ÖSK U-Lidköping 6-3
ÖSK Talanger fortsätter sin förlustfria svit. På lördagen var det Lidköpings IF som fick se sig besegrade av ÖSK:s framtid.
För en gångs skull kom Ungdomarna till spel med utannonserat lag. Men det skulle visa sig, att detta bara skulle stå sig i 15 minuter. När matchuret kommit så långt drabbades nämligen lagets "ålderman" och lagkapten Svante Dahlqvist av fotskada och fick utgå. Till att börja med såg det rätt illa ut när Svante fick bäras tillbaka till lagledningens busskur av en medlem i ledarstaben i klassisk "rida-på-ryggen" stil, men det var visst inte så farligt. En stukning av en fot som tog mark på fel sätt var det någon som trodde.
Men dessförinnan hade besökarna faktiskt redan hunnit ta ledningen. 0-1 infann sig redan i den tionde matchminuten efter en räd på högerkanten följd av en höjdboll som ställde både målvakt och försvarare, men inte den motståndarforward som kunde nicka in bollen vid den bortre stolpen.
Två minuter efter det att Dahlqvist tagits av planen kom ersättaren Philip Öhlund in. Så där rök nästan ett genomsnittsår från laguppställningen. Öhlund tog platsen som högerback medan tillfällige högerbacken Joakim Green fick bli en ännu mera tillfällig mittback. Jag har för mig att Green egentligen är yttermittfältare. I alla fall var han det i den förra matchen.
I den 22 minuten kom så den närmast oundvikliga utjämningen. ÖSK får en frispark en bit utanför straffområdesgränsen. Tf. mittback Green slår den hårt i överkanten av muren. Bollen ändrar riktning slår i ribbans underkant och landar på rätt sida om mållinjen.
Även ÖSKs ledningsmål kom på en fast situation. Minutrarna hade hunnit bli 26 till antalet och frisparksskytten hette Sarafzadeh. På en snyggt inåtskruvad boll mot bortre dyker den tredje och sista över-tjugoåringen Joakim Reithe fram och nickar snyggt in dagens andra ÖSK-mål.
I 38 matchminuten är det dags för 3-1. Denna gång efter spel på levande boll. Daniel Andersson gör målet efter snyggt förarbete av Reithe och någon mer. Alternativt skulle man nog kunna säga att det var dåligt försvarsspel av Lidköping, som inte hade fyllt på ordentligt med försvarare i sitt eget straffområde.
Vid det här laget dominerade ÖSK U spelet klart, så det var något överraskande (för alla inblandade parter) att en reducering kunde följa. En lös och inte speciellt märkvärdig boll mot mål. Målvakten ropar till sin mittback att det är hans boll, vilket det inte alls var, eftersom han redan står vid straffområdesgränsen. Efter en något tilltrasslad situation faller bollen till en västgöte, som kan rulla in den i tomt mål, varpå lagen drar sig tillbaka för halvtidsvila.
Då andra halvlek startar byter Pontus Brunzell av den tidigare i veckan A-lagsdebuterande Moses Reed. Öhlund och Brunzell byter desutom kant med varandra.
I 54 minuten gör den andre anfallaren Pavicevic mål efter bra spel i motståndarnas försvarsområde. Vid det här laget finns det i princip bara ett lag på planen. ÖSKarna trillar boll och Lidköpingslaget kommer inte igång med någonting som ens kan liknas vid ett egentligt anfallsförsök.
I samband med målet byts Reithe ut mot Simon Hartman. Och fyra minuter senare är det sedan dags för Fedja Jelecak att ta över efter Niklas Lönnqvist. Jelecak och Sarafzadeh byter plats, så att Jelecak hamnar i den främre diamantspetsen.
I den 63 minuten blir Daniel Andersson tvåmålsskytt genom att slå in en boll efter bra förarbete och inlägg av Sarafzadeh från vänsterkanten.
