Tillbaka till ritbordet igen

Trots ett gediget övertag i bollinnehav lyckades inte ÖIS få hål på ett kompakt och välspelade Västra Frölunda utan säsongens andra träningsmatch förlorades med 0-4. Fyra baklängesmål på fyra fast situationer är långt från godkänt och just nu ser det ut som att det blir en lång väg tillbaka till allsvenskan.

Inför matchen mot Västra Frölunda drömde jag om att i detta mitt första matchreferat för året få vara lite "up beat" och så där skönt livsbejakande positiv som man kan vara ibland när livet leker. Efter förra säsongens avslutning där jag inte gjorde så mycket annat än gnällde som en liten knähund över dåligt försvarsspel, obefintligt anfallsspel och katastrofal inställning så hoppades jag nu på att få se ett nytt ÖIS; ett välspelande och taggat lag; ett lag som inte gjorde en massa misstag i försvarsspelet utan som kunde kontrollera och föra matcher mot lag som på pappret ska vara sämre. Men som ni säkert alla vet vid det här laget så blev så inte fallet utan nu sitter jag här igen och känner mig gnällig, missunnsam och djävligt tveksam till hur det här återtåget till allsvenskan ska sluta.

Inledningen av matchen dominerades annars helt av ÖIS även om laget aldrig lyckades skapa någon riktigt het målchans. Det såg ut som att samarbetet mellan Anton Holmberg och Erik Svensson samt ÖIS:s mittfältet brast vilket fick ett antal lovande spelsekvenser att rinna ut i sanden. Det såg annars rätt så lovande ut när Björn Anklev gång på gång utmanade på sin högerkant för att mata in bollar mot Holmberg och Svensson. Tyvärr kunde Frölundas välorganiserade försvarsmaskin och duktige målvakten Peter Paananen tämligen enkelt avstyra anfallsförsöken.

Efter ungefär tio spelade minuter tog sig så Västra Frölunda in i matchen och man gjorde det genom att utmana och anfalla på ÖIS:s högersida där Henrik Lawenius hade svårt att hänga med kvicke Fernando Fuentes. Gång på gång rullade Frölunda upp spelet för att komma till farliga inläggssituationer. I den elfte minuten var det också nära att Frölunda fick utdelning på ett av dessa många anfallsförsök från vänsterkanten men Moses Ssewankambo vinkades, tveksamt, av för offside.

Strax därefter, på en hörna från vänster, kommer så det första baklängesmålet. Det är en välslagen hörna som en frölundait skarvar vidare mot den bortre stolpen där mittbacken Mohammed Ali Khan kommer ångande och stöter in bollen via ribban. Peter Abrahamsson är helt chanslös. ÖIS-försvaret måste visa mer djävlar anamma i de här situationerna. Frölundaspelaren på den första stolpen får gå upp alldeles ensam och ohotad och kan därmed enkelt få till en fin skarvning som helt ställer det övriga ÖIS-försvaret.

Det dröjer sedan inte många minuter innan det återigen är dags för Abrahamsson att hämta ut bollen ur det egna målets maskor. Efter en vårdslös tackling från Lawenius får Frölunda en frispark i ett bra läge strax utanför ÖIS:s straffområde. Frisparken når, efter lite kalabalik i ÖIS:s straffområde, Mohammed Ali Khan som kontrollerat och lugnt tar ner bollen och får på ett fint skott som Abrahamsson är på men inte lyckas hålla. 0-2 och huvudena hänger på ÖIS-spelarna.

Resterande tid av halvleken spelas sedan av utan att något mer minnesvärt än en halvchans för Erik Svensson inträffar. Västra Frölunda ligger hela tiden rätt i positionerna och kontrollerar slutet av halvleken totalt. ÖIS:s slarvade i passningsspelet och allt för mycket bollar slogs bort redan under uppbyggnadsfasen av anfallen. Även mittfält hade det stundtals tufft och man fick aldrig riktigt till det mot Frölundas tacklingsvilliga och tuffa innermittfält. Det såg stundtals ut som att Magnus Källander, Tobias Christensson och Simon Chekroun hade svårt med tempot; det var helt enkelt som att det smällde lite för snabbt och man fick aldrig till något riktigt vårdat spel. Det enda glädjeämnet i ÖIS under den första halvleken var Björn Anklevs inställning och smarta löpvägar.

