Krönika: Vinn eller titta på.
Det har alltid varit på det enkla lilla viset att antingen vinner man eller så får man fortsätta drömma.
Jaha du. Vad kan man göra om man inte själv kan lira och påverka resultatet?
Vad mer kan man hjälpa till med om man inte har snuskigt mycket med pengar att fördela?
Inte så mycket mer egentligen än att vara medlem kanske. Inte så mycket mer än att jobba ideellt på läktare eller runt omkring om man har tid och lust. Det räcker egentligen att man bara bryr sig om klubben och kommer på matcherna så har man gjort väldigt mycket. Och tro mig, det är nog så viktigt, nästan lika viktigt som att vinna matcher.
Men just nu så vinner vi inte direkt mycket och allt i den här branschen handlar ju om att vinna. Hur man gör det spelar ingen större roll, bara man gör det.
Man kan se det som att om man inte vinner i tillräcklig stor utsträckning så fungerar inte det andra runt omkring heller speciellt bra. Ingen sponsor vill synas på ett lag som får stryk hela tiden, ingen vill gå och se ett losergäng och det värsta i slutändan är väl att man åker ur serien.
Detsamma gäller även alla andra lag som håller på med elitsatsning.
Jaha, det där lät ju positivt. Men nu är det ju tack och lov så att det räcker långt med att bara vara med i Allsvenskan för att man som lag och sponsor skall synas, och att folk i allmänhet skall tycka att det är härligt med att se allsvensk fotboll. Man borde väl kanske inte klaga så värst mycket när man ser till ÖSK:s upptakt i Allsvenskan.
Sett med våra svartvita resurser i talang och penningaväg så har vi spelat helt okey.
Ja, förutom en enda match då.
Vi kunde lika gärna ha vunnit alla dom andra kamperna om man skall se med patriotiska närkeögon, och vi skulle lika gärna kunnat ha gått i konkurs förra året istället. Skillnaden är otäckt liten egentligen. Så om man ser till detta så är inledningen helt okey. Vi lever, vi är med och äcklar oss.
Men skall man nöja sig med att bara vara med och peta lite med foten i en ganska så låg kvalitativ serie sett till Europa och resten av världen.
Nja, tja, nåja, kanske. Alla kan ju inte vara presidenter, alla kan ju inte vara rika, alla kan inte vara snygga och alla kan ju naturligtvis inte vinna sm-guld. Någon måste förlora om den andra skall segra.
Men chansen dyket ju alltid upp på nytt, glimrande efter varje nyår om man bara håller sig på rätt sida strecket och på behörigt avstånd från kontrollbalansräkningsiffrorna.
Det är ju så himla jämnt här i nordiska fotbollslädret, så jag tror vem som helst med lite stake och tur utan skador kan ta hem hela skiten. Det har vi redan sett i matcherna mot Hammarby och Malmö, dom har f-n inget speciellare än vi, möjligtvis någon mer tursam målskytt.
Annars skiljer det inte mycket. Visst, historiskt sett så är det många klubbar som förväntas köra skiten ur botten och mittengängen. Men vad gamla meriter betyder i dagens jakt på guldet, är lika med gammalt nedspolat skithuspapper egentligen och vem orkar gräva i det.
Ja förutom dom som tappat sin guldmedalj där förstås.
Nu är det nya möjligheter, nya matcher och serien är fortfarande jämn, så inställningen och orken är nog det som allt hänger på till höst.
Hoppas vi orkar finnas med bland dom bästa då.
Okey, nu vankas det Svenska Cupen-äventyr igen. Hoppas vi har lite flyt i och spöar Anki-laget.
Anki-laget säger ni? Jo, alla ni som har småbarn eller ha råkat sett Anki & Pytte på tv. Ja ni vet att Pytte, hon som håller tygankan i baken, ja hon håller tydligen på Öster i fotboll också.
Matchen man fick se glimtar av i barnprogrammet var mellan Öster och Västerås SK i Superettan 2003 tror jag.
Men att sympatierna låg hos Växjölaget var ingen tvekan om. Så med all respekt för alla barn och alla dom som gillar folk som håller andra i baken, vi måste tyvärr spöa firma Ankiboll & co.
Kom igen svartvitt , nya matcher för nya ÖSK, kom igen !
Ps. Vi har ju faktiskt funnits till i snart hundra år och visst vore det trevligt med ett litet, litet SM-guld någon gång snart.