ESK-ÖIS Spelarbetyg

Spelarbetyg från matchen Enköping-ÖIS

Spelarbetyg

Dick Last - 4 - agerade, tillsammans med Robin Jonsson, räddande ängel i slutet av matchen när ESK gick över till en 4-3-3-uppställning och kapade bra tryck mot ÖIS sjunkande mittfält och försvar. Dick fick då bekänna färg och göra ett par svettiga räddningar och raska utrusningar i slutminuterna. Än kan gubben!

Alexandros Pappas - 3 - gjorde en stabil insats; ingenting extra och var i stort sett osynlig under matchen. Spelade lugnt och enkelt och täckte upp bra bakom Boyd.

Marcus Dahlin - 2 - gjorde ett nervöst och svagt intryck; hur Janne Carlsson kan få det till att Dahlin gjorde en bra match vet i fan men han hade kanske så mycket annat att tänka på, som att ÖIS är i desperat behov av en central mittfältare med styrka, pondus, spelsinne och teknik eller en vänsterback som klarar av att spela fysiskt och inte bara täcka ytor och avvakta sin motspelares misstag, att han inte såg hur djäkla blek Dahlins insats var. I min mening är det ett skämt om Janne Carlsson väljer att bänka Hamzeh till förmån för Dahlin i nästa match. I första halvlek vann Dahlin inte en enda nickduell mot Gussev och Lindberg och pricken över kom i den andra halvleken då Dahlin lät sig snurras upp av en Lindberg som rörde sig i ultrarapid. OK, Dahlin kanske spelade upp sig någon nivå (till en 3:a) i andra halvlek men hans insats i gårdagens match var inte på något sätt imponerande. Så här i efterhand har jag faktiskt svårt att förstå varför Janne Carlsson valde att starta med Dahlin istället för Iheb Hamzeh mot Enköping som är ett lag med bra och starka targetspelare; Hamzehs sätt att radera ut Markus Ekenbergs funktion i Mjällbys spel borde väl ändå garanterat Hamzeh en plats i startelvan mot ESK.

Robin Jonsson - 3 - efter en svag första halvlek spelade Robin upp sig i den andra halvleken då han dominerade i närkampsspelet mot Gussev och Lindberg. Skönt att se att Robin börjar våga ta för sig och det är särskilt härligt att se att han nu börjar våga gå runt motståndarlagets targetspelare i uppspelsfasen och sno bollen innan motståndarlaget hinner flytta upp sitt mittfält. Med lite mer djävlaranamma och lite mindre good boy-inställning så kan Jonsson med tiden bli en riktigt bra mittback. I första halvlek var dock Robin på tok för passiv och lät sig kontrolleras av Lindberg; det tog säkert trettiofem minuter innan Robin vann en nickduell mot Lindberg. Sedan blir det giveitvis extraplus för de klockrena glidtacklingarna och rensningarna i slutet av matchen, utan dem hade det nog enbart blivit en poäng, om ens det.

Christian Lindström - 2 - i första halvlek var Lindström oerhört svag defensivt sett och ESK kom ofta fram just på ÖIS:s vänsterkant. Källander fick vid ett flertal tillfällen rycka ut för att täcka upp bakom Lindström. I övrigt skötte sig väl Lindström OK. Passningen fram till Clarholm, som leder till ÖIS:s straff, var klockren och jag måste säga att det är ett resursslöseri att spela med Lindström så långt bak i planen, åtminstone så länge som man inte involverar honom mer i uppspelen utan låter mittbackarna spela långt på forwards. Är det en omöjlighet att låta Pappas och Lindström sköta uppspelen istället för Jonsson och Dahlin?

Boyd Mwila - 3 - mer än godkänd i offensiven men mer än lovligt slö i defensiven. Det är nästan lite synd om Alexandros Pappas som måste spela bakom Boyd för det kan verkligen inte vara lätt att värdera när man ska följa med i offensiven och när man måste stanna för att täcka upp. En sak måste Boyd bli bättre på och det är att lära sig att släppa bollen tidigare, som det var i matchen mot ESK tappade Boyd allt för ofta bollen på mittfältet efter att ha försökt dra en tre-fyra ESK-spelare på egen hand, sådant håller helt enkelt inte i Superettan eller om man som Boyd har ambitioner att spela i de högre divisionerna. I första halvlek dominerade dock Boyd sin kant och ESK:s Magnus Reuterwall drömde nog mardrömmar om Boyd efter första halvlek.

Magnus Källander - 3 - i ett match som spelades i ett makligt tempo hängde Källa med bra och han tilläts till och med att dominera mittfältet under vissa perioder. Tyvärr fick inte Källander så mycket hjälp av Mellqvist i den här matchen utan han fick göra en stor del av arbetet på det centrala mittfältet på egen hand och som inte det var nog var han även tvungen att rycka ut och rädda Lindström vid ett par tillfällen.

Alexander Mellqvist - 2 - Mellqvist hade inte någon av sina bättre dagar utan såg relativt mätt och nöjd ut; slö och stel i det defensiva arbetet på mittfältet och inte direkt konstruktiv i det offensiva arbetet. Mellqvist ?låg även bakom? ESK:s bästa chans till kvittering i andra halvlek när han var alldels för loj på det centrala mittfältet och tappade bollen till Anders Lindberg som chippade bollen i ribban. Straffmissen i den femtiosjunde minuten var liksom bara pricken över i:et. En håglös insats från en oinspirerad lirare: för mig är det fortfarande obegripligt hur Ken kunde låta Mellqvist ta straffen. Ken får nog gå på kurs hos Zlatan så det där icke-killerinstinkt beteendet försvinner; om Wonder Boy hade slagit straffen hade vi inte behövt sitta där med hjärtat i halsgropen ända till den nittiofjärde minuten.

