Krönika: Stanna kvar och slåss
"ro oss hem", "paddla uppåt floden", ta oss tillbaka och "kasta ankar" där vi hör hemma.
Jag vet att det bara är försäsong och att vintern ännu behåller sin makt över landet, men jag kan inte låta bli att mysa just nu.
Anledningen? Ja ni som följer det svartvita laget och deras framfart i träningsmatcherna vet varför. 4 matcher, 4 segrar, inget att bli helgalen för, men vad gör man om man redan är halvgalen.
Man brukar ju kunna bli euforisk någon gång på "innansäsongen". Det räcker för mig t.ex. att man kvitterar på straff mot något division 2 motstånd eller liknande, så tänker man: " Vi kan ju faktiskt göra mål, det kan nog säkert bli bra till slut det här".
Men nu då: 4 segrar mot hyfsat, bra, allsvenskt och toppkonkurrentmässigt motstånd, det är rena "fina plastic-puddingmattan det. Löjligt i mängder kan ju tyckas, men inte tusan vinner man matcher mot dessa om man bara har ett halvbra lag utan lagkänsla. Det kan ingen övertyga mig om. Fast det är klart, att övertyga och förklara för en 3/4-dels tokig ÖSK-fan är nog inte det lättaste heller.
Visst kan jag få bakslag(det räknar jag nästan med) och visst kan vi ha haft tur, men alla måste hålla med om att vi både skapar och gör mål i väldigt mer utsträckning än tidigare försäsonger.
Walker/Hammar verkar ha någonting riktigt spännande på gång med laget. Det verkar väldigt kristallklart. För ett helt nytt ansikte, till och med två om man räknar med Hammars uppgång till A-laget, verkar ge spelarna den tilltro som i viss mån verkade saknas för Herr Lundin.
Ingen kan ju ta ifrån Stefan att han ändå försökte sitt bästa med oss, men det verkade som han och lirarna inte riktigt kunde nå varandra i samma båt, och då blir det ju onekligen svårt att ro samma skuta åt samma håll. Men nu i och med Walkers inträde, så verkar ju "sjökortet" och spelaridén vara väl förankrad hos alla inblandade som skall göra´t, "ro oss hem", "paddla uppåt floden", ta oss tillbaka och "kasta ankar" där vi hör hemma.
Walker är redan en stor person i mina ögon, inte många tränare tar ett jobb innan dom vet serietillhörighet, men "fantomen", "den vandrande Irländaren" gjorde just det och vad kan man säga om en sådan person. Grattis till oss.
På pluskontot för Patrick finns nog även att det låter betydligt häftigare med en engelsk-accent i taktiksnacket, än om någon dalmas eller skåning skulle stå och skorra olika oljud. Kolla bara vad Baxter betydde för AIK med sina fu.....-kommentarer. Det är coolare helt klart.
Så det sista jag ber om nu är lugn och ro med anledning av någon ryktessläpande spelarflykt.
Stanna hos oss alla ÖSK-lirare. Förstå att något skithärligt är på gång. Ni trivs så förbaskat bra med varandra att vi vinner fast vi inte är på topp. Missa inte chansen nu att få uppleva det året som ÖSK tog sin revansch. Det året som återtåget gick med sådan fart att "L" och "T" inte kommer att fatta att vi helt plötsligt redan är tillbaka på den allsvensk perrongen, när dom nyss tvingat oss ur spår.
Jaja, nu skall jag lugna ner mig, Superettan är ingen "ramla-igenom-serie" på långa vägar, så det gäller att kämpa varenda liten sekund tills vi står klara med det mål vi är fullständigt värda. Eftersom jag är en positiv-tok så kan jag lova: Vi har laget, vi har fansen, vi har möjligheten. 2005 är du redo, för det är vi.
Tills nästa gång.
ÖSK-Boldt
