Intryck från ett nederlag
Undertecknad sätter på pränt lite reflektioner, både negativa och positiva, efter förlusten mot IFK i tisdagens jättederby.
NEGATIVT: Det centrala mittfältet. Inför matchen spekulerade jag i att Markus Johannesson och Valter Tomaz Jr tillsammans skulle kunna ge Mild och Erlingmark en match. Det kunde de inte. Men det är det nog få som kan när di gamle är på det här humöret. Framför allt Mild var enormt bra. Han raderade helt ut Johannesson från att delta i ÖIS spel, men lyckades ändå själv delta ofta och framgångsrikt i IFK:s.
NEGATIVT: Valter. Jag ville ha honom på offmitten inför matchen. Det ångrar jag inte, han var bäste man för jobbet. Och jag tror fortfarande att han och Johannesson kan fungera alldeles utmärkt tillsammans, precis som de gjorde mot AIK. Att de kommer till korta mot Allsvenskans starkaste mittfält må vara hänt, även om båda två och i synnerhet Valter hade kunnat göra bättre ifrån sig, löpa mer och göra sig bättre spelbara. Men det som är riktigt dåligt, det är Valters vårdslösa, omdömeslösa, huvudlösa närkampsspel. Vi vet ju alla att han inte menar att skada någon, och hade vi inte vetat det så hade vi förstått det av hur illa berörd, skakad och ångerfull han alltid blir efteråt. Men det här var ju långt ifrån första gången. (Fråga bara Alvaro Santos, Peter Elmander m fl.) Och allvarligt talat, Valter skall föreställa en vuxen människa. Då räcker det inte att bara ta ansvar för sina intentioner, han måste ansvara för sina faktiska handlingar också. Att inte ha velat skada någon är en klen ursäkt när man brutalt kapar benen på motståndare eller trycker upp dobbarna i skrevet på dem. Valter måste satsa hårt i närkamperna, det är det han är bra på och det skall han fortsätta med. Men han måste också lära sig att ge f-n i att fullfölja när han kommer för sent in i situationerna, oavsett hur tänd eller frustrerad han råkar vara. Bättre att förlora närkampen än att skada någon och dessutom bli utvisad till stor nackdel för det egna laget. Att kunna satsa hårt men ändå hålla igen, det är en svår balansgång men Valter måste lära sig den. Om han inte kan det så har han ingen framtid som fotbollsspelare, trots att han är så bra på så mycket. Och jag måste medge att jag är lite pessimistisk om den inlärningen; för som han beter sig på planen, med den oförmåga han tycks ha att räkna ut följderna av sitt vildsinta sparkande, så verkar det tyvärr som om Valter är ganska korkad.
POSITIVT: Marcus Dahlin. "Grästorps Beckenbauer" gjorde en av sina bästa matcher i ÖIS-tröjan (kanske rentav den allra bästa?), och överglänste mittbackskollegan Johan Anegrund. Extra plus för den vrålsnygga glidtacklingen som berövade Peter Ijeh ett livsfarligt läge i slutet av matchen. Om bara Marcus vågar ta för sig lite mer och kliva fram ur skuggan av sin mittbackskollega så kommer han att bli en riktigt stor spelare.
NEGATIVT: Tryggvi till vänster. Alla som bevittnade hur Tryggvi Gudmundsson helt kom bort när han flyttades till vänstermitten i slutet av AIK-matchen (såg inte Jukka det?) lär ha blivit förvånade när ÖIS startelva till derbyt tillkännagavs. Vår tuffe islänning gör sig mycket bättre centralt på planen. Och det verkar han själv veta om, eftersom han sökte sig inåt banan hela tiden, med resultat att vi inte hade något kantspel på den sidan i första halvlek.
