Bra bakåt, sämre framåt
ÖIS gjorde en riktigt gedigen laginsats mot Hammarby. Tyvärr saknades udden i anfallsspelet.
Inför den här matchen var jag lite orolig att vi skulle bli överkörda på mittfältet. Jag hade inte behövt oroa mig! Markus Johannesson, planens dominant, utplånade den normalt så duktige Karl-Oskar Fjørtoft, vilket fick hela Hammarbys spel att gå i baklås. Ett sämre spelande Hammarby var det länge sedan man såg, och det berodde mycket på att ÖIS gjorde dem dåliga. "Och Fjørtoft... den jäveln ska flyga som en vante i morgon, Jonny", sade Jukka till Markus Johannesson på sista träningen inför matchen. Och även om han kanske inte flög så mycket så togs han i alla fall ner på jorden ordentligt, den gode KaOs. Helt enligt de rödblå ritningarna!
Backlinjen, som var minst lika bra individuellt som mot Elfsborg (Valter Tomaz Jr är verkligen otroligt bra för tillfället!), var nu också bättre samspelta och gjorde inga markeringsmissar. Man pressade också betydligt högre upp i banan, i synnerhet i första halvlek, och hjälpte Johannesson att vinna kampen på mittplan. Det var tydligt att man hade lärt sig läxan från Borås, där ju backlinjen föll ner mot Last och gav Elfsborg fria tyglar att spela runt.
Hela ÖIS var förresten betydligt mer aggressivt jämfört med i Borås. Hammarby vann knappt en närkamp i första halvlek. I andra blev det lite jämnare, men fortfarande med klar övervikt för Sällskapet.
(Men varför måste ÖIS alltid bli så förtvivlat ängsliga de sista minuterna i matcherna? Vi höll ju på att tappa allt! Det borde ha varit vi som tryckte på och jagade ett segermål sista fem, inte Hammarby.)
***
Mindre bra mot Hammarby var förstås det egna anfallsspelet. I första halvlek fanns det ändå tendenser till att skapa något, lite halvchanser och nästanlägen, och Paulinho såg riktigt het ut. Hade vi spelat så hela matchen så tror jag nog att vi kunde ha gjort ett mål. Men i andra halvlek blev det sämre. Mycket av "skulden" får för all del läggas på Hammarbys försvarsspel, som var riktigt bra och svårforcerat. Men ÖIS offensiva spel var också ganska fantasilöst och utan udd, något som gjorde i alla fall mig lite besviken med tanke på de löftesrika tecken jag tyckte mig se mot Elfsborg. Men det var ju å andra sidan en helt annan match, där ÖIS kunde kontra mot ej samlat försvar de få gånger vi kom fram. Vi hade bra med folk i anfallen även mot Hammarby, vilket är en fortsatt källa till glädje för mig, men trots det kom vi denna dag ingen vart.
Största felet var som jag ser det vårt bristande kantspel. När motståndarna har ett såpass starkt försvar som Hammarby hade så brukar det vara att komma runt på kanterna som är receptet. Men Jói Gudmundsson och Christian Hemberg gick alltför ofta inåt i banan istället, och fastnade i gröten. Ytterbackarna å sin sida kom fram några gånger, även om det borde kunna ske oftare när ÖIS har såpass bra kontroll och stort bollinnehav som i den här matchen; men kvaliteten på inläggen från herrar Prytz och Marek var under all kritik! Detsamma gällde förresten även herrar Jói och Hemberg, de gånger de försökte sig på att komma runt och slå inlägg istället för att bryta inåt. Mot högkompetenta försvar krävs det ett högkompetent anfallsspel för att komma igenom, och vårt kantspel är tyvärr inte i paritet med övriga offensiva kvaliteter. Nästa gång jag bevittnar en träning hoppas jag få se berörda spelare stå och nöta inlägg. Det behövs!
