Folkfest i cupen
Tomas Nilsson ger en ingående beskrivning av vad man kan hitta på en torsdagkväll i Eslöv
Jag har laborerat en del med tröjor i år. 2004 års modell, som visserligen är vacker, hjälpte föga och poängen lyste med sin frånvaro, 2003 vit likaså. Jag åkte till Eslöv iklädd bortatröjan 2000 och vips så vände det. Att Eslövs BK härbärgerar under sträcket i division tre kanske gjorde sitt till, men faktum kvarstår. HIF har tagit sin första tävlingsseger för året.
Busschaufför Lazlo rattade med säkerhet bussen ner mot Eslöv, nog är man berest men Eslöv är av någon anledning ett ställe man varit i många gånger men aldrig riktigt tagit del av. Detsamma gäller Lazlo, som kört skolskjuts i femton år i Eslövstrakten, men inte vet hur man kommer dit. Till slut tornade dock Ekevallen upp sig på babord sida och vi hade nått vårt mål.
Folkfest
Svenska cupen har en viss charm. Enbart på grund av denna tillställning får man möjlighet att sitta vid en utescen i en park någonstans i Eslöv en torsdagskväll och fantisera om när Ove Thörnqvist drog fulla hus och livet lekte i Eslöv, det var på den tiden HIF fortfarande kallades mjölkkossan.
Inne på arenan vankades folkfest. HIF-supportrarna hade blivit tilldelade en, med plastband, avskiljd sektion någonstans vid kommungränsen. Efter att plastbandet gjort sitt gjorde sig HIFarna sig hemmastadda på den gemytliga läktaren med tak. Tak är förresten guds gåva till läktarfetischisten. Inmarschen lär ha varit på begäran av HIF. Alla traktens ungar bildade någon typ av mur från omklädningsrummen och en bra bit på planen. 500 kids skulle minsann se till att alla rödblå stannade och inte kom på tankar typ att lämna planen eller landet.
Seg start för HIF
Ett taggat Eslöv inledde matchen bäst. Första sex, sju minuterna såg ut som valfri andra halvlek presterad av årets HIF-upplaga. EBK:s anfallare Jörgen Nilsson ställde till det för Jeppe vid et par tillfällen och gjorde inte Nilsson det så gjorde Jeppe det själv. Hovmästare Jansson serverar stundtals på silverfat. Det såg med andra ord darrigt ut ett tag på den bedrövliga planen. Oscar Berglund tvingas sträcka ut sin fulla längd och lyckas tippa Christoffer Zachrisons skott till en resultatlös hörna
Sen blev det plötsligt roligare. 0-1 Gustaf Andersson, en strålkastarmast mitt på läktaren förhindrar mig att referera närmare. 0-2 Jeppe på nick vid straffpunkten. Atiba passar ut till Lindström som avancerar upp i banan, tar sig vidare in i straffområdet från höger, ingen Eslövsspelare verkar motiverad att åtgärda helsingborgaren som knallar in mot hemmamålet. Promenaden fortsätter och skott avlossas, 0-3. Snabbt, hårt och billigt, ett reperbahnmål.
Efter dessa rafflande minuter börjar EBK göra vad som står i sin makt. HIFarna måste stoppas och vi har en straff. Lindström sätter säkert 0-4. En pigg men än avig Atiba nickar in 0-5, nu börjar man som HIFare känna sig någotsånär säker. Tidigare vid 0-2 har någon försökt dra igång sången "Så jävla enkelt" men tystats, det är aldrig så jävla enkelt om man är HIFare.
1-5 kommer efter en lite väl hygglig uppvaktning från annars utmärkte Andreas Granqvist. Eslövsspelaren tillåts löpa rakt mot mål och sätter säker bollen bakom en chanslös Oscar. Lyssna till målskyttens namn. Achilles Lazo, fan så mycket coolare namn än Gustaf Andersson.
Kaffe i ståltermos
I pausen bjuder Gösta Nordström på kaffe ur ståltermos, även det en charmig fördel med cupen. Skulle varit kul att se någon knalla in med detta rostfria vapen på en allsvensk ståplatsläktare. Gösta är född 1915 men räknas ändå som ett orosmoment om du frågar en visitör eller vad matchvärdarna heter nuförtiden.
1-6 är en trasslig historia. Jakob kommer förbi flera spelare på sin kant, trixar lite med urinvånarna, passar Thando som klackar tillbaka till en, vad alla tror, offsidestående Jakob och spelet stannar av. Dock har inte huvuddomaren noterat något, vilket tyder på en viss konsekvens från hans sida. Ur det vakuum som uppstår går Christian Järdler som målskytt.
I samma takt som divisionsskillnaden börjar göra sig gällande, i samma takt börjar glädjen komma från HIFarna, det är stundtals riktigt underhållande fotboll som presteras ute bland tovorna. Cirkus Pelu, Graulund & co. Graulund leker sig genom EBK försvaret och får med sig målvakten Johan Sandqvist ut till höger och när även han är rundad levereras bollen in till en ensam Thando som bara har att lägga bollen där den hör hemma, bland nätmaskorna till 1-7.
Oroligt på läktaren
I slutet av matchen blir det lite oroligt på läktaren. En pöbel på ett dussintal Eslövsynglingar med mopedtrimningsluktande kläder ställer sig hotfullt nära HIF-klacken och skanderar okvädningar i stil med "Hata, hata, hata Helsingborg". Svaret blir lika fasansfullt som oväntat. "Vi älskar Eslöv, klapp, klapp, klapp", en (1!) publikvärd pekar och hotet är borta. Peter Graulund punkterar tillställningen med sitt 1-8.
En slev beröm ger jag till Eldin som gjorde lite vad han vill med Eslövarna, Fribrock är klart på gång. En eloge skall även klacken ha för fyndigheterna mot/med Hardcoresupportrarna från Eslöv, det är humor.
Byten
Atiba ut Dahl in i paus.
Gustaf & Lindström ut samtidigt ca 60: Graulund och Pelu in.
Pelu spelade höger mitt.
Lite siffror
1127 åskådare varav cirka 7,5% HIFare, räkna själva. 36 kravallutrustade poliser vid utgången. Är det det ryktet vi har och har vi förtjänat det? Har vi eller någon gjort det är det beklämmande.
HIF är vidare i cupen, vi har vår första riktiga seger. Men frågan kvarstår. Vem fan har designat Eslövs klubbmärke??
