Gästkrönika: Hybris
Stefan Christensen skriver en krönika om misslyckade värvningar och hybris bland styrelsefolk i svenska klubbar.
Det är lätt att skratta åt Landskrona BoIS fiaskovärvning av Fernando Aguiar, men det räcker att nämna ett namn för att skrattet ska fastna i halsen: Petar Puaca.
Han kom också med lysande meriter från bland annat Röda Stjärnan och HIF signade honom efter att ha sett en suddig video eller något liknande. Samma resonemang som när BoIS gjorde klart med tjuren Ferdinand kom från HIF:s styrelse vid den tiden: "Han är en klasspelare", "Hans meritförteckning talar för sig själv", "Värvar man storspelare så behöver de inte provträna", och så vidare. Att Petar sedan var Serbiens svar på baron Münchhausen gjorde ju inte det hela bättre.
Varför blir det då så här? När ledarna för allsvenska klubbar får hybris och vill leka Jesus Gil och sparka tränare respektive värva spelare utan att ha koll på vad de sysslar med?
Två klubbar i skottgluggen just nu är Landskrona BoIS och Trelleborgs FF. Båda inledde serien bra och dalade sedan i tabellen och ledningen för klubbarna skulle visa handlingskraft och tog till det klassiska greppet att sparka tränaren. Exit för Janne Jönsson och Uffe Larsson. Det gav ingen effekt på vare sig spel eller poängskörd, Trelleborgsspelarna blev till och med förbannade på sin styrelses "handlingskraft" då ingen i styrelsen hade kommit på den ljusa iden att man kanske skulle förankra beslutet om att kicka tränare där först?
Man hade redan ersättaren, Conny Karlsson, klar när man kickade Uffe Larsson och det gör ju att det känns som att man högg Uffe i ryggen. Men vad ska man begära av klubbar som styrs av en läkare respektive grönsakshandlare?
Men att kompetent folk i styrelsen skulle vara en garanti för att undvika hybris tror jag inte på, se på vår förra styrelse, idel rutinerade människor från näringslivet, etablerade advokater och höga politiker. De fick också hybris när kassakranen öppnades på vid gavel i samband med Champions League; Furstliga löner och kontrakt delades ut till höger och vänster, tränare anställdes och sparkades i en takt som till och med Jesus Gil hade tyckt om. Klubben, det vi älskar och tillägnar stora delar av vårt liv till, höll på att gå under på grund av att alla dessa styrelseproffs hade dragit på klubben mångdubbelt större utgifter än inkomster.
En del borde fan rullas i tjära och fjädrar för att sedan jagas ut ur stan på en järnvägsräls!
AIK hade samma problem som HIF efter att CL dränkt dem i pengar året innan HIF, faran med AIK verkar vara att de ännu inte har fått ekonomisk ordning på sin snabbt sjunkande skuta. Mönstret känns igen med sparkade tränare och klassvärvningar som köps in osedda, sa någon Boateng?
MFF fick ju riktig jackpot när Zlatan såldes till Ajax för lite drygt 80 miljoner. Nu skulle här handlas! Ett SM-guld borde de pengarna räcka till, tycker man. Sedan kassan fylldes på har spelare köpts in och getts frikostiga löner, man har anställt Sveriges förmodligen bäste tränare. Man har värvat spelare från FC Barcelona, han har visserligen varit mest skadad, men ändå.
Nu är snart alla pengarna slut och man har börjat fundera på hur man ska få debet och kredit att gå ihop nästa år. Det blir till att sälja spelare eller att inkassera pengar från europeiskt cupspel genom att möta ett publikdragande lag. Men vänta, den möjligheten försvann väl tillsammans med Cork City FC? Blir till att sälja spelare helt enkelt.
Hybris kan som sagt drabba alla fotbollsföreningar, då vill det till att folket på läktaren ifrågasätter och ställer krav på klubbens ledning. Tro inte på deras jävla skönmålning av allt, kräv svart på vitt vad fan de har gjort med pengarna!
För när snubbarna på gräddhyllan med räkmackor har försvunnit står vi andra kvar med notan.
Det som vi i HIF gick igenom förra året önskar jag att ingen annan supporter ska behöva genomlida, inte ens de som håller på MFF eller BoIS!
Av: Stefan Christensen
