HIF-Halmstad 1-3: Andra raka förlusten för HIF
Rutinerade rävar. Tommy Jönsson hindrar Henrik Larsson från att göra 1-0 i den första halvleken.

HIF-Halmstad 1-3: Andra raka förlusten för HIF

HIF drabbades av sin andra raka förlust, och årets första på Olympia, i en match mot Halmstad där man såg ut att ha bra kontroll i 60 minuter. Ledning 1-0 i paus och bud på 2-0 efter den samma förvandlades till en mardröm och till slut vann gästerna med 1-3.

6 april 2008. Halmstads BK lämnar Olympia med en poäng (1-1) efter ett 40-metersskott från Martin Fribrock och en bränd Henrik Larsson-straff. Ett rån, känns det som, då HIF stundtals presterat briljant fotboll och haft många möjligheter att göra betydligt fler mål.

23 april 2008. Halmstads BK lämnar Olympia igen, och den här gången med hela tre poäng. Rån? Nja, det är kanske att ta i, även om HIF nog normalt sett borde vunnit en match med den karaktär som gårdagens fick. Men efter HIF:s kollaps under matchens sista 30 minuter känns, om inte förlusten, så i alla fall poängtappet som ganska vettigt.

Första halvlek var inte den bästa som presterats i allsvenskans historia. HIF:s bländande 2008-spel uteblev återigen, och de flesta anfallsförsöken tenderade att inledas med en långboll från back mot HIF:s anfallsduo Henrik Larsson och Rasmus Jönsson. Halmstad lyckades, precis som Örebro i måndags, styra HIF till ofta meningslösa luftpastejer, som kunde plockas bort av Halmstads rutinerade mittbackspar Tomas Zvirgzdauskas och Tommy Jönsson.

HIF var dock det lag som skapade mest i anfallsväg under halvleken, och backlinjen hade bra kontroll på Halmstads offensiva intentioner. Tillbaka i HIF var Adama Tamboura, som skadade sig strax innan säsongspremiären. Tamboura var mycket företagsam offensivt under hela matchen, och det var en comeback med besked från maliern. Han var en av planens bästa, framför allt i den första halvleken. I den 26:e minuten hittade han Henrik Larssons skalle i straffområdet med ett perfekt inlägg, som Larsson dock inte lyckades göra mål på, tack vare Tommy Jönssons blockering. Strax därefter var det dock dags för mål. Christoffer Andersson, tillbaka på mittfältet, slog ett inlägg från höger och vid bortre stolpen dök – Halmstads Emil Salomonsson – upp. Han styrde i sin markering av René Makondele, inlägget in i eget mål, och HIF hade fått den matchöppning man ville ha.

Halmstad skapade en farlighet i den första halvleken, ett avslut i boxen från Anel Raskaj. Men målvakt Pär Hansson benparaderade vackert. Sedan var det dags för Rasmus Jönsson att kliva in i handlingen, med sitt första avslut av tre i matchen. På en passning från Andreas Landgren drog han på ett skott i straffområdet, som dock räddades snyggt av Halmstads Magnus Bahne.

- Vi leder välförtjänt i paus. En stabil och bra första halvlek, kommenterar HIF:s tränare Bosse Nilsson.

Den andra halvleken inleddes i ett rasande tempo av HIF, som direkt skapade flera heta chanser. Den hetaste: En nick i den 48:e minuten av Rasmus Jönsson, där han