Lars Larsen under luppen

Uppgiften som offensiv spelfördelare är som klippt och skuren för den spelare luppen granskat i eftermiddagens match.

Svartvitt dammat av den lupp som legat gömd någonstans i vintermörkret, för att med den bevaka och objektivt bedöma en spelare i varje match

Belackarna skrek "fotbollsmördare" och av lagets 10 utespelare trycktes 8-9 av dem ihop framför Alvbåges straffområde. Det var endast de två anfallarna som kretsade kring mittlinjen.
Åtminstone på bortaplan var det med några undantag så det såg ut alltför ofta förra året.
Potentialen fanns.
Men bristen på tilltro till det egna spelet tillsammans med det förhatliga bortaspöket gjorde män till möss.

Den inbitne ÖSKaren kan inte ha undgått tränarparet Lundin/Ohlssons pusslande för att få ut mer av lagets anfallsspel än man fick under förgående år.
Vi såg det stundtals fungera under försäsongens träningsmatcher, och i premiären mot Halmstad fungerade det även i en tävlingsmatch. Men bristen på anfallsspel i de två senaste matcherna har fått mig att vilja granska en av nycklarna till ett framgångsrikt anfallsspel.

Detta pusslande med anfallsspelet har främst resulterat i att positionera delar av laget annorlunda än tidigare. Leker man med siffrorna så är tanken att laget ska spela 4-3-1-2. Givetvis ändras denna sifferkombination beroende på situation och motståndare, men där har Ni grunduppställningen.

Skillnaden i år är den 1:a som finns mellan mittfält och anfall. Fungerar spelaren som spelar i den positionen som det är tänkt så faller övriga pusselbitar i ÖSKs anfallspussel lättare på plats.

Uppgiften är som klippt och skuren för den spelare luppen kommer att granska i eftermiddagens match.

Förutsättning:
Lars Larsen värvades från Danska AB Köpenhamn inför säsongen 2003.
Förväntningarna bland oss fans var stora, och kanske kanske skulle vi äntligen få de kvalitéer på innermittfältet vi saknat sedan den Isländska Guden Arnor välsignat våra ÖSK hjärtan.
Utan att kladda för mycket med orden om förgående säsong kan man konstatera att så inte blev fallet. Visst är Lars en klasspelare, utan tvekan. En offensiv fotbollsspelare med fin teknik och ett bra tillslag.
Men det märktes tydligt att det inte presterades lika mycket som det fanns förutsättning för.
En flytt till ett nytt land och spel med ett nytt lag kan vara nog så trögt att komma in i. Lägg därtill hans nyblivna papparoll mitt under brinnande säsong så förstår man att saker som är större än fotboll (ja de finns faktiskt) ofta påkallade hans uppmärksamhet såpass att de där lilla extra försvann.
En viss önskan om en mer offensiv roll kunde man också läsa mellan raderna i hans uttalanden till den nyfikna pressen.

På försäsongen i år har Lars främst figurerat som länk mellan mittfält och anfall, för att minimera det glapp som alltför ofta fanns där under förgående säsong. Resultaten har varit blandade, och man kan kort sammanfatta det med att om Lars får de bollar han ska ha och kommer rättvänd mot motståndarmålet så har han en utsökt förmåga att leverera värdefulla bollar till anfallande lagkamrater.

Om vi koncentrerar oss på den Allsvenska premiären hemma mot Halmstad för ett ögonblick, så såg vi att yttermittfältarna och anfallarna drog på sig uppmärksamhet genom löpningar, vilket skapade de nödvändiga ytor vår spelfördelande Dansk behöver för att rättvänd med bollen få ut mer av lagets offensiva spel.
I de övriga matcherna som spelades på bortaplan behöver man inte ha många fingrar för att på dem räkna de gånger Dansken kom till sin rätt.

