Favorit i repris: SF-profilen Marcus Lantz

Favorit i repris på HIF E-zine. I september 2002 intervjuades Marcus Lantz som "veckans profil" på SvenskaFans.

Denna veckas profil är ingen spelare i Allsvenskan utan ett utlandsproffs. Omväxling förnöjer, tänkte jag, när jag bestämde mig för att intervjua Marcus Lantz.

Marcus Lantz är en hårt arbetande mittfältare. Han tvekar inte för att gå in stenhårt i närkamperna och det är delvis denna inställning som gör honom så populär bland supportrarna för de lag han spelar för. Ursprungligen kommer han från Bromölla, men via Helsingborgs IF har hans karriär gått från en tuff tid i AC Torino till forna Östtyskland och Bundesligalaget Hansa Rostock. Han spelar mer eller mindre ordinarie på lagets mittfält och har hunnit med att göra några landskamper, senast det begav sig var före VM.

Säsongen har börjat bra för er?
- Det har gått över förväntan! Det var väl egentligen ingen som trodde att det skulle gå såhär bra. Vi har väl tolv poäng och ligger tvåa efter Bayern Munchen.

- Vi har fått en tränare som vill SPELA fotboll. Förut var det kanske lite si och så med det där. Vi tappade tio spelare inför denna säsongen, men det var spelare som tränaren liksom sorterade ut från truppen. Han kom mitt i förra säsongen och sorterade ut det han inte ville ha. Därefter har vi plockat hit spelare som tränaren tycker passar in i laget. Vi har en bra mix mellan gammalt och ungt, säger Marcus.

Sedan berättar han också att laget inte har några större stjärnor. Kanske kan detta vara en av styrkorna också, att alla arbetar för varandra.
- Eftersom vi inte har de här stora fixstjärnorna som man vet att man kan mata lite extra bollar till blir det att alla tar lite mer ansvar. Vi måste spela som ett lag för att kunna vinna, här är alla en i laget.

I Hansa Rostock spelar man denna säsongen efter en 4-4-2-uppställning, berättar Marcus. Hans roll hittills har varit att ha en av de två innermittfältsplatserna. Offensivt har han ganska fritt spelrum att röra sig fritt och defensivt skall han täcka upp som en vanlig mittfältare. Han känner att han har utvecklats sedan han kom till Tyskland, även om han fortfarande gärna smäller på i närkamperna.
- Det har man ju tagit med sig sedan tidigare i karriären. Här smäller det väl nästan ännu mer, får man säga!

- Man utvecklas när man spelar mycket matcher i en sådan här liga. Framförallt det sista året har jag utvecklats, sedan vi fick den nya tränaren. Nu spelar vi bra fotboll så det är klart att man känner att man går framåt.

Hur är nivån på domarna, då?
- Det är ganska bra, även om det är ojämnt. De stora lagen har lite fördelar när det gäller domslut. Vi lite mindre lag måste kämpa betydligt mer för att få domsluten med oss. Så det varierar en del...

Det finns många svenskar i Rostock, åtminstone på spelarfronten. Vi diskuterar lite kring hur det går för de andra svenskarna i laget (Jacobsson, Wibrån, Persson, Arvidsson och Prica) och det framgår att nästan alla är ordinarie. Wibrån och Arvidsson har mest fått göra inhopp hittills i år och Lantz själv avtjänar en avstängning från ligafotbollen. Mest ordinarie av alla är Andreas Jacobsson. Utanför plan blir det självklart så att svenskarna umgås ganska mycket, men Lantz menar ändå att det finns en ovanligt bra sammanhållning i laget, även om det inte är som "hemma".
- Vi brukar hitta på saker ihop lite då och då. Spela bowling, köra go-kart och sådär. Det är nog inte så vanligt egentligen när man är ute i de europeiska ligorna. Jag var ju i Italien förut, där fanns det ingen kontakt med laget. Man tränar och sedan träffar man inte lagkamraterna förrän vid nästa träning eller match.

