HIF:s ekonomi i klartext. Del I - Drift och likviditet (1/2)
HIF E-zine har för andra året i följd granskat ekonomin i föreningen för att se hur det egentligen står till. Krångliga ekonomiska termer gör det svårt att förstå hur siffrorna egentligen hänger samman, och vi försöker i den här artikelserien på fyra delar ge en rakare bild av hur situation i HIF är.
Del I – Drift och likviditet (1/2)
Slutsatsen ifjol blev att HIF:s ekonomi är under kontroll, men ansträngd. Några spektakulära nyförvärv ansågs inte vara möjligt utan externa finansiärer och framtiden vilade istället på HIF:s förmåga att producera egna talanger. Ett år senare är situationen i mångt och mycket densamma.
En kort repetition – vad är viktigt?
Låt oss börja med att repetera förra årets snabblektion i fotbollsekonomi, så att alla är med från början. Driftsresultatet är det mest intressanta i sammanhanget och för att göra det hela så smidigt som möjligt, kopierar vi följande stycke från 2007 års ekonomiska redogörelse:
”Föreningens driftsresultat avser den löpande verksamheten. I HIF:s fall hittar vi på intäktssidan exempelvis publik- och medlemsintäkter samt prispengar. Kostnaderna är bland annat löner för spelare, ledare och övrig personal, men även poster såsom reklamkostnader. Vid beräkning av driftsresultatet tas även hänsyn till avskrivningar, t.ex. för licensierade spelare och byggnader. Exempel på en avskrivning i HIF:s fall är att man fördelar övergångsersättningarna för de spelare man köper in över den tid vilket kontraktet med spelaren löper. Värvningen av René Makondele belastar således inte resultatet enbart 2007, utan delas jämt upp under tiden han förväntas spela i föreningen.
Driftsresultatet är en intressant faktor då man ska bedöma ekonomin i en förening. Det ger (eller borde åtminstone ge) en bild av hur det ekonomiskt är ställt i föreningen och huruvida den verksamhet som bedrivs genererar någon vinst. Viktigt att poängtera är att eventuella spelarförsäljningar inte inräknas i driftsresultatet. Sådana intäkter är tämligen osäkra, då de i hög utsträckning styrs av faktorer som inte med säkerhet går att påverka (spelarnas prestation, andra klubbars intresse etc.). En allsvensk fotbollsförening bör därför inte vara beroende av spelarförsäljningar för att driva verksamheten med vinst.”
Ändrad redovisning
HIF uppvisar ett negativt driftsresultat på -3,1 Mkr för 2008. Det är i sig illavarslande. En verksamhet som inte går runt utan att sälja spelare är inte hållbar i det långa loppet. Samtidigt är det för enkelt att bara titta på de siffror som presenteras i resultaträkningen. Vad gömmer sig där bakom? Vilken betydelse har 2007 års siffror för 2008? Och vad kan vi förvänta oss av 2009?
I förra årets ekonomiska genomgående reagerade HIF E-zine på att HIF redovisade avslutade spelarkontrakt som extraordinära poster. Det rörde sig här om floppvärvningarna Tarmo Neemelo och Ze Rony, vilka inte längre representerade föreningen. Den återstående delen av dessa spelares värde och lön skrevs av, men belastade inte driftsresultatet. Mer rätt vore att ta kostnaderna (2,2 Mkr) under driften 2007.
För 2008 säger HIF:s ekonomichef Per-Ola Lindahl att HIF valt att rätta sig efter UEFA:s redovisningsmässiga layout, vilket bland annat innebär att den typ av extraordinära kostnader som gjordes 2007 inte längre är möjlig. Vi ser alltså en annan typ av resultat- och balansräkning för 2008 än vi gjorde året innan, men ett varningens finger bör höjas innan man börjar titta på siffrorna. Det är nämligen inte helt lätt att utifrån resultaträkningen urskilja vad som ingår i driften. Faktum är att det är i det närmaste omöjligt, men låt oss gå vidare ändå.
Det kan som tillägg även nämnas att samtliga klubbar som deltar i UEFA:s turneringar måste uppnå de krav UEFA ställer, annars riskerar de att bli uteslutna. Då handlar det inte bara om rent redovisningsmässigt hårdare krav, utan även om utbildningskrav på tränare, arenakrav etc. Lite syrligt säger Myllenberg till HIF E-zine att det även kan vara väldigt bagatellartade småsaker som UEFA anmärker på. Han påpekar dock att HIF hade valt att gå över till UEFA:s standard för årsredovisningar även om man inte spelat i Europa 2009.
UEFA-cupen
I fjolårets ekonomiska redogörelse anmärkte HIF E-zine även på att HIF, av ”försiktighetsskäl”, valt att inte ta upp samtliga intäkter för UEFA-cupdeltagandet på rätt år. Vid årsmötet ifjol sa man från HIF:s sida att man tagit upp samtliga kostnader under gruppspelet, men att man inte redovisat alla intäkter. HIF E-zine drog slutsatsen att intäkter från mötena med Austria Wien och Bordeaux, samt de ”extraintäkter” som delas ut i slutet av turneringen, inte redovisats. Med facit i hand visar det sig emellertid att skillnaden inte blir så stor:
- Mötet mot Bordeaux gav inga pengar, eftersom det är hemmalaget som får pengarna för sändningsrättigheterna. Dessutom tog vi inga poäng och därmed blev det inga bonuspengar. Och Austria Wien var ingen kassako direkt, säger Myllenberg.
Per-Ola Lindahl inflikar samtidigt att samtliga publikintäkter för 2007 också redovisades under det året. Däremot påverkar de centrala bonuspengar som UEFA delade ut i slutet av turneringen 2008 års driftsresultat positivt. Myllenberg menar emellertid att det endast rörde sig om några hundratusen i slutändan, men summan påverkar likväl 2008 års resultat.
HIF spelade förvisso i UEFA-cupen även 2008 och eftersom bonuspengarna inte kunde uppskattas 2007 är det rimligt att ta upp dem under fjolåret, även om de till större delen tillhör verksamheten 2007. Totalt sätt, emellertid, bör man ha i åtanke att det negativa driftsresultat som HIF uppvisar, utan de extra UEFA-cuppengarna hade varit något sämre 2008 och något bättre 2007.
Fortsättning i Drift och likviditet (2/2)
