HIF:s ekonomi i klartext. Del I – Drift och likviditet (2/2)
HIF E-zine har för andra året i följd granskat ekonomin i föreningen för att se hur det egentligen står till. Krångliga ekonomiska termer gör det svårt att förstå hur siffrorna egentligen hänger samman, och vi försöker i den här artikelserien på fyra delar ge en rakare bild av hur situation i HIF är.
Del I – Drift och likviditet (2/2)
Ökade kostnader och förvirrande nedskrivningar
Om vi istället väljer att undersöka anledningarna till att HIF, trots dessa extra intäkter som kanske egentligen borde ha tillhört 2007, tvingas visa upp ett negativt driftsresultat, hittar vi bland annat minskade publikintäkter på -1,7 Mkr samt -2,2 Mkr i minskande sponsorintäkter och sändningsrättigheter. Dessutom har personalkostnaderna på fotbollssidan ökat 4 Mkr.
En del av denna ökning kan härledas från det faktum att HIF valt att avsluta kontrakten med Martin Kolár och Samir Beloufa. Kostnaden för att lösa de båda från deras kontrakt hamnar här, men Myllenberg är noga med att påpeka att det hela varit en bra ekonomisk lösning:
- Vi har haft en enskild uppgörelse i varje fall och det är väldigt rimliga kostnader vi haft för att lösa ut dem. Man kan väl säga att det varit i båda parters intresse att finna en lösning.
En annan svårförståelig puck är att HIF skrivit ner spelarlicenser för 5,8 Mkr under 2008. HIF ser denna del som något som ligger utanför driften. Jämför man med föregående år är det ungefär samma sak som att sätta det som extraordinära kostnader, med den skillnaden att det i den nya redovisningen inte heter extraordinära kostnader.
Låter det förvirrande? Det är det, men så här ligger det till: De spelartransfers som HIF gjort under året ger ett överskott, vilket gör det möjligt att skriva ner värdet för fyra aktiva spelare i truppen. På så sätt får man en bättre grund att stå på inför 2009, eftersom föreningen nu kommer att få lägre avskrivningar som påverkar resultatet. Man kan emellertid argumentera för att nedskrivningarna borde ha legat i driften, eftersom man i praktiken bara sänker framtida kostnader genom transaktionen. I så fall borde driften bli – 8,8 Mkr istället.
Dock bör påpekas att HIF aldrig valt att göra en nedskrivning om inte fjolårets spelartransfer gett ett överskott. Summa summarum blir hursomhelst att HIF genom denna teknikalitet lyckas minska de framtida avskrivningarna, vilket gör det lättare att uppnå ett positivt driftsresultat framöver.
2009
Inför 2009 genomför HIF ett kraftigt sparpaket, samtidigt som man väljer att budgetera intäkterna mer försiktigt. Man väljer att inte återanställa en assisterande tränare efter Peter Gerhardsson. Dessutom ersätts inte Susanne Kjellsson som suttit i HIF-shopen. Luckan som uppstår i det förra problemet löses genom att Sven Andersson får utökade uppgifter utöver målvaktsträningen. Det senare problemet löses genom att personal från ekonomi- och marknadsavdelningen växelvis kommer att tjänstgöra i shopen. Enligt Myllenberg har Bosse Nilsson varit med i diskussionerna gällande tränarfrågan och fotbollssektionen ska vara nöjd med den lösning som presenterats.
Bland kostnadsminskningarna märks också en förmodad minskning av spelarlönerna. Bland annat cirkulerar i media uppgifter om att Henrik Larsson i sitt nya kontrakt får en kraftigt sänkt lön. Myllenberg menar även att sportchefen Jesper Jansson fått en väldigt tydlig budget att arbeta för under 2009, med klara ramar för att förhandla kontrakt och införskaffa nya spelare.
När det gäller Olympia har HIF förhandlat till sig en hyressänkning på 750 000 kr efter att man tagit över driften av arenan. Helsingborgs Dagblad skriver om en ökning av planhyran på 350 000 kr, men årligen handlar det alltså om 750 000 kr i sänkt hyra, inkluderat prishöjningen av planen som uppstod då Helsingborgs stad återtog ägandet av denna. Totalt betalar HIF nu 3 584 000 årligen för att hyra Olympia av Helsingborgs stad.
Likviditeten
Med likviditet menas betalningsförmåga och redan för en månad sedan skrev HIF E-zine att HIF:s likviditet var ansträngd och att detta kunde få komplikationer för eventuella värvningar. I årsredovisningen kan vi se att drygt 200 000 kr fanns i kassan vid årsskiftet, men samtidigt har HIF en outnyttjad checkräkningskredit på 8,8 Mkr, vilken innebär att HIF kan låna pengar av banken när likviditeten är sämre för att sedan betala tillbaka när man får mer pengar. Eftersom HIF:s inflöde av pengar inte är jämnt fördelat över året (inbetalningar för årskort är ett exempel på intäkter som oftast betalas i början av året) är en checkräkningskredit ett sätt att klara av att betala i perioder då man väntar på att pengar ska komma in till föreningen.
Att likviditeten är ansträngd är dock ingenting som HIF sticker under stol med, och Myllenberg menar att det helt klart sett bättre ut om Al Nasr gjort rätt för sig gällande Razak Omotoyossi. Där saknas fortfarande många miljoner. 7,5 Mkr har det spekulerats om tidigare, och den summan ser ut att stämma. I balansräkningen finns nämligen från och med i år en post som heter kundfordringar spelarövergångar. Detta är också ett led av de krav som UEFA ställer på fotbollsföreningarnas redovisning. Posten uppgår vid årsskiftet till hela 20,5 Mkr och utöver försäljningen av Razak ingår här McDonald Marigas flytt till Parma, samt ett par uthyrningar till Ängelholm. Då de senare förmodligen inte inbringar några större summor och då 2/3 avbetalningar av McDonald Mariga kvarstår 2009, känns 7,5 Mkr som en trolig summa. Detta förutsatt att McDonald Mariga kostade Parma de 18 miljoner som tidigare rapporterats.
Det ser alltså lite ljusare ut för likviditeten framöver, förutsatt att HIF får in de pengar man sitter och väntar på. Samtidigt har HIF en motsvarande post på skuldsidan i balansräkningen som heter skulder spelarövergångar. Denna uppgår vid årsskiftet till 8 Mkr och består bland annat av en skuld till FC Honka för Hannu Patronen. Även skulder kopplade till försäljningar ingår här, t.ex. den andel som Enköping ska ha av HIF för försäljningen av McDonald Mariga. Nettot mellan fordringar och skulder är emellertid dryga 12 Mkr.
Tryck här för att läsa Del II i artikelserien - Kapitaltillskott
