Spelarbetyg Falkenbergs FF - ÖIS 2-1
Spelarbetyg från matchen mot Falkenberg. Av betygen att döma var det ingen direkt toppmatch från ÖIS:s sida (no shit Sherlock). Det högsta betyget går till Boyd Mwila för hans fantastiska offensiv lusta och det lägsta betyget går till Robin Jonsson och Carlos Espinosa, för deras förvirrade uppträdanden.
Dick Last - 2 - har inte särskilt mycket att göra under hela matchen. Falkenberg har förvisso fler skott på mål än ÖIS men de flesta av dessa avslut är ren plockpotatis för Dick. Orsakar en straff genom att inte satsa fullt i löpningen mot boll. Är inte ens nära att rädda någon av de två straffarna. Gör förvisso ett par riktigt högklassiga räddningar som håller kvar ÖIS i matchen; exempelvis på Carlssons skott i första halvlek och den snygga undanboxningen i den åttiofjärde minuten där han efter en frispark får bort bollen hårt trängd mellan två Falkenbergsspelare.
Alexandros Pappas - 2 - såg faktiskt rätt ointresserad ut, blev inte heller förvånad när fjärde domaren, felaktigt, annonserade att Pappas skulle bytas ut mot Jukka Sauso. Lämnades under stora stunder av den andra halvleken ensam mot sin mittfältare/anfallare och hade då ofta svårt att stå upp mot den fysiskt starkare Kujovic. Falkenberg kunde därför vid upprepade tillfällen tas sig till bra avslut genom att anfalla på vänsterkanten. Pappas hade dock en av matchens finaste brytningar mot just Kujovic. Kom inte fram lika ofta på sin högerkant som han brukar även om det blev bättre när Mentor kom in i andra halvlek (kanske för att Mentor gång på gång sökte sig in centralt i planen vilket lämnade en korridor för Pappas).
Robin Jonsson - 1 - obehagligt svag insats från Robin i gårdagens match. Det här ska ju vara vår framtida backklippa. Rörig, klen och rent ut sagt feg i närkamperna. När han väl får till en brytning av brittisk klass så väljer domare Lerjéus att blåsa straff. Ställde vid upprepade gånger till det för försvaret genom att inte gå "all in" i situationerna. I den sjunde minuten upphäver Jonsson offsiden på Joel Johansson som kan komma till avslut, i den trettiofjärde minuten missbedömer han en brytning så att Johansson återigen kommer igenom och allting avslutas så med situationen som leder fram till den avgörande straffen; istället för att resolut gå in och tjonga ut bollen på järnvägsspåret (går precis bakom ståplatsläktaren) eller enkelt spela hem bollen till Last så väljer Jonsson att ta med sig bollen in i eget straffområde där han tappar den till Johansson och vad som händer därefter är jag övertygad om att ni inte behöver påminnas om. Skall i och för sig ha en liten stjärna i kanten då han i samma spelsekvens räddar ÖIS från baklängesmål genom att blockera Mendels och Claessons skott.
Iheb Hamzeh – 3,5 - i sin sista match för säsongen står Hamzeh upp mycket bra. Starkt positionsspel, fina krunchiga brytningar, imponerande höjd och tajming i upphoppen och resoluta undannickningar. Brytningen efter att FFF:s Johan Claesson frispelat Joel Johansson är oerhört elegant. Det är dock lite synd att Hamzeh inte får ut mer av sitt starka huvudspel på ÖIS:s fasta situationer. Killen har ofta trettio till femtio centimeter tillgodo på sin försvarare och om han bara hade lite bättre tajming i löpningarna mot boll och mål så skulle han kunna snitta en sju till nio mål per säsong. Synd att det var sista matchen för året i ÖIS-tröjan. Från den stund då han fått spela i sin rätta position så har Hamzeh imponerat och han är helt klart en man för framtidens ÖIS.
Martin Strömberg – 3 – blandar och ger lite väl mycket för min smak. I matchen mot Falkenberg gjorde ändå Strömberg ett bra jobb. Det var inte på hans kant som Falkenberg kom fram även om Strömberg då och då hade det svårt när Penella och Kristoffer Fagercrantz byggde upp anfallen på ÖIS:s vänstersida. Höll tätt bakåt och vågade gå framåt då det blev lägen. Hans andra halvlek där han bitvis leker fotboll ihop med Boyd och Lindström var skön att se. Lite synd att konditionen verkar var så dålig för det är aldrig roligt att se backar som har svårt att ta löpningar mot motståndarlagets anfallare för att de står och flåsar efter en offensiv rush.
Carlos Espinosa – 1 – allting är egentligen sagt i matchrapporten. Efter att ha propagerat hårt för Espinosa som lösningen på ÖIS:s problem och att han därmed måste få spela från start mot Falkenberg så är givetvis besvikelsen stor efter Espinosas insats. Förvirrad, loj och mätt i tillbakaspringet, omständlig och allt för långsam när han väl har bollen. Slog kanske två godkända passningar på hela matchen. Drällde allt för mycket med boll. Och om man nu ska ha bra löd i dojan så måste man nog ha lite bättre precision, vet inte hur många frisparkar som Carlos slog bort igår. Bra träff är inte allt. Snälla Carlos, visa att jag har fel och låt inte dig själv bli en fiaskovärvning (varför har vi Espinosa när Falkenberg har Penella?)!
