Gästkrönika: U-laget, en lokal prägel
Signaturen StigJohansen har skrivit en krönika som berör U-laget och spelare som fostras i klubben.
Det pratas mycket idag om huruvida man skall satsa på en ungdomsverksamhet eller försöka värva redan etablerade spelare. En ungdomsverksamhet kostar pengar och att spelare sedan går som Bosman utan att klubben får en krona är inte lätt att acceptera. Men en ungdomsverksamhet kan också ge pengar till klubben, om man lyckas sälja en spelare som man själv uppfostrat. Frågan handlar dock inte bara om pengar, då ett U-lag även kan ge en lokal prägel på A-laget.
Granen vs. Matte
När Mattias Lindström försvann till Ålborg som Bosman efter halva sitt liv i HIF krossades säkert de sista drömmarna hos fansen om att det fanns något som hette klubbkänsla. Någon vecka senare sker dock något som kan tända hoppet igen. Andreas Granqvist tackade nej till provspel med PSV Eindhoven och trots att det var känt att flera klubbar ute i Europa (Celtic och Liverpool) var intresserade valde han att skriva på ett nytt fyraårskontrakt. Det skall sägas att Granen kommer ifrån Påarp, alltså en Helsingborgare precis som Lindström. Matte förtjänar dock ros för sin tid i HIF. Han gav alltid 100% och var en spelare som man alltid studerade lite extra. Att det skulle sluta med Bosman var väl inte vad man räknat med och man kan vara sur över det. Men han förtjänar dock ett tack för sin tid i Helsingborg.
En lokal prägel
När spelare flyttas upp från de egna leden ger det en lokal prägel till HIF. Många spelare från U-laget har ju då fått sin uppfostran i HIF innan de har spelat en A-lagsmatch. I HIF idag finns det inte mindre än åtta spelare som tagits upp från U-laget; Oscar Berglund, Christian Järdler, Tony Mahr, Andreas Granqvist, Eldin Karisik, Fahrudin Karisik, Björn Westerbladh och Fredrik Elgström. Dessutom är Tobbe Johansson, som ännu inte skrivit på, från U-laget. Många av spelarena i U-laget är ju givetvis inte Helsingborgare från början, men det ger utan tvekan en lokal prägel till A-laget. När Bosmanvindarna blåser i Europa är detta med en lokal prägel viktigt, då man fortfarande kan se en själ i laget. De flesta håller säkert med om att det är enormt kul att följa en spelare som Granen som är en riktig Helsingborgare och gått den långa vägen i HIF. Som HIF-fan har man en stor respekt får sådana spelare.
I gamla dagar betydde t.ex. Helsingborgs IF ett fotbollslag med Helsingborgare. Idag när spelare byter klubb 4-5 gånger under karriären är det förfriskande att ha en spelare som bara har representerat HIF under sin A-lagstid.
Drömmen
När man är U-lagsspelare så är det inte pengarna som dominerar. Inte ännu. Visst drömmer många om att kunna flytta till utlandet och tjäna de stora pengarna, men när man är U-lagsspelare gäller det först att slå igenom innan man har chans på en sådan dröm. Och när pengarna ännu inte är det dominerande finns det fortfarande hopp om klubbkänsla.
Slutord
Till sist vill jag bara säga att det är självklart att HIF skall fortsätta med sitt U-lag. Det ger en extra krydda till A-laget när man ser spelare som tagit den långa vägen genom HIF-leden. Man kan känna stolthet över att sin förening har en så bra organisation och kan ta fram stabila allsvenska spelare (och kanske mer än så).
/StigJohansen