Tommy Lycén - 4 - slet som ett djur med både glöd och enastående lirarhumör. I första halvlek hade Lycén en riktig uppvisning i kvicka dragningar och lämnade gång på gång sin ytterback bakom sig för att komma till bra inlägg och instick mot Fagerberg och Clarholm. 0-1-målet var helt Lycéns förtjänst, viss kredit ska kanske Källander ha här, då han på egen hand snurrar upp sin gubbe och spelar bollen snettinåtbakåt till Ken som enbart behöver sätta till bröstet för att bollen ska gå i mål. I första halvlek hade Lycén även ett hårt pressat skott som Enköpings målvakt enbart kunde boxa till en ÖIS-hörna. Lycén har tidigare visat att han är en bra värvning men det är nu extraskoj att det även börjar betala sig i inspelade poäng.

Andreas Clarholm - 3 - Kocken såg stundtals tung och långsam ut men det kompenserar han upp genom kämpaglöd och passionerat slit för laget. Det som imponerad mest igår var hur han jobbade hårt över hela plan för lagets bästa; i den sextioförsta minuten tappar han bollen i offensivt straffområde och ESK startar en farlig motattack på ÖIS:s högerkant som leder till att ESK:s Andreas Eriksson kommer i inläggsposition men precis när han ska slå till så dyker Kocken upp och blockar inlägget; från anfallsspelare till grym ytterback på 70 meter och 8 sekunder. Inte illa för en division fem-lirare! Clarholm var igår oerhört nyttig för ÖIS i uppspelsfasen; även om han inte vinner varje höjd- eller löpduell så är han ändå där och stör motståndarnas backlinje till halvmissar och stressade beslut vilket gör att ÖIS kan vinna åter bollen och spela ut den på Boyd och Lycén. Förspelet till ÖIS:s straff var en uppvisning i orealiserad potential; som han möter upp bollen för att få med sig sin back i ryggen för att direkt följa med bollen i djupet och strategiskt falla när han känner benkontakten. Serie A-klass på den filmningen. Min förhoppning är att ÖIS:s styrelse gör som man gjorde med Ken och ger Kocken ett ordentligt kontrakt istället för det tremånaderskontrakt som han har nu. Om ÖIS spelar i Superettan nästa år så kommer Kocken att bli oerhört viktig för laget. Tillsammans med Boy Wonder Fagerberg så bildar han ?a dynamic duo?

Ken Fagerberg - 4 - Vad ska man säga? Kennygol. Wonder Boy Kenny Ken. Det finns bara en Ken Fagerberg. Återigen är han där och räddar ÖIS. Att en artonåring kan betyda så mycket för ett lag är nästan lite otäckt. Igår gjorde han inga svåra mål men han är där och det blir nästan alltid farligt eller oroligt när Ken får bollen runt motståndarnas straffområde. Igår gjorde han två mål på fyra chanser; ettan var bara att stöta in efter Lycéns förträffliga förspel och tvåan var ett mål i sann Ken-anda; han får bollen tio-femton meter utanför ESK:s straffområde efter att Mentor stressat ESK:s mittförsvarare till ett enkelt misstag. När Ken väl har bollen så gör han det som han är så bra på, d.v.s. sätter fart mot straffområdet; med bollen klistrad vid fötterna och i ett högt tempo och med ena armen runt en ESK-försvarare rusar han in i straffområdet och placerar kyligt in bollen i målvaktens högra hörn medans målvakten lite så där lagom uppgivet och tafatt slänger sig mot sin vänstra stolpe. Med matchens nästsista spark avgör han matchen. I övrigt skapade Ken två riktigt bra lägen ur ingenting; i den trettioandra minuten vinner han en slumpboll strax utanför ESK:s
straffområde och snurrar bort två ESK:are och drar på ett snärtigt skott mot målvaktens högra hörn men ESK:s Ludvig Bergström hinner reagera och limmar bollen nere vid sin högra stolprot. I början av matchen hade han även ett riktigt bra skott, efter förspel av Källander, som täcktes till hörna.

Mentor Zhubi - 3 - kom in istället för Boyd när ÖIS som bäst behövde det och gjorde en stabil insats även om Mentor av någon konstig anledning fuskade lite i defensiven och lämnade Alexandros Pappas allt för ensam i ett par situationer. Mentor, tillsammans med Tommy Lycén, var direkt orsak till Ken Fagerbergs 0-2 mål, utan Mentors jobb och slit i den situationen hade Ken aldrig fått bollen.

Iheb Hamzeh - 3 - i de positioner där han är bekväm gör Hamzeh ett stabilt jobb; igår i andra halvlek kom han in som defensiv mittfältare och täppte till framför egen backlinje. Vann en hel del luftdueller och tillät sig till och med att spela riktigt vårdat vid ett par tillfällen. Han hade ett par riktigt bra passningar ut till Mentor efter att han vunnit boll mot ESK:s centrala mittfält.

Jukka Sauso - 3 - inbytt i den åttionde minuten hade Jukka inte mycket tid på sig att visa något men gjorde precis det som han är bra på; d.v.s. vann luftdueller och spelade tufft och resolut tillsammans med Hamzeh framför den egna backlinjen.

Martin Johansson2007-08-28 18:32:00

Fler artiklar om Örgryte

Det krävs trygghet för spelarna i ÖIS
Är ÖIS inte bättre än såhär?
Kvantresultat för ÖIS mot ÖFK