Kommer ketchupflaskan att gå i topp mot Kalmar?
Skribenten Stefan Christensen levererar en djupanalys av HIF i ämnet Murphys lag. "De flesta HIF-supportrar börjar nog sälla sig till ateisternas skara, det finns ingen gud och om det finns en så är han djävulen själv."
Det är en fråga som man på klassiskt “Abris” vis måste ställa sig inför bortamatchen mot serieledarna Kalmar, lossnar det för HIF?
Säsongsinledningen har varit både lysande och bedrövlig på samma gång. Spelet har varit bländande och HIF har ägt alla matcher, borta som hemma, och skulle om det fanns en riktig gud haft full pott.
De flesta HIF-supportrar börjar nog sälla sig till ateisternas skara, det finns ingen gud och om det finns en så är han djävulen själv.
Målvaktsförbannelsen
Under de inledande 6 matcherna har HIF fått 14 avslut på mål emot sig vilket tyder på ett effektivt försvarsspel men problemet är att 7 av dess avslut har seglat in i mål. Vilket gör att Daniel Andersson parkerar på en föga smickrande sistaplats i målvaktsligan med en räddningsprocent på 50. Vartannat skott på mål går in alltså. Stortruten från Bjuv är som bäst när han har mycket att göra vilket inte har varit fallet i år med HIF. Långa stunder står han sysslolös och det passar inte den målvaktstypen han är. Men alternativen är få, Oskar Berglund är skadad, Pär Hansson utlånad till ÄFF och på bänken sitter den oprövade 17: åringen Hampus Nilsson. Men Daniel måste rycka upp sig, annars är det dags att kalla hem Pär Hansson från ÄFF.
Mittbacksförbannelsen
Det började ju inget vidare inför säsongen med en karriärhotande skada på landslagsmannen Oskar Rönningberg som är bort hela säsongen och kanske för alltid? Andreas Grankvist lånades in av Wigan och har spelat mycket bra bredvid sin unge och orutinerade mittbackskollega Joel Ekstrand. Säg den lycka som varar, Joel fick näsbenet knäckt mot Norrköping och fick utgå och minuterna senare fick hans ersättare Ólafur Skúlason utgå med en allvarlig knäskada. Ska HIF behöva slå en signal till Svalöv igen?
Vänsterkantsförbannelsen
På vänsterkanten har HIF haft enorma problem de senaste åren och de flesta trodde väl att pinan var över när Rene Makondele och Adama Tamboura klev i på de positionerna i höstas. Det såg ju bra ut ett tag… men nu verkar det som vänsterkantsförbannelsen slagit rot i dessa herrar också med Rene Makondele som HIF’s målsumpare nummer ett och Adama Tamboura vars nuvarande spel ger en deja vu-upplevelser från svunna tider med Miranda och PC på vänsterbacken. En uppryckning krävs från båda annars lurar Mumintrollet i vassen.
Mittfältsförbannelsen
Centralt på mittfältet huserar Marcus Lantz och Isaac Chansa/Ólafur Skúlason och det har fungerat mycket bra men säg den lycka som varar, både Ólafur och Isaac är skadade och Ólafur är definitivt borta mot Kalmar och Chansa är en vild chansning(!) mot Nannes gäng. Högerkantens Christoffer Andersson har varit jämnast i HIF, det vill säga att han hållit en hög och jämn nivå under hela våren och borde vara självskriven i Lars-Rolands EM trupp tillsammans med Marcus Lantz och Andreas Grankvist. Fast Hemglass flyttar väl hela sin verksamhet till helvetet innan det händer att Lars-Roland tar ut den trion till EM.
Anfallsförbannelsen
Med 2007 års vassaste anfallspar i Razak Omotoyossi och Sveriges genom tiderna bästa fotbollsspelare Henrik Larsson i anfallet kan väl inge gå snett? Tydligen kan det – två av allsvenskans reservmålvakter, Marcus Sahlman och Kristoffer Björklund har gjort sina livs målvaktsinsatser på Henrik och Razak. Henrik Larsson har bränt två straffar i rad och det har aldrig hänt tidigare, samt som läk på laxen blev Razak skadad mot Hammarby.
Spelförbannelsen
HIF har under Bosse Nilssons ledning börjat spela den vackraste fotbollen i Sverige, det är något i princip alla är eniga om från tränare, media till andra klubbars supportrar.
Men vackert spel och en överlägsenhet på planen räknas ju inte i SvFF:s tabeller. Det är mål som räknas.
Det finns nu två vägar att gå, en är att fortsätta som tidigare med vissheten att det kommer att lossna och en annan väg är att ägna sig åt ”bunker” fotboll, det vill säga backa hem och utnyttja motståndarnas misstag för att kontra in något mål. Det är inte vackert att se på men ack så effektivt.
Frågan är vad Bosse väljer?
Av: Stefan Christensen