Inte vackert men en poäng
Magnus Wikström var en klippa på Vångavallen.

Inte vackert men en poäng

Varken Trelleborg eller Örebro lyckades bryta dödläget när lagen drabbade samman på Vångavallen. Hemmalaget låg klart närmast segern i en match som aldrig nådde några högre höjder. Resultatet innebär att BP är ny jumbo.

När Urban Hammar tillträdde sitt nya uppdrag som tränare för ÖSK för knappt en vecka sedan var han vädligt tydlig med vad som måste rättas till för att de svartvita skall undvika nedflyttning. Dels poängterade han att försvaret måste styras upp och de här enkla målen måste undvikas. På Vångavallen lyckades man excellent med försvarsspelet och de två heta chanser TFF skapade i matchen kändes mer som slumpens skörd än som frukten av att ÖSK:s defensiv felade. Tyvärr gjorde denna ramstarka defensiv att offensiven blev lidande men det var viktigt att undvika förlust på Vångavallen, något man lyckades med.

Precis som väntat ställde ÖSK upp med något slags 4-4-1-1-system med Rodevåg som ensam toppforward understödd av Lars Larsen. Fredrik Samuelsson och James Frempong på varsin kant. Magnus Wikström och Patrik Haginge var tillbaka i mittlåset och det visade sig lika viktigt som man kunde ana på förhand. Matchens inleddes rätt piggt från bägge håll men de där heta chanserna uteblev. I ÖSK, som hade rejäl medvind i första halvlek, blev Stefan Rodevåg lite väl isolerad längst framme och ensam mot fyra hemmabackar hade han svårt att åstadkomma något. De svartvita tvingades till ett byte tidigt i matchen då Sebastian Henriksson tvingades utgå med en knäskada. Jon Lundblad kom in i hans ställe men det innebar en hel del rokader. Fredrik Samuelsson flyttades in centralt, Rodevåg tog plats på högerkanten och Lundblad fick rollen den otacksamma rollen som ensam toppforward.

Trelleborg tog över taktpinnen allt mer och man hade två fina lägen att ta ledningen i det viktiga bottenmötet. Erik Sundin rundande först Westman men kom ned alldeles för långt ned mot kortlinjen när han skulle avsluta och Haginge kunde, ändock inte helt utan problem, rensa på mållinjen. Strax därefter fick han en ny jättechans fri till vänster i straffområdet, avslutet var dock riktigt svagt och Westman behövde inte anstränga sig speciellt mycket för att rädda. ÖSK var iskalla offensivt innan paus vilket statistiken, inte ett enda avslut på mål, skvallrar om. Larsen hade svårt att hitta rätt i positionen som offensiv mittfältare och därmed gick de svartvitas ambitioner om att hota TFF i ytan mellan mittfält och försvar ut i tomma intet.

Direkt till andra halvlek gjorde ÖSK ytterligare ett byte. James Frempong, som inledde piggt men mattades, fick lämna planen till förmån för Johan Pettersson i ett "rakt" byte.  Om första halvlek var tråkig var andra halvlek ännu mer intetsägande och händelsefattig. Bägge lagens mittbackar visade sig på styva linan och målchanserna uteblev nästan helt efter paus. Att bägge lagen var nöjda med en poäng var kändes tydligt i och med att man därmed lämnade över jumboplatsen till Brommapojkarna. Sista tio såg ÖSK dock rätt och Stefan Rodevåg var så när att hinna före Sahlman på en fin passning från Larsen och Johan Pettersson hade ett okej avslut från distans, tyvärr mitt på mål. Enbart två minuters stopptid spelades och när slutsignalen ljöd tycktes man höra en kollektiv suck av lättnad från Vångavallen. Att undvika att förlora, snarare än att försöka vinna, var viktigast för lagen i går. Tråkigt måhända men mycket förståeligt.

Personligen gillar jag detta spelsystem men på Vångavallen lyckades ÖSK inte riktigt komma rätt i det offensiva positionsspelet. Anfallaren blev för ensam och varken yttrarna eller Larsen lyckades ge det understöd som krävs för att man skall kunna hota motståndets defensiv. Nu hade TFF:s defensiv inga problem att avvärja det hot Rodevåg/Lundblad försökte utgöra när de fick nickskarva till sig själva. Man har prioriterat försvarsspel på veckans träning och det bar frukt direkt. Till hemmamatchen mot Gais om en vecka utgår undertecknad från att det läggs mer prio på det offensiva spelet under träning. För det är en match som SKALL vinnas och 0-0 duger inte mot makrillarna.

Peter Westman höll nollan men det var nog en av de enklare nollorna i karriären. Jag räknade till ett kvalificerat Wegg-ingripande. Magnus Wikström och Patrik Haginge fungerade perfekt i mittlåstet. Matchbilden var nog helt perfekt då ÖSK lirade på samma sätt som Gefle gjort under lång tid med en ramstark defensiv och lågt försvarsspel. Ett scenario som passar nickstarke "Wiken" utmärkt. Jorl Riddez prioriterade det defensiva backjobbet denna match och gjorde det, liksom ytterbackskollega Anttonen, helt okej. Fredrik Nordback stred som vanligt på i sin position framför backlinjen och Stefan Rodevåg gjorde ett gott stressjobb som både anfallare och högerytter.

Spelarpoäng:
3p Magnus Wikström
2p Patrik Haginge
1p Patrik Anttonen

Matchfakta: Trelleborgs FF-ÖSK 0-0
Varning TFF:
Michael Mensah
Varningar ÖSK: James Frempong, Fredrik Nordback
Domare: Michael Lerjéus
Publik: 2201

ÖSK (4-4-1-1): Peter Westman - Patrik Anttonen, Magnus Wikström, Patrik Haginge, Joel Riddez - Fredrik Samuelsson, Fredrik Nordback, Sebastian Henriksson (Jon Lundblad, 40), James Frempong (Johan Pettersson, 46) - Lars Larsen - Stefan Rodevåg

Marcus AvenbrandMarcusAvenbrand2007-08-27 09:00:00
Author

Fler artiklar om Örebro

Fem punkter från vallen #3