I matchminut 66 går Anton Ahlén av och ersätts av Niklas Lönnqvist, som alltså kommer in igen. Den här gången som mittfältslibero.
I den 73 minuten är det Ahléns tur att komma in en andra gång för att ta hand om den yttre mittfältsrollen till vänster. Sarafzadeh går av. Nu finns inte längre någon av de "äldre" spelarna kvar på plan utan ÖSK U spelar med ett lag där ingen är äldre än 19 år (utom möjligen Åwall, som kan ha hunnit fylla 20).
I den 82 minuten gör Jelecak 6-2 genom en blandning av skott och lobb ur snäv vinkel. Målvakten, som kommit något på mellanhand, var chanslös.
I den 89 minuten jämnas så siffrorna till genom dagens miss (får man väl säga). ÖSKs målvakt skall sparka iväg en lös boll, som sakta kommer emot honom. Han missar (eller möjligen touchar) bollen som fortsätter mot mål. Han slänger sig, når bollen men har inte tillräckligt med kraft när han når den, utan den rullar försmädligt in i målet 6-3.
Trots de höga sifforna så fanns det väl ingen som direkt utmärkte sig i ÖSK, utom den stackars målvakten, som nog hade en väldigt off-day med sina två och en halv tavlor. Fast han stod även för en del fina ingripanden. Det skall absolut ingen ta ifrån honom. Lär han sig bara att hantera lösa och ofarliga bollar kan det bli riktigt tätt därbak.
Backlinjen klarade sig i princip utan anmärkningar, utan att någon heller utmärkte sig speciellt. Efter Svantes skada bestod mittbacksparet av den för året nyanlände Johan Åwall, som spelar sin andra match för ÖSK tillsammans med den försvarsmässigt mångsysslande Green. Den sistnämde har ett bra tillslag på bollen, vilket visade sig vid frisparksmålet och han gav sig dessutom ibland ut på diverse offensiva raider. Kanske inte helt och hållet vad man väntar sig av en mittback. Men det är han ju inte heller.
Anton Ahlén i mittfältsliberorollen var inte alls lika dominerande som mot Ölme, men hann ändå med att visa upp åde god bollkontroll och speluppfattning. Att han även kan spela på kanten visade han vid inhoppet. Yttermittfältarna gjorde väl vad de skulle utan att på något sätt glänsa. Reithe är ju något äldre och ger en viss stabilitet. Masdaq Sarafzadeh tycker jag gjorde sig bättre i den framskjutna positionen i diamanten än på kanten, där han fått hålla till under tidigare matcher. En hårt jobbande och rätt så aggresiv spelartyp, som hugger mot det mesta. Har dock ofta besvär med att få bollen under kontroll på en gång.
Längst fram hade ÖSK två artonåringar, som väl trots sina tre mål nog väger litet för lätt i dagsläget. De rör sig bra, men hade svårt när de försökte utmana och komma till avslut.
Att ÖSK U ändå kan vinna en match som denna relativt enkelt beror främst på att laget som ett kollektiv fungerar mycket bra. I de matcher jag sett i "vår", så har örebroarnas bollbehandling och -kontroll klart överglänst motståndarlagets. Spelarna är rörliga och inte främmande för att spela i något ovana positioner, vilket skapar ytterligare problem för motståndarna. Dagens motståndare från Lidköping var dock minst en division för dåliga för att utgöra någon egentlig värdemätare. Med en normal målvaktsinsats från ÖSKs sida borde siffrorna snarast ha skrivits 6-1.
Håkan Juhlin ser verkligen till att försäsongsmatcherna blir träningsmatcher. Han är inte främmande för att ta en spelare av banan, ge honom fem minuter att hämta andan, dricka vatten samt tillgodogöra sig nya instruktioner, för att sedan skicka in honom på ett nytt uppdrag. Säkert mycket effektivare än att byta utan andhämnings-, vatten- och instruktionspaus. Men första gången man ser det så blir man något förvånad.
