Elvan i elfte timmen
Rapport från sista träningen innan match av Lars Vatonosa
Förmiddagens lätta träningspass utfördes i ett lugnare tempo än en vanlig HIF-träning. Det gick med andra ord i ultrarapid.
Sundsvalls två (!) hörnvarianter avklarades. Dessa är två ur den klassiska skolan.
Peter Swärdh promenerade omkring och drog i spelarna som skulle fungera som Norrlänningar. Efter ungefär fem minuter var hans personliga lilla schackspel över och det kunde börja läggas hörnor.
1) Målvaktsklumpen: Vi minns den bäst från Rosenborg borta. In med så mycket folk som möjligt runt målvakten och stäng hans område.
I denna övning slogs det två hörnor. Björck nickade bort numero ono och Daniel boxade lätt bort tvåan. Av detta lärde vi oss inget.
2) Utspridd korvakö: Spelarna på led vid straffområdeslinjen och gemensam attack inåt.
I denna övning slogs det två hörnor. Björck nickade bort numero ono och Daniel boxade lätt bort tvåan. Av detta lärde vi oss inget.
Offensiva hörnor avklarades i ett rasande tempo och HIFs utdelning var ungefär som vanligt. Det nickades faktiskt in en boll, vilket inte hör till vanligheterna när det gäller fasta situationer. Björck stod för den rariteten.
Offensiv inkastsvariant från höger.
Fungerar denna varianten så är det effektivt. Graulund, Svanbäck och/eller Atiba är inblandade. Mer behöver inte avslöjas.
Humöret var annars gott på en, utseendemässigt, bra A-plan. Vissa hängde lite med huvudena. Dessa vissa tillhör inte aftonens startelva.
Gustaf Andersson utnyttjade träningen till att stretcha.
- Jag har haft problem med ljumskarna så lite vila är egentligen inte fel, sa Gustaf som redan placerat sig i avbytarbåset. I och för sig Sundsvalls bås, men ändå.
Tränare Swärdh satt efter träningen på läktaren i solgasset och skickade SMS, spelade snake eller något anat. Han pillade med sin telefon i alla fall.
- Det känns bra inför kvällen och alla är disponibla så det känns faktiskt riktigt bra, sa Peter Swärdh.
Röster från räcket.
En decimerad samling gubbar, av dem som alltid ser träningarna, var på plats. Till dagen åtta stycken varav sex bar mustasch.
När skaran var på väg att bryta upp kom de vanliga ”Vi ses ikväll” fraserna från alla utom en gubbe (utan mustasch).
- Nähä min själ. Jag har inget årskort. Vi ses på matcherna när vi fått en tränare, sa gubbe och cyklade iväg.
Tänkvärt? Jag vet inte, men att en man som ser alla träningar, men inte matcherna säger så är ju lite som att inte få dansa kring julgranen man klätt. Varje dag.
Lars Vatonosa.
Lars.vatonosa@hotmail.com