Magnus Källander – 2,5 – underkänd första halvlek och godkänd andra halvlek. Har fortfarande blicken och det där lilla extra när han väl bestämmer sig. Oerhört nyttig i andra halvlek genom sin förmåga att hela tiden spring rätt för att stänga motståndarnas uppspelsvägar. Gjorde ett bra jobb mot Penella och Claesson i den andra halvleken. Kom dock inte till sin rätt i sin vanliga roll som offensiv mittfältare, börjar kanske bli lite för långsam för att hinna med i svängarna på topp (lite samma syndrom som Espinosa här).
Christian Lindström – 2,5 – underbetyg för insatsen som defensiv mittfältare i den första halvleken (här har vi ett visst spill som faller över på Janne Carlsson som inte värderar motståndarens uppställning på rätt sätt; när motståndarlaget ställer upp med en kille som spelat i Valencias pojk- och ungdomslag och som innan han kom till Superettan spelade i ett hyfsat lag i den spanska andraligan då kan du knappast ställa upp med en tjugoåring som gör sin tredje match som defensiv mittfältare). I den andra halvleken gör Lindström bra mycket bättre ifrån sig när han flyttas upp i banan och får spela i ytan precis bakom anfallarna. I denna position var Lindström en helt annan spelare; hjälp- och följsam. Ömsom konstruktiv; när ÖIS hade bollen rörde sig Lindström och sökte oftast en position där han var spelbar för de övriga spelare i laget, och ömsom destruktiv, när Falkenberg hade bollen satsade Lindström hårt på att vinna tillbaka bollen högt upp i banan vilket skapade en del chanser för ÖIS. Samspelet med framförallt Boyd, Strömberg och Fagerberg var inspirerande att se. Var en stor anledning till att ÖIS tog över i den andra halvleken. Insatsen från den andra halvleken lovar mer! Lindström från start mot BOIS!
Tommy Lycén – 2 – gör en hyfsad inledning av matchen men är alldeles för slarvig i de avgörande lägena. För första gången, sedan han kom till ÖIS, så verkade det som att Lycén inte var spelsugen. Jag saknade den där fina gnistan som vi vant oss vid. Fick egentligen inte så mycket uträttat. Utbytt i halvtid mot Mentor Zhubi.
Boyd Mwila – 4 – Boyd ”You Can Call Me Joe Labero” Mwila hade stor show mot den långsamma Falkenbergdefensiven. Gång på gång snurrade han upp Billy Berntsson, Jens Gustafsson och David Svensson. Tekniken och dribblingarna fram till 1-1-målet är bara så vackra. I den andra halvleken bjöd Boyd på nya illusionsnummer genom att först ha bollen mot tre falkenbergare, vi talar om en riktigt trång situation där han är inlåst mot långsidan och är omringad av motståndarspelare men på något sätt lyckas han ändå med ett par tricksiga vrickningar finta bort motståndarna och rycka sig förbi ut i en fri yta. Det var stundtals lekstuga och det såg ut som att Boyd bara behövde säga ”beam me up Scotty” för att trolla sig ur och förbi tillkrånglade situationer. Det enda man kan önska sig av Boyd är att han blir bättre på att lyfta blicken och släppa bollen i tid. Det blir lite väl mycket bolltransport och det kan bli en nackdel för ÖIS eftersom det drar ner tempot i anfallsspelet.
Andreas Clarholm – 2 – fick inte mycket uträttat och hade svårt att vinna boll mot Patrik Lundgren och Jens Gustafsson i Falkenbergs mittförsvar. Samarbetet med Boyd fungerade inte alls bra. Kocken såg långsam och seg ut; ta bara exemplet när han försöker rycka sig förbi Lundgren i början av matchen, låt mig säga att Lundgren är riktigt djävla långsam, men Clarholm lyckas inte ens ta sig upp axel mot axel med Lundgren och förlorar därför en duell som han borde vinna tio gånger av tio. Pricken över i:et kom i den sextionde minuten då han bränner öppet mål genom att inte vara på hugget utan låter bollen rinna förbi honom ut till inspark.
Mentor Zhubi – 2 – gör ingen jättematch och jag är faktiskt lite besviken på Mentors inhopp. Till en början gör han sitt jobb; sliter och ligger i och skapar en del framåt men när han flyttas över till högerkanten så tappar han det mesta, även om han hade ett par fina samarbeten med Pappas, genom att komma allt för långt in i planen och inte ta de nödvändiga löpningarna när Falkenberg kontrar.
Ken Fagerberg - 2 – såg inte riktigt ut att vara på spelhumör, inte heller direkt vän med bollen. Skapar förvisso två lägen på egen hand genom snygga kroppsfinter och aviga vändningar inne i straffområdet men avslutningarna höll inte den sedvanliga Fagerbergklassen.
Jukka Sauso – 2 – nästintill osynlig i sitt inhopp, om det inte varit för att han missar ett riktigt bra läge i slutminuterna så hade man inte ens tänkt på att han var på plan. Jag förstår verkligen inte varför han får spela när han uttryckligen har sagt att han inte kommer att spela i ÖIS nästa säsong. Längst in i frysboxen, där den där gamla förpackningen gröna ärtor och rester av vit nougat ligger och skräpar sedan Hamréns, Paulinhos och Afonsos dagar på ÖIS-gården, med den gubben nu! Missen i den åttioandra minuten poängterar bara att Janne Carlsson är helt fel ute när han flyttar upp långa flaggstänger till mittbackar som anfallare; det må vara bra när det kommer tjongisar från backlinjen men när de väl får bollen på fötterna inne i straffområdet så saknar de förmågan att komma till vassa avslut, jag säger bara, tio meter utanför från straffpunkten är inte OK.