NEGATIVT: Edwin till vänster. I ganska många matcher nu har vi fått se stackars Edwin Phiri kämpa och krångla ute på vänsterbacken, helt oförmögen som han tycks vara att använda sig av sin vänsterfot. Istället måste han hela tiden lägga över bollen på högern, med resultat att han bromsar uppspelen, mest spelar bollen inåt i banan istället för att kunna spela fram den längs linjen, och dessutom själv söker sig mest inåt. OK att Anders Prytz kanske inte var mogen för 90 minuter efter sin skada. Men hade det verkligen, med vetskap om hur det sett ut för Edwin i de tidigare matcherna på den positionen, varit omöjligt att byta plats på honom och David Marek? Edwin skulle komma enormt mycket mer till sin rätt på högerbacken och kunna bli den stora tillgång även i offensiven som han har kapacitet att vara. Och för Marek kan det väl omöjligt funka sämre på vänsterkanten än det gör för Edwin?
POSITIVT: ÖIS byten. Det såg ju vem som helst att ÖIS kantspel inte fungerade i första halvlek; varken till vänster, som nämnt ovan, eller till höger där Christian Hemberg var fullständigt osynlig i 45 minuter och knappt rörde bollen. Så skönt då att vi har en tränare som vågar ta tag i saker och rumstera om i laget redan i halvtid! Tryggvi och Hemberg ut, Prytz och Jói Gudmundsson in; Prytz på vänsterbacken, Jói på vänstermitten, Edwin över på högerbacken och Marek upp på höger mittfält. En helt klockren ändring på alla sätt och vis, det gick inte att göra bättre. Och få om ens några svenska tränare hade vågat göra detsamma, det ingår inte i det stegutbildade svenska säkerhetstänkandet att röra om så mycket så tidigt. Men i Finland är det tydligen annorlunda. Bravo, Jukka!
POSITIVT: Johann Gudmundsson. Jói var en riktig injektion när han kom in efter pausen. Han hade en helt annan rörelse än Tryggvi i första, var mer aktiv ute på kanten men kom ändå i löpningar inåt och i djupet, även dessa med betydligt större framgång än sin företrädare. Och hans adelsmärke, modet att alltid våga försöka göra något konstruktivt, som han har haft även i tidigare matcher där han kanske inte varit lika lyckad i övrigt, det hade han förstås nu också. Verkligen synd att han inte fick göra mål på sitt fina genombrott och skott, eller att inte Prytz kunde göra mål (eller rättare sagt att Bengt Andersson tokräddade) på Jóis passning efter ännu en fin räd in i straffområdet. Det är så här vi vill se dig, Jói! Nu visade du varför du skall ha en plats i startelvan.
NEGATIVT: Anfallsparet. Ailton och Paulinho var inte alls dåliga, långt därifrån. Men frågan är om de passar särskilt bra ihop. Båda vill springa i djupled in bakom backlinjen, ingen av dem vill gå bak lite och ta emot uppspel. Det krävs en spelare i "Afonsorollen" mellan mittfält och anfall också, som tar emot bollarna, håller i dem och kan slå dem på djupet. Kanske att man ändå kan ha de båda brassarna tillsammans, men då krävs det en mer offensiv och bollsäker offmitt bakom. Tryggvi, kanske? Eller Jói? Frågan är bara om vi har råd med det på mittfältet, att bara ha Johannesson som ensam bollvinnare och mer defensivt lagd spelare. Men kanske att det funkar om Marek tar högermitten istället för Hemberg?
POSITIVT: Ailton. Vår nye brasse visade mycket fina takter. Han är inte bara snabb utan också mycket bollskicklig och har ett fint passningssinne. Målfarlig är han också, som vi såg. Nu leder han ÖIS interna skytteliga! Kapningen bakifrån som gav det andra gula kortet var lite onödig förstås, men killen är ju bara 19 år så man får ha lite förståelse för att han blir för ivrig. Och det första gula kortet var om inte direkt felaktigt så i alla fall hårt dömt. Ailton slängde inte bort bollen utan studsade den bara hårt rakt ner i backen i sin frustration över en avblåsning.
Däremot var det tur att han inte blev utvisad direkt efter sitt mål. Han började dra av sig tröjan i sitt måljubel, vilket ju enligt reglerna skall bestraffas med ett gult kort, men hann inte få ...
[fortsättning i del 2]