***
Något som irriterat mig en aning efter matchen är hur tränare och spelare i ÖIS verkat så jättenöjda med 0-0 mot Hammarby, eftersom de är ett lag som tippats som guldkandidat. Men vem f-n bryr sig om hur det har tippats! Jag säger inte att det var fel att tro på Hammarby inför säsongen (jag tippade dem själv som etta), bara att försäsongstipsen är ett fullständigt ointressant kriterium för att värdera resultatet. Hammarby var, som de spelade mot oss, inte ett särskilt bra lag denna måndag. Därför borde vi inte vara så förtvivlat nöjda med att bara ha fått 0-0 på hemmaplan - i alla fall inte om vi har ambitioner att vara ett topplag själva. Och med den här truppen ser jag ingen som helst anledning varför vi inte skulle ha det.
***
Försvarsspelet var alltså mycket glädjande mot Hammarby. Men ett ännu större glädjeämne (åtminstone för mig som är mer intresserad av offensiv än av defensiv) var Roberios inhopp. (Enligt Jörgen på ÖIS.Online, som förhoppningsvis har koll, är det Roberio, utan några accenter, som är den riktiga stavningen.) OK, han var väl aningen övertänd och sprang som ett nyskållat troll. Jättebra att han springer, förstås, men det gick aningen till överdrift och han riskerade att köra slut på sig. Men han ville ha boll hela tiden, han vågade göra saker när han fick den, och han visade att han har teknik och snabbhet nog att göra det också. Dessutom visade han upp mycket fint spelsinne med en del riktigt fina passningar, och agerade med pondus och styrka i det defensiva arbetet. Han kommer helt klart att bli en stor tillgång! Om man skall hitta något att klaga på också så var det att han hela tiden drog sig ut åt vänster trots att han skulle föreställa central offensiv mittfältare. Jag hoppas att han får fortsätta centralt och att man försöker vänja honom av med kantfasonerna, snarare än att han flyttas ut på vänsterkanten till nästa match.
För i nästa match hoppas jag att Roberio spelar från start! Eric Gustafsson var för all del bättre än mot Elfsborg, men det händer fortfarande alldeles för lite i offensiven kring honom. Diamantspetsen är en nyckelroll. Rätt spelare där kan göra underverk för anfallsspelet, men då krävs det fantasi, spelsinne och rörlighet över genomsnittet. Det tycker jag inte att Eric har visat upp på de chanser han har fått, men det gjorde däremot Roberio i sitt inhopp.
***
Nästa match, ja. Det skall bli mycket spännande att se vilket lag ÖIS ställer på benen då. Mot Hammarby kom varken Jói eller Hemberg riktigt till sin rätt, även om ingen av dem var direkt dålig heller. I kulisserna väntar bl a Robin Ganemyr och Erik Johannesen på sin chans.
Tryggvi Gudmundsson i anfallet visar ibland riktigt bra speluppfattning och känsla med fina direktskarvningar. Han springer också träget, är hårdför och säkert obehaglig att möta och gör nytta i forecheckingen. Men annars händer det inte så mycket kring honom i anfallet än så länge. Ailton gjorde tre mål i B-laget, Boyd Mwila är på väg tillbaka... Det saknas inte alternativ! Men å andra sidan tror jag mycket på Tryggvi, han har imponerat mycket på mig på de träningar jag sett och har alla förutsättningar att bli en skyttekung.
Backlinjen har gjort bra ifrån sig hittills. Men hur länge kan man hålla Johan Anegrund utanför laget? Marcus Dahlin gjorde mot Hammarby en eller två grodor som med lite otur kunde lett till ett baklängesmål. I övrigt var han mycket bra, men räcker de grodorna för att Jukka skall låta Anegrund spela istället? Och både Anders Prytz och David Marek har varit stabila bakåt men lite för inaktiva framåt. Och så har vi ju då det där med inläggen. Edwin Phiri från start mot Giffarna?
ÖIS trupp är för tillfället, helt skadefri som den är, nästan löjligt bred och det finns lika starka alternativ till förstaelvan på varenda plats (utom möjligen Johannessons). Just nu är det nog svårt men roligt att vara tränare i Sällskapet!
