Reflektioner från hemmapremiären på Behrn Arena

I den andra omgången av allsvenskan var det slutligen dags för premiär för Örebro SK på hemmaplan. Spelet fungerade bättre än senast mot Djurgården då dagens motståndare IF Elfsborg bjöd på fint spel efter backen. Men likt matchen på Stadion blev det en snöplig förlust men den här gången efter ett regelrätt mål. Som vanligt efter förluster finns ett par sågningar i innerfickan.

Sågning nr. 1
Efter matchen i måndags sågade jag ytterbacken Samuel Wowoah längs fotknölarna. Idag visade Samuel upp ett bättre skickligare positionsspel men faktum kvarstår att om vi inte får in en annan duglig vänsterfotad lirare i laget kan vi icke förvänta oss några som helst farligheter på fasta på den sidan av planen. Hörna efter hörna och frispark efter frispark, Wowoah har ett bra tillslag på bollen men på senare tid har undertecknad verkligen börjat tvivla. Antingen står inte allt rätt till i huvudet dvs. psykologisk faktor eller så har han helt enkelt tappat kunnandet. Det mest självklara exemplet är hörnan i slutskedet på matchen på övertid då även målvakt tagit sig upp i straffområdet. Sista chansen att forcera in en kvittering men så fort Samuel Wowoah slår till bollen fryser hoppet fast och smälter bort i den sköna aprilsolen.

Sågning nr. 2
Vet inte riktigt hur det här ska formuleras. Men situationen vid Elfsborgs mål uppstår efter slarv och obeslutsamhet. Väldigt likt situationen på Stadion som gav straff. Ensam gulklädd omringad av ÖSK:are framför straffområdet slutar med att Magnus Kihlberg petar fram bollen till en fri Boråsare som tackar med ett mål. Nu handlar inte sågningen om vare sig Magnus eller någon annan i backlinjen utan om John Alvbåge i målet. I de två senaste matcherna har han vid rullande tillbaka spel i pressade situationer nästan alltid stoppat bollen med foten, lagt upp bollen bekvämt till vänster om honom, backat för att ta sats och tjongat upp den. Situationen vid 1-0 målet uppstår efter att Alvbåge försöker rensa vid tillbakaspel. Men rensningen går inte längre än någon meter eller två utanför straffområdet och dimper ner framför en Elfsborgsspelare. Jag tycker fortfarande John är Allsvenskans bästa målvakt men på Stadion missade han en väldigt tam straff fast än han hade kontakt med bollen och i matchen idag genererade en lös rensning till ett kaos och sedermera mål.

Sågning nr. 3
I denna veckans "Topp-fem plus tre" här på SvartVitt belyste jag problemen med skotten. Det skjut alldeles för lite och när det väl skjuts så är det väldigt, väldigt dåligt. Eric Bassombeng var pigg idag men sköt sämre än Håkan Dahlby i OS. Kan inte minnas några bra skott på mål alls. Undrar bara om till och med ursäkterna är sämre än Dahlbys.

Övrigt i punktform

Målgöraren Richard Richardsson såg väldigt uttråkad ut på stolen framför teven.

Övertiden på matchen blev en minut och man undrar ju när domarna ska börja följa     reglerna om 30 sekunder per byte.

Emra Tahirovic gjorde det bra kvarten han fick lira men man börjar ju undra hur det ser ut med kosten.

Till och med Robin Staaf var i bättre  fysisk form när han anlände förra sommaren.

I överlag var det ingen spelmässigt dålig match men det luktar lite som våren 2008 över våra två första matcher.

Oh vad man längtar efter en måltjuv som Staaf att kasta in.

Sarp Yesil2009-04-10 18:45:00
Author

Fler artiklar om Örebro

Fem punkter från vallen #3