Örgryte - Häcken 0-4

5 717 fick se ÖIS åka på en riktig stjärnsmäll.

Var det en rolig söndag för alla Öisare förra veckan, så blev det raka motsatsen den här helgen. Sällskapet ställde upp med samma startelva som mot Sundsvall, men den här gången var motståndet av en helt annan kaliber.

Släkten är värst

Stärkta av framgångarna från de senaste matcher började ÖIS bra. Magnus Källander kom fram i ett fint läge efter ett missförstånd i Häcken-försvaret. Magnus passade inåt till Ailton, som fick läge från 8 m - men Jimmy Dixon kastade sig fram och täckte skottet.

Det borde vara statistiskt omöjligt att få fyra straffar emot sig på fem omg, men när Dick Last och Valter Tomaz Jr med gemensamma krafter fick omkull Jonas Henriksson så blev det omöjliga möjligt.

Stig Töfting slog straffen åt högen, men bollen var lös och dåligt placerad, så Dick Last gick åt rätt och gjorde en härlig parad.

Jonas Henriksson hade fått blodad tand och for fram på planen som ett yrväder. Hans löpande gav ett friläge sju min efter straffen. Henriksson utnyttjade sin snabbhet i en duell med Jukka Sauso och kom fri, men Dick Last räddade ännu en gång. Direkt efter chansen var Henriksson ytterst nära att nå ett inlägg från högerkanten, men det skilde några cm.

ÖIS andra stora chans kom i 29:e min. Magnus Källander lyfte fram bollen till Paulinho Guára - i högerkanten av straffområdet - som spelade Christian Hemberg i mitten, men Häckens målvakt Christoffer Källqvist kunde styra bollen till hörna.

Missen blev dyrbar för Häcken kontrade direkt efter hörnan och Dioh Williams stormade fram över planen efter vänsterkanten. I höjd med straffområdet skar han inåt och hittade David Marek som rusade fram på andra sidan. David lättade upp bollen i luften och volleysköt till vänster om en chanslös Dick Last. Släkten är värst.

- Vi hade stora problem i första halvlek. Passningsspelet fungerade inte alls och vi blev stressade, tyckte Edwin Phiri.

Precis före paussignalen fick ÖIS frispark i bra läge framför mål, men Christoffer Källqvist fångade skottet från Anders Prytz i famnen.

Tidiga byten

I pausen ersattes Christian Hemberg med Johann Gudmundsson. Det blev också lite bättre fart på Lirarnas Lag och man hade ett par lägen som i alla fall luktade straff.

- Det kändes som om vi var på gång just då. Vi satsade på att få en kvittering i det läget, men det blev också stora luckor bakåt till slut och då tappade vi allt, konstaterade Edwin Phiri.

Zoran Lukic var som vanligt aktiv på bänken och sände snart in Erik Johannesen och Nadir Benchenaa.

Lagen hade också varsin träträff. Efter att Valter Tomaz Jr missbedömt en studsande boll blev Dioh Williams helt fri, men lyftningen var lite för hård och hamnade på ribbans översida. Johann Gudmundsson satte pannan till på Ailtons inlägg. Träffen var bra, kanske alltför bra och tog klockrent i stolpen.

ÖIS anföll alltmer desperat och lyfte många, långa bollar mot Häckens straffområde. Det betydde också att Jonas Henriksson fick riktigt fria tyglar och Dick Last fick två gånger i sträck rädda frilägen från Henriksson.

Förutom ett skott från Ailton, så hade ÖIS inga heta chanser utan i stället kunde bortalaget göra både 0-2 0ch 0-3. Först nådde en genomskärare från Henrikson Dioh Williams, som elegant petade bollen under Dick Last och sedan slog Johan Lind ett smörpass till Dulee Johnson, som satte bollen i nät via Dicks händer.

På stopptid avslutades målgörandet, en lång utspark från Christoffer Källqvist studsade över och förbi Anders Prytz. Stig Töfting tog revansch för straffmissen när han kallt placerade bollen vid den högra stolpen.

- Det var en väldigt jobbig match och vi fick stora problem mot deras rörliga forwards. Vi kommer helt säkert att vara extra tända i nästa match mot Halmstad, lovade Edwin Phiri.

Sammanfattning

- En spännande match med många målchanser, kommenterade en mycket nöjd Stefan Lundin.

- Jag har haft en utmärkt bra vecka, fortsatte Lundin som hunnit med att både fylla år och ordna tre vinster.

- Det här visade hur skört vårt bygge är, saker raseras fortare än de byggs upp och nu är vi tillbaka på ruta ett. Spelarna trodde inte på sig själva och inte heller på vinst. De jobbade inte som ett lag utan var och en för sig själv. Passningsspelet var obefintligt och sedan började vi att lyfta långt alldeles för tidigt. Nu har vi ett jättejobb att bygga upp självförtroendet igen, menade Zoran Lukic.

0 kommentarer