HIF:s ungdomssatsning: Del III - Konkurrenssituationen
I en artikelserie på fyra delar granskar E-zine ungdomssatsningen i HIF.
När man kommer till konkurrens så finns det både ett nationellt perspektiv och ett internationellt perspektiv. Tänker man nationellt så dyker ett antal frågor upp, till exempel vad som görs för att ses som en attraktiv utbildningsort för talanger, men också den alltid lika intressanta frågan, vem är bäst på talangutveckling och hur står sig HIF i jämförelse med andra föreningar i Sverige? En nog så svår fråga att besvara med tanke på de olika svar du kan få beroende på vad man egentligen räknar. Hans Carell ser det på följande sätt:
”Det är klart att man kan titta på vilka som har tagit fram flest spelare till landslag, räkna spelade minuter i A-laget eller räkna vem som är bäst historiskt på att ta fram spelare, men det blir mest en supporterfråga när man frågar vem som är bäst och börjar räkna minuter. Jag ser det som att det finns ett antal lag i Allsvenskan som är duktiga på att ta fram unga spelare, och olika omständigheter gör att det ena eller andra laget blir bättre ett år och lite sämre ett annat. Men vill man jämföra och lägga svart på vitt så kan vi exempelvis titta på förra året.
2008 har jag för mig att sett till antal spelare med A-lagskontrakt som spelat ungdomsfotboll med respektive förening ligger vi och MFF i topp med 10-11 spelare var och IFK Göteborg strax bakom. När det gäller speltid, dvs. spelade minuter för den yngre generation spelare som kommer nu, alltså de födda -88 och senare, har jag för mig att vi var en bit före konkurrenterna. Samtidigt är det som sagt delvis en produkt av omständigheterna, att samma år få fram 3-4 spelare som går rakt in i startelvan är väldigt ovanligt, samtidigt som skador och avstängningar under hösten öppnade för ytterligare några ungdomar. Sen har vi naturligtvis en målsättning att vara bland de bästa på att ta fram ungdomar, även om det är väldigt svårt att göra en rättvis bedömning om vem som är ’bäst’”
Ett litet kvitto på att man faktiskt är bland de bättre fotbollsföreningarna på talangutveckling i vårt avlånga land är att HIF är en av de tre pilotklubbar Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) satsar på i projektet för talangutveckling, kallat ”Elitprojektet”. Projektet är ett omfattande arbete som sträcker sig från 2007 fram till 2010 och syftar i första hand till att stärka talangutvecklingsarbetet. På sikt hoppas man att med hjälp av pilotklubbarna kunna erbjuda ett starkare och bättre ungdomsarbete inom svensk fotboll och därmed vara konkurrenskraftigare ur ett internationellt perspektiv.
Claes Eriksson, ansvarig för Elitprojektet säger så här i en intervju gjord 2008:
”Vi måste kunna konkurrera och utbildning är enda vägen. Spelarna ska känna att de kan utvecklas i en svensk klubb. När han eller hon till sist blir såld ska klubben fylla på med en ny talang”
Satsningen är naturligtvis intressant och inte bara ett kvitto på att HIF är duktiga på ungdomsutveckling, utan också ett kvitto på att SvFF faktiskt vill göra någonting åt den situation vi idag befinner oss i med ett accelererande antal unga talanger värvade till utländska klubbar en allt tidigare ålder. Carell ser naturligtvis satsningen som något positivt och är inne på samma spår som Claes Eriksson - att erbjuda spelarna en bra, utvecklande och framför allt internationellt konkurrenskraftig miljö och utbildning - men är samtidigt realist i frågan och menar att situationen är svårhanterad och definitivt ett hot mot svensk fotboll. Trots allt är det när allt kommer omkring, även i idrotten, pengarna som styr.
”Om vi till exempel tittar på pojkelitlägret i Halmstad så har vi, förutom våra Allsvenska konkurrenter som för övrigt också erbjuder mycket hårdare konkurrens om ungdomarna idag än tidigare, otaliga internationella klubbar som naturligtvis är intresserade av de bästa spelarna. Då är det, för att gå tillbaka till idéer och målsättningar, även ur detta perspektiv otroligt viktigt att man skapar en miljö som spelarna kan trivas i och utvecklas, och därmed vara ett konkurrenskraftigt alternativ.
Sen är det ju så att den ekonomiska situation vi befinner oss i idag sätter oss i en väldigt dålig sits jämfört med utländska klubbar, och något som för svensk fotboll är ett problem är att man tittar lägre och lägre ner i åldrarna när man letar talanger. En stor anledning till det är det system som börjar träda i kraft med så kallade ”Homegrown Players”, där man kommer att se ett ökat krav på antalet spelare som levt minst 3 år i det egna landet, och då vill man helst ha väldigt unga spelare för att kunna fylla den kvoten.
Det är klart att om de bästa spelarna ur en årskull värvas till utlandet så får man svårt att leverera, och det ser jag som en liten oro för svensk fotboll. Sen är det som sagt ingen nyhet att den ekonomiska situationen för en 17-åring utomlands är helt annorlunda än den här hemma, däremot är jag inte alls övertygad om att utbildningssidan är så mycket bättre för att det är en utländsk klubb, det är så mycket mer än bara fotboll som ska landa.”
Vidare berättar Carell att även om det, som precis nämnts, finns vissa externa faktorer som försvårar och försämrar ungdomsarbetet så väger de positiva sidorna upp de negativa med råge, åtminstone i HIF. Vår akademiansvarige förklarar att man med en bra ungdomsverksamhet får två saker, dels spelare som kan gå in och leverera på plan utan att de behöver värvas utifrån, dels pengar för dem om de säljs. I HIF har man, något som Carell ser som ett utropstecken, sett över en 10-årsperiod sålt egenproducerade spelare för mer än vad verksamheten totalt kostat föreningen, något som gör ungdomsverksamheten helt självförsörjd och på gränsen till vinstdrivande.
Avslutningsvis tillägger Carell att förbättringar alltid kan göras, och poängterar än en gång att konkurrensen om talangerna – inte bara internationellt utan även nationellt – är stenhård.
”Den största stolthet en ungdomstränare kan känna är synen av en spelare formad och utvecklad i HIF göra entré på Olympia i sin A-lagsdebut. Däremot det värsta som finns för en ungdomstränare är att se en duktig spelare fostrad i föreningen lämna oss som Bosman.”
Läs mer i den avslutande delen av artikelserien - Framtiden - som publiceras imorgon.
