Krönika: Går frisparken in?
Överklagan är inlämnad. Advokat Rolf Åbjörnsson är helt säker på sin sak: "Vi kommer att vinna". Bland supportrarna sprider sig optimismen, samtidigt som allt fler journalister börjar ifrågasätta beslutet att sparka ut ÖSK.
Med risk för att bli stämplad som pessimist vill jag höja ett varningens finger. Och jag gör det i form av en liten historia om en fotbollsmatch.
Tänk er följande scenario: ÖSK spelar årets viktigaste match. Motståndare är ett lag ihopplockat av spelare från klubbarna "Konkurshotets FF" och "Svenska Fotbollförbundet". Vi kan kalla dem "KSF".
Minst en poäng är nödvändig för ÖSK, annars är det godnatt direkt. På lång sikt är seger ett måste, men med en pinne kan det i alla fall bli förlängning.
Under ledning av den optimistiske lagkaptenen Ove L går ÖSK ut med en frejdig offensiv. 4-4-2-taktiken är ett minne blott, här satsas det på 0-0-11. Full fart framåt är parollen.
Några mål blir det nu inte. Däremot blottas väldiga luckor bakåt och strax före halvtid sticker en av Fotbollförbundets slitvargar, Khennet T, igenom och stänker in 1-0 i ett tomt ÖSK-mål.
I halvtid är stämningen tryckt i ÖSK:s omklädningsrum. Taktiken misslyckades. Hur kunde man helt glömma försvaret? Dessutom kände man ju till Khennet T, han gjorde ett mål i fjolårets match som ÖSK, under ledning av Ove L, till sist lyckades vinna med 3-1.
Men nu är läget betydligt värre. Klubbens existens är hotad och Ove L byts ut mot Christer L, ett oprövat nyförvärv från USA. Försvaret förstärks också genom att ännu ett nyförvärv, Rose-Marie F, hoppar in i det tomma målet.
Den nya taktiken tycks fungera bättre. Bakåt håller ÖSK tätt, men framåt är det desto tunnare. När tio minuter återstår är ställningen fortfarande 0-1 och de svartvita är på väg ut ur leken.
En hörna blir lagets första målchans på länge. Helt oväntat nickas den in av en av lagets grovjobbare, vi kan kalla honom "Spelartruppen". Plötsligt står det 1-1 och det sjunkande skeppet får ny fart.
Vi närmar oss nittio minuter. Det verkar faktiskt som om ÖSK ska klara en poäng trots allt. Men mitt i den gryende optimismen tycks många helt ha glömt bort att den lille terriern Khennet T fortfarande finns på planen.
På övertid får KSF en frispark ungefär mitt på ÖSK:s planhalva. "Inga problem" säger målvakten Rose-Marie. Men Christer L, som står i muren, är lite nervösare. "Jag har en obehaglig känsla i magen" mumlar han samtidigt som Khennet T lägger upp bollen.
Christers oro är befogad. Bollen går i en hög bana över muren, träffar ribban, studsar ner - bakom mållinjen? - och studsar ut igen.
Domaren Lars-Åke L blåser för mål. Khennet T jublar och Rose-Marie F är ursinnig. "Bollen var aldrig inne" dundrar hon.
Men dömt är dömt, och jublet stiger över hela läktaren. 2-1 till KSF och hejdå ÖSK.
Bara en liten svartvit klack ser rätt molokna ut. Men vem bryr sig om dem? Definitivt inte några av KSF:s största fans, bland annat en kille vid namn Albert S, som - utan att bry sig om att titta på reprisen - konstaterar att ÖSK får skylla sig självt. "Har man spelat så dåligt, är man värd att förlora", menar han.
Efter att en repris har visats på storbildsskärmen, sprider sig viss osäkerhet bland publiken. Var bollen verkligen över linjen? Några rosaklädda supportrar byter snabbt sida och börjar analysera videoupptagningen. Även domaren Lars-Åke L börjar sväva på målet och lägger till fem minuter för att ge ÖSK en ärlig chans att kvittera.
När trettio sekunder återstår av tilläggstiden får ÖSK en frispark strax utanför KSF:s straffområde. Läget är bra, men långt ifrån en given målchans. Christer L känner sig lite osäker som frisparksskytt och byter in ett oprövat nyförvärv, Rolf Å. Självförtroendet lyser om honom. "Det här blir mål, det är jag helt säker på", säger han tvärsäkert när han vandrar mot bollen. "Dessutom kan jag inte förstå hur man kunde godkänna 1-1-målet", lägger han till.
KSF:s målvakt Appelation N gör sig redo. Rolf springer mot bollen, slår till och.
Ja, hur går det? Spännande fortsättning följer.
Vad vill jag då säga med denna lilla berättelse? Jo, att det här är ÖSK:s allra sista chans att hänga med. Vi spelar redan på tilläggstid. Det blir förmodligen inga fler frisparkar. Inte ens en eventuell hörna kommer att hinna slås.
Och läget är inte alls så självklart som allt fler börjar tro. Trots Rolf Å:s självsäkerhet kan "frisparken" (dvs överklagan) lika gärna ta i muren eller gå skyhögt över. Och skulle det bli ännu en tveksam situation, kan ÖSK knappast räkna med mer hjälp från domaren. Tilläggstiden och frisparken är kompensation nog. Nu är det upp till ÖSK.
Dessutom: Även om bollen går in är segern inte vunnen. Fortfarande väntar en tuff förlängning i form av en hård ekonomisk sanering. En sanering som kräver hårt jobb från alla inblandade parter.
Men ingenting är omöjligt. Ett sent frisparksmål kan väcka även de djupast slumrande ÖSK-supportrar. Kanske kan det få igång en kraftsamling i hela Örebro.
En kraftsamling som till slut leder till ett sent segermål. Och till en seger för Örebro Sportklubbs fortsatta existens.
