Krönika: Iakttagelser från Sektion E, del 4
Då ser man en svartklädd målvakt som rusar upp mot motståndarens planhalva för att ansluta till övriga utespelare i ÖSK. Ja, varför inte tänkte jag. Bra att någon försöker med något drastiskt. Hörnan slås och så händer det overkliga det blir mål och var det inte vår målvakt som nickade in den i mål?
I min förra krönika inledde jag med att gratulera till segern då oförtjänta segrar är dom som känns bäst. Den här gången blir det väl till att beklaga Malmö FF för dom två tappade poängen. Men som vi alla har fått uppleva så är det ju som lite oförtjänta poängen som värmer en frusen fotbollsskäl allra mest.
För nog var poängen lite grann oförtjänt. Det krävdes att motståndarna spelade med bara 9 man på planen plus våran egen målvakt för att få till en kvittering och det känns väl inte riktigt rättvist. Men det värmde desto mera det kan jag intyga
Nu har jag ingen direkt erfarenhet av att spela målvakt men jag inbillar mej att den ultimata förnedringen för en målvakt måste vara den när motståndarens målvakt gör mål på en. Det händer väl lite då och då i samband med straffläggning och så men i slutminuterna av en match på hörna. Helt klart ett annorlunda taktikdrag men det gick hem den här gången. Och för en gångs skull blev det ÖSK som lockade till sig dom stora rubrikerna.
Örebro har förresten två målvakter nu som har gjort mål på hörna i allsvenska matcher, Örebro SK: s Richard Richardsson samt KIF Örebros Marie Hammarström. Inte illa va för att komma från Sveriges tråkstad nr 1.
Vilket mål och vilken revanch! Värvad till IFK Göteborg för att bara få sitta och värma upp avbytarbänken. Deklarerade klart och tydligt att han inte trivdes med situationen och högst upp på önskelistan stod Örebro SK. Väl här drog Peter Westman det längsta strået, förmodligen tack vare sin erfarenhet samt Richardsson brist på kvalitativa matcher de senare åren.
Sen kom stjärnsmällen som nockade Peter Westman och Richard Richardsson fick chansen att spela från start. Det som skulle bli den stora chansen att få visa vad man går för. Inledningsvis i matchen fanns det inte så mycket mer att göra än att plocka ner några tafatta skott och ett par hörnor. Och så kom straffen i den 34: e matchminuten.
Att som målvakt rädda en straff är lite grann av ett lotteri. Bara att chansa och slänga sig åt rätt håll. Det gjorde Richardsson i det här fallet men var tyvärr lite för sent ute. För en millisekund trodde jag att han hade lyckats rädda straffen men tyvärr. Bara att konstatera att 0 – 1 var ett grymt faktum.
Några minuter senare blir Nedim Halilovic brutalt nerdragen av Malmös Yksel Osmanovski och domare Markus Strömbergsson viftar med det gula kortet, Osmanovskis andra för dagen och det gula kortet byts ut mot det röda, bara att bege sig mot omklädningsrummet. I det läget mattas Malmös offensiv uppenbart och arbetsbördan för Richard Richardsson återgår igen till att plocka enstaka inlägg och hörnor.
Sen när matchuret börjar ticka iväg mot sitt slut och man sitter där deppig på sin stol på sektion E och undrar var det här kommer att sluta. Då ser man en svartklädd målvakt som rusar upp mot motståndarens planhalva för att ansluta till övriga utespelare i ÖSK. Ja, varför inte tänkte jag. Bra att någon försöker med något drastiskt. Hörnan slås och så händer det overkliga det blir mål och var det inte vår målvakt som nickade in den i mål? Jublet nere på planen verkar inte veta några gränser, inte på läktaren heller.
Richard Rickardsson nådde högst och nickade bollen i mål och fixade en kvittering och en poäng till ÖSK. Eller så förlorade Malmö 2 poäng vilket man väljer att tolka slutresultatet som. Det är valfritt. Men vilken revansch det blev för den gode Richardsson. Nu är det väl inte att rekommendera att målvakter ger sej ut på sådana här äventyr för jämnan men den här gången gick det ju bra.
Sen hoppas jag att Richard njöt riktigt ordentligt av dom stående ovationerna från läktaren för det var du verkligen värd. Jag inbillar mej att det nog inte är helt lätt att hela tiden befinna sej i skuggan av förstemålvakter och aldrig få chansen att visa vad man går för. Hade du dessutom tagit straffen då hade du nog givit ett gensvar som ingen målvakt kunnat stå upp emot. Men man kan väl inte få allt. Fast du har lyckats med någonting som självaste Henke Larsson inte gjort, nämligen gjort mål på Jonas Sandqvist i en allsvensk match!