När domaren blåser igång den andra halvleken har ÖIS gjort två byten; Magnus Källander och Anders Prytz har gått ut och ersatts av Martin Dohlsten och Christoffer Bengtsson. Dohlsten visar från första sekund att han blir en spelare att räkna med under den kommande säsongen. Det är full satsning in i varje närkamp – en inställning som under de senaste säsongerna har saknats i ÖIS. Men det stannar inte där utan Dohlsten kan även spela fotboll; smart djupledslöpningar, vårdat passningsspel, halvkvicka fötter, bra spelförståelse och ett hyfsat skott lovar mer. Även Bengtsson gör en fullt godkänd insats genom att hela tiden ligga på och snacka med de övriga spelarna om deras positioner och vad de behöver rätta till för att komma rätt i positionsspelet.

I den andra halvleken har ÖIS ett ännu större övertag i bollinnehav, men precis som i den första halvleken lyckas man inte skapa något riktigt farligt och fungerande anfallsspel utan det är Frölunda som står för det mesta av finliret genom en rörlig och snabb kontringsfotboll där man så fort man vinner bollen på egen planhalva slår om och fyller på med mycket spelare i anfallen.

Frölunda är vid ett antal tillfällen under den andra halvleken nära att utöka sin ledning. Bland annat så misslyckas ÖIS-försvaret totalt med en offsidefälla vilket helt friställer Jasmin Klapija, men tack vare Abrahamssons benparad är ÖIS fortfarande med i matchen. Även i den andra halvleken har ÖIS svårt att försvara sig i eget straffområde på Frölundas fasta situationer och det är enbart tack vare Abrahamssons vakna målvaktsspel som matchen inte avgörs förrän i den åttionde matchminuten.

0-3 kommer återigen på en hörna där ÖIS-försvaret blir allt för passivt. Hörnan går över hela gruppen med spelare, som har köttat ihop sig kring Abrahamsson i ÖIS-målet, och ut till en ensam Erik Johannesson på ÖIS:s vänsterkant. Johannesson tar emot bollen och måttar ett inlägg som Dohlsten kommer högst på men tyvärr lyckas inte Dohlsten få ordentlig träff på bollen utan undanrensningen blir till en perfekt skarvning till Frölundas Vladimir Majdandaic som från straffpunkten enkelt kan skyffla in bollen bakom Abrahamsson.

I slutet av matchen gör sedan Mohammed Ali Khan, sitt tredje och, Frölundas fjärde mål och förnedringen är ett faktum. 0-4 mot Västra Frölunda är verkligen inget bra resultat och med tanke på att det faktiskt var närmare 0-7 än 1-4 så måste det kännas oerhört tungt för ÖIS-spelarna just nu. Under den andra halvleken gjorde Peter Abrahamsson två riktigt kvalificerade räddningar; dels en riktig tv-räddning på en nick från Alexander Faltsetas och ett vaket ingripande på en nick från ex-ÖIS:aren Erik Johannesson samt en halvtafflig benparad på Jasmin Klapijas friläge; om man ska vara riktigt ärlig så var det väl ingen riktig räddning utan mer ett väldigt svagt avslut av Klapija.

ÖIS lyckades som sagt inte vaska fram en enda kvalificerad målchans under hela matchen. Det bästa laget åstadkom var väl Anders Prytzs frispark som Erik Svensson nickade över i den första halvleken, Henrik Lawenius skott från 35 meter som gick mitt på Paananen i Frölundamålet och Seif Kadhims missade chans under den andra halvleken. Visst, laget har till stor del enbart tränat försvarsspel under försäsongen så vi kan kanske inte vänta oss så där överdrivet mycket av anfallsspelet men som det ser ut just nu så saknas inspiration och kreativitet i anfallsspelet. Att sedan släppa in fyra mål mot Frölunda trots att man tränat försvarsspel i veckor är långt från godkänt.

Det ser ut att bli en lång väg tillbaka till Allsvenskan.

*Spelarbetyg kommer under eftermiddagen/kvällen.

Martin Johansson2008-02-17 10:10:00

Fler artiklar om Örgryte

Det krävs trygghet för spelarna i ÖIS
Är ÖIS inte bättre än såhär?
Kvantresultat för ÖIS mot ÖFK