Helsingborg-Göteborg 1-2

Ny förlust för HIF när Blåvitt visade effektivitet och vann en jämn match.

HIF letar fortfarande efter årets första seger i Allsvenskan, idag blev det stryk mot IFK Göteborg i en jämn match. Målskyttar var Peter Ijeh (straff), Peter Graulund och Mikael Sandklef i en match där gästerna hade något bättre träffsäkerhet än hemmalaget.

Segerlösa HIF
Det var från början ganska tydligt att HIF var lite ängsliga, lite försiktiga. Man verkade satsa på att spela tätt bakåt, men försiktigheten gav lite motsatt effekt, och under den första kvarten kom Blåvitt till flera bra lägen centralt i banan, dock utan någon lycka.

HIF spelade sig in i matchen, och därför kom det som en rejäl kalldusch när domaren blåste straff kring den fyrtionde minuten. Vad han blåste för, tja, det kan man ju spekulera kring, men mål blev det. Peter Ijeh slog en välplacerad straff och Rosén var inte lång nog för att nå bollen även om han gick rätt.

Och då var det kört, kanske många tänkte.

Ja. Och nej. Det är inte så att HIF vek ner sig och slutade spela. I andra halvlek såg det länge lite halvtveksamt ut, men så småningom fick HIF igång ett ganska bra spel. Man kom ofta till avslutslägen, men skotten satt inte riktigt där de skulle. Till slut skulle dock Peter Graulund lyckas med att göra mål. 1-1 och nytt hopp. HIF såg heta ut och många kände säkert en gnista hopp tändas.

1-2 och ridån går ner
När HIF börjat spela sig till ett visst grepp händer då det som inte får hända. Eldin Karisik och Mattias Lindström agerar mesigt defensivt och låter duktige Mikael Sandklef kliva rakt igenom försvaret och tåa in 1-2 via Andreas Grankvists fot. Snyggt - nej? Rättvist - njäeh? Effektivt - ja!

HIF kom inte riktigt till några heta kvitteringslägen och matchen var därmed förlorad. Spelmässigt fanns det bra perioder, och dåliga perioder. Passningsspelet lämnade en hel del att önska, men man lyckades ändå spela sig fram till en del lägen. Problemet var bara att siktet var inställt någonstans bredvid eller ovanför målet och därför var det sällan det blev riktigt hett, heller. Undantaget Mattias Lindströms jätteskott i första halvlek och Bengt Anderssons fotarbete i andra.

Vad man däremot kan klaga på är tempot i spelet. Det behövs högre tempo och laget verkade inte riktigt kunna växla upp och driva på. Oroväckande, men tyvärr inget vi inte sett tidigare i år.

Bottenstrid som gäller
Nu är det så att det är bottenstrid som gäller. Vi kanske har förnekat det ganska länge, men en vinst var trots allt behövlig mot IFK om man skulle kunna klättra i tabellen. Nu är det snarare så att en vinst mot ÖIS krävs om HIF inte på allvar ska ses som en nedflyttningskandidat i årets allsvenska. Det finns INGA enkla segrar i denna serien, snarare är det så att det är HIF som stått för de svaga insatserna.

En sammanfattning av matchen skulle lyda: En spelmässigt jämn match som något turligt vanns av IFK Göteborg. Gästerna spelade tät fotboll utan att glänsa och förlitade sig till kanterna i sitt anfallsspel. Mikael Sandklef var utomordentligt bra och det är inte bara för att han är skallig som jag imponerades.

Noteringar:
- Visst fan var straffen billig. Är det mode att döma billiga straffar mot HIF i år? Nåväl. Ingen idé att älta det där för mycket, HIF borde skapat mer framåt.

- Kenneth Rasmussen och Martin Fribrock utbytta i paus. En gissning: Rasmussen spelar inte från start nästa match. Men nog kunde Fribrock fått lite mer speltid?

- Graulund behövs trots allt på planen. Han är den ende i HIF som "sniffar" sig till målchanser. Och med det menar jag inget som har med knark att göra.

- Eldin var inte med i matchen alls, tyvärr. Matchovanan syntes mycket mer nu än i förra matchen.

- Det var svårt att sätta plusbetyg efteråt. Atiba Hutchinson gjorde en stor arbetsinsats. Mattias Lindström likaså, även om han sprider avsluten lite här och var. Graulund kämpade bra. Ingen i laget glänste, ingen gjorde något utöver det vanliga. Vem vet, jag kanske reviderar betygen när jag sovit på saken. Rosén var ju trots allt helt okay.

0 kommentarer