Det där var den roliga biten. Det som var mindre roligt att se är ÖSK: s oförmåga att göra mål och jag satt länge och funderade på vad som är felet med ÖSK. Inte ett enda mål mot Göteborg och inga mål mot Hammarby trots riktigt bra spel. I kvällens match fick man dessutom en riktig bjudning i och med att Yksel Osmanovski tvingades lämna planen efter 2 gula kort. Det andra gula kortet tyckte jag var lite klantigt tillfogat.
Osmanovski jagar efter Nedim Halilovic, hamnar lite grann på efterkälken och river ner bosniern. Varför då kan man fråga sig. Spelarna befann sig bara lite in på Malmös planhalva och det fanns gott om Malmö-spelare i straffområdet, hade Yksel Osmanovski varit lite smartare hade han släppt förbi Halilovic och låtit någon av sina lagkamrater försöka med en brytning.
Men även ett f.d. utlandsproffs kan väl göra en felbedömning. Som om inte det räckte hade ju Jimmie Dixon tvingas utgå tidigt i matchen p.g.a. skada. För ÖSK innebär det en riktig bjudning att komma tillbaks i matchen. En chans som man inte tog tillvara på eller också var det så att Malmö FF började spela helt efter instruktionsboken. Man leder med 1 mål och börjar spela mer defensivt och satsa på kontringar. Något man lyckades med riktigt bra, ÖSK radade upp chans efter chans som inte ledde till någonting.
Kanske blev det så att det kändes för lätt när det plötsligt fanns massa ytor att spela på och då visste man inte riktigt hur man skulle hantera situationen. Vet inte heller om man lyssnade på råden som började komma från läktaren – skjut! Som vi sett förut avancerade ÖSK från eget straffområde, över mittlinjen in på motståndarens planhalva. För att sedan stanna av och se var kompisarna har tagit vägen och så var den chansen borta.
Eller så lyckades man mata in en boll i straffområdet men väl där kom man aldrig till skottläge utan passade runt och så kom det en brytning och det blev till att börja om. Eller så tog spelarna för lång tid på sig att sikta vilket ledde till ny brytning eller misslyckat skott utanför. Och lägg därtill ett fint spel av Malmös Jonas Sandqvist och Malmös backlinje.
Den där biten hoppas jag verkligen att Patrik Walker tar tag på i kommande veckas träningar. Förhoppningsvis är det bara självförtroendet som saknas och den biten går det att jobba på. För inte har väl ÖSK presterat så dåligt trots att det kanske inte syns i tabellen. Matchen mot Elfsborg var lysande, ÖSK stod upp mot Hammarby på ett strålande sätt som tyvärr inte gav utdelning och vändningen mot Trelleborg var enastående. Och nu har vi spelat remi med Malmö FF som i skrivande stund är serieledare.
Ironiskt nog har vi nästa motståndare bakom oss i tabellen, nämligen Helsingborgs FF. Tittar vi sedan lite mer i tabellen så ser vi att ÖSK endast har förlorat 2 av 7 matcher i år. På den punkten är det bara Malmö FF, IFK Göteborg och IF Elfsborg som är bättre än ÖSK. Dessvärre ligger ÖSK i topp vad det gäller antalet oavgjorda matcher. I en match som den i kväll är man mer än tacksam över 1 poäng. I matchen mot Gefle exempelvis var vi inte det och sånt borde undvikas i framtiden om det är möjligt.
Men som någon sa tar vi poäng i någon av matcherna i maj så har ÖSK gjort det riktigt bra med tanke på att maj månads motståndare heter Göteborg, Hammarby, Malmö och Helsingborg. Nu blev det faktiskt en poäng i maj och vi har dessutom en match kvar att spela innan månaden är över. Så facit blev nog inte så illa hur det än går om åtta dagar.
Men fram till dess gäller att tagga till ordentligt. Förra gången jag lämnade Behrn Arena med ett leende på läpparna så var det Patrik Haginge som hade tagit tag i situationen och gjort någonting konstruktivt. Idag var det Richard Richardsson som var orsaken till att mungiporna inte hängde nere i knävecken. Inget fel med folk som visar lite kämpglöd och tar tag i situationen. Men dom är alldeles för få, fotboll är en lagsport.
Så mitt kära ÖSK, använd den nya veckan till att repa nytt mod och framför allt se till att hitta självförtroendet och våga skjuta ordentligt nästa match. Lyckas ni med det så kanske ni kan säga som Magdalena Forsberg sa ”Jag kände att jag inte haft så bra skjut på flera år”
Lycka till nere i Helsingborg, dessvärre utan undertecknads närvaro.
