HIF-DIF 2-0 (0-0)

Underbar seger efter en riktigt bra fotbollsmatch på ett kokande Olympia.

Efter regn kommer sol. Ungefär så kan man beskriva det kassa väder som varit i Helsingborg den senaste veckan. Blåst, regn osv, men när det är dags för seriefinal på Olympia så var vädergudarna mycket trevliga. Dock var det inte vädret som gjorde matchen till den match det senare blev, det var snarare publiken på Olympia som för första gången under mina besök på arenan var bra, till och med sittplats. Kanske berodde det på att de första 35 minuterna av matchen var något av det bästa man sett HIF prestera? Mja, förmodligen.

Andy Jakobsson var tillbaka och det syntes direkt. Han klev in som en fältherre av klass i försvaret och stoppade det mesta tillsammans med Björck som vi inte ska glömma. Björck gjorde även han en kanonmatch och gjorde avgörande brytningar. Som sagt så var det ett märktigt stöd på Olympia denna afton och när för dagens en halvsnurrig speaker ropade Andys namn jublade nästintill varenda en besökare på sveriges finaste arena (med gräs). Den första touchen av Andy resulterade i att Peter Graulund var förbi hela försvaret. En fenomenal boll av en !!mittback!!.

Matchen började som sagt fantastiskt bra av HIF och man radade upp anfall. När väl Djurgårdens idrottsförening fick tag i bollen plockade HIF tillbaka den utan bekymmer. Det enda problemet var att HIF inte skapade värst farliga chanser. Man sökte hela tiden avslut i mitten vilket straffade sig. Svanbäck som för dagen var strålande missade ett par skott och i 45.e match minuten trodde väl alla att bollen skulle segla in i närmaste kryss när Andy klippte till från väsnterkanten. Så var tyvärr inte fallet. 0-0 efter första.

Andra halvlek var knappast dålig och nu började Djurgården så smått komma igång, fast fortfarande var HIF det bättre laget. Skillnaden var den att Djurgården skapade fler och hetare målchanser. Efter en dryg timmes spel skarvade för dagen en sjukt bra Ollie bollen vidare till Eldin som kom löpandes på kanten. Han avancerade och backen Stenman köpte nog en fet Big Mac när Eldin kunde skruva in bollen i bortre bakom Pa-Dembo som trots sina 2,02 inte kunde ta bollen. 1-0 och ett jävla jubel.

Matchen blev sedan en öppen match, eller så kallad hawaii fotboll. Det såg farligt ut i vissa situationer men gång på gång var Daniel Andersson med på noterna. HIF tog sedan över det mesta och om man började matchen bra så avslutade man minst lika bra. I den sista match minuten så skickade Imad in bollen mot den vindsnabba Ollie som "enkelt" skickade bollen mellan bena på "lilla" Dembo. 2-0 och ja, stämningen var helt kaotisk. Hela Olympia hade sedan 5 minuter tillbaks stått upp och applåderat sitt HIF som ännu än gång visar sin klass. För övrigt stod stora delar av publiken upp hela 30 minuter efter att spelarna gått av planen och skanderade: "in med Jakobsson" och vips kom alla spelarna in och folk var som galna, så även jag. En tidig julafton då spelarna kastade iväg sina matchtröjor.

Mot SM-guld!

0 kommentarer