Nu är vi åter på hemmaplan och tar emot nykomlingen Kalmar, som i sina inledande matcher visat upp ett trevligt passningsspel och en hunger efter poäng.
Lars som nu haft ett år på sig att bli hemmastad i laget och staden har i sin omgivning i matchen mot Kalmar, Fredrik Nordback i den defensiva mittfältsrollen, Patrik Anttonen till höger (där ska han vara) och Patrik Haginge till vänster. I anfallet finns Petter Furuseth-Olsen och Ricardo Costa.

Har Ni förutsättningarna klart för Er?
Bra, för nu börjar matchen.

Kalla fakta:
Passningar:
-Totalt: 30
-Rätt: 25
-Fel: 5
Avslut: 2
Mål: 0
Assist: 1

Efter att Fredrik Samuelsson blivit utvisad redan i den 11 matchminuten spelade ÖSK därefter med ett tremanna mittfält, med larsen till vänster som utgångsposition.
I Matchminut 69 byts Ricardo Costa ut till förmån för Tomas Andersson som tar en defensiv mittfältsroll


Analys av:

-Samspel med sin omgivning:
Lars faller stundtals ur matchen, och det är inte bara beroende på matchbilden, utan snarare att han då och då ser loj och smått ointresserad ut av att få boll.
Men då Larsen var mer på hugget fungerade samspelet fint tillsammans med omgivningen.

-Positionsspelet:
De första 10 hade Larsen en något låg utgångsposition i sitt defensiva spel, varpå ÖSKs mittfält såg mer ut som ett traditionellt fyrmanna mittfält.

Hamnade tidigt på vänsterkanten istället för den centrala och offensiva 1:a jag berört tidigare i artikeln. Låg bra positionsmässigt då han var på tå och hade ambitionen att delta i spelet.
Nordback och Larsen tog initiativ till positionsbyten titt som tätt, och föll in i varandras uppgifter på ett utmärkt sätt.
Ett flertal gånger hamnade ÖSK spelare i fina lägen ute på kanterna. Tyvärr var deras passningsalternativ mer eller mindre obefintliga i många fall, då avstånden till medspelarna var på tok för stora. Här var även Larsen en av syndarna.

-Ambition:
Att Lars har en ambition att vinna såg man definitivt i den 88 matchminuten, då han vid Kalmars 1-2 mål lade sig ner på planen i besvikelse.
Dock anar jag en alltför het vilja att slå de där avgörande passningarna ibland. Stundtals letar Larsen efter den där öppningen alltför länge, varpå han fastnar i motståndarens klor istället för att enkelt ha spelat bollen till en lagkamrat i ett tidigare läge.

-Defensiv:
I denna match då ÖSK spelade i 79 minuter med en man mindre fick Larsen bistå längre ner i banan än där han trivs bäst. Var inte direkt inblandad i något av Kalmars mål. Gjorde ett bra defensivt arbete, men jag saknar lite beslutsamhet i närkamperna.

-Offensiv:
(Synd att chansen att granska Larsen i den kreativa positionen i mitten försvann)

Larsen var direkt inblandad i ÖSKs ledningsmål då han elegant vände om i eget straffområde och avancerade framåt innan han passade Anttonen och därefter via Costa till en vackert målande Haginge.
Hörnorna samt de flesta friskarkarna på offensiv planhalva slogs av Larsen. Flera av dem var bra slagna och borde förvaltats bättre av lagkamraterna.

Summering:
Larsen kom mer till sin rätt i dagens match, än i de förgående på bortaplan. Av 30 passningar hade hela 25 stycken (83%) rätt adress, vilket är enormt bra.

Matchen idag var ett fall framåt, men kan förbättras om han väljer att spela på 1-2 tillslag lite oftare istället för det resultatlösa kladdet med bollen som blev fallet lite för ofta i dagens match.

Betyg
3(5)

Martin E.2004-04-24 19:40:00

Fler artiklar om Örebro

Fem punkter från vallen #3