Många är kanske nyfikna; Hur bra är egentligen Hansa Rostock? Kan du jämföra, exempelvis med Helsingborgs IF, laget du spelade i tidigare?
- Det är svårt att säga. Men vi spelar ju såklart i en bättre liga. Bundesliga är en av de bättre ligorna, så det skiljer ju mot hemma. Men det ska det ju göra.

- Det är roligt att få spela mot de bra spelarna, man utvecklas när man nästan varje vecka möter storlag. Självförtroendet höjs när vi märker att vi kan mäta oss med de bästa.

Hur ser inramningen ut i Tyskland. Jag tänker på media, publik, läktararrangemang...?
- Det är ganska bra tryck på matcherna här, ofta kanske supportrarna träffas för att ta några öl ihop innan matcherna och sådär.

- Publikmässigt har det nog blivit ett litet uppsving efter att det gick så bra för Tyskland i VM. De stora lagen har nästan alltid fullsatt på sina arenor. Vi har ofta ganska fullt (runt trettio tusen) på våra matcher mot topplagen. Och sedan hjälper det ju att det gått bra såhär i inledningen också, förstås.

Har ni spelare någon kontakt med supportrarna?
- Jadå, ibland. Inte så ofta kanske, men ibland är någon eller några spelare nere i deras klubbstuga, kanske fikar lite eller får svara på lite frågor. Det fungerar bra.

Samtalet glider in på Allsvenskan och jag undrar hur väl spelarna följer vad som händer här hemma. Marcus berättar att de både har svensk tv och Canal+, och säger att han brukar kolla minst en allsvensk match i veckan. Han följer mest Helsingborg, sitt gamla lag, men även de andra lagen.

Vad tycker du om Helsingborgs säsong i år?
- Det har väl varit lite...turbulent (skrattar). Det är svårt att uttala sig när man inte är hemma och inne i det, men sedan får man kanske vara realist och säga att de inte har så bra lag i år att de ska kunna vara med och slåss om guldet. Det gör ont att säga det, men Malmö har varit bättre i år. Och Djurgården.

- Kraven i Helsingborg är alltid höga, det tillhör staden. Men ibland får man kanske vara lite realistisk också. Om man inte har spelartruppen. Vi hade ett väldigt bra lag när jag var där, men samtidigt som jag försvann var det en del andra som också lämnade klubben.

Hur ser du på att återvända till Allsvenskan så småningom? Är det HIF som gäller då, eller hur tänker du?
- Ska jag någon gång spela i Allsvenskan igen så är det HIF gäller, det finns inget annat! Det är till Helsingborg man flyttar när man flyttar hem igen.

Landslaget då, du var med innan VM men nu har du blivit petad igen?
- Ja, jag var ju med i de sista träningsmatcherna innan VM, men sedan blev det inget. Jag vet att de kollar upp en lite och sådär (Söderberg var nere häromdagen, men då var Lantz avstängd, red anm.), men ibland blir man lite uppgiven.

- När man ser på senaste matchen så var det en hel del spelare som är avbytare eller petade i sina klubblag. Då kan man undra, när man själv gjort en bra säsong och spelar helt ordinarie i sitt lag. Men det är klart att det är kul om man får chansen. Man ska inte hänga upp sig för mycket på landslaget. Får jag bara vara frisk och spela i klubblaget betyder det mycket för mig.

FEM FRÅGOR
Vilken spelare är tuffast att möta i Bundesliga?
- Jens Jeremies i Bayern Munchen.

Vilken är den svåraste bortamatchen?
- Det är nog mot Dortmund.

Vem är svenska landslagets bästa spelare?
- Det är Andreas Jacobsson.

Vad är skönast; Att göra mål eller att få in en klockren tackling?
- Då svarar jag att göra en klockren tackling, för några mål gör jag ändå inte...

På vilken plats slutar Rostock i tabellen i år?
- Vi hamnar någonstans i mitten!

Martin Falkman2004-06-08 13:00:00

Fler artiklar om Helsingborg

Thörn: Den riktiga anledningen