Tankar inför det stora derbyt
"Malmö FF är MFF och de ska besegras. Punkt slut. Sen får de vara snälla syskon, yngre och mer framgångsrika bröder eller en äcklig klubb i medgång. Jag bryr mig inte!"
Det har snackats en del i termer "storebror/lillebror" inför derbyt mot Malmö. Precis som vanligt. Jag måste direkt säga att ingen diskussion gör mig mer trött - ingen diskussion får mig att nonchalera E-zines forum lika mycket som just denna. Jag skiter fullständigt i vilka som betraktas som bröder eller systrar eller elaka kusiner.
MFF är MFF och de ska besegras. Punkt slut. Sen får de vara snälla syskon, yngre och mer framgångsrika bröder eller en äcklig klubb i medgång. Jag bryr mig inte! En förlust kommer svida - en vinst kommer att kännas underbar. Det sitter i färgerna och lagtillhörigheten, inte i några funderingar kring vilken klubb som egentligen är mest framgångsrik, äldst, har snyggast troféskåp eller flest VIP-platser.
För mig är HIF störst, bäst och vackrast. Lika naturligt är det att MFF är detsamma för en som håller på dem - svårare än så är det inte.
Men nu börjar det dra ihop sig. De senaste årens derbyn har mest bjudit på besvikelser. Jag har till och med blandat ihop årtalen - så långt har det gått i mina mer eller mindre medvetna försök att liksom nonchalera historien. Jag tycker man ska leva i nutiden. Att MFF vann med 5-0 härom året betyder liksom ingenting. Det är en ny match nu och det kan lika gärna bli 5-0 till HIF; historien betyder mindre än vi tror.
Malmö är naturligtvis poplaget nummer ett i Allsvenskan, det går inte att säga annat. Miljonerna rullar in på löpande band och publiksnittet är imponerande. Är jag avundsjuk? Inte ett dugg! De får köra sin grej, så kör vi vår. Att jag sedan kan acceptera att de haft framgångar är en helt annan sak. Inför derbyt ser det på förhand tufft och ovisst ut. HIF inledde seriespelet imponerande medan MFF pendlade lite mer i prestationerna. Den sista tiden har det förhållandet svängt en del; HIF har sett ganska labila ut och presterat ett par förstahalvlekar som verkligen andats Division 6-spel.
Och nu kan MFF ha varit hur bra de vill - eller hur dåliga de vill. Nyckeln till en HIF-seger sitter inte i MFF:s spel. Det sitter i det egna spelet. Om HIF kan prestera bra fotboll, eller rentav strålande fotboll över nittio minuter så blir det en enkel seger. Det handlar bara om det! Maximera egna prestationen och det blir vinst i 90% av fallen i Allsvenskan. Serien är inte bättre än så - alla lag kan slå alla.
Så, jag räknar med att Atiba dominerar som vanligt (nej, om han gör det kommer MFF inte ha något motdrag). Jag hoppas att Graulund käkar taggtråd. Att Thando visar sin kapacitet. Att Granqvist etablerar varför han ses som en så talangfull spelare. Och att David Ljung ger sina belackare en käftsmäll.
Då blir det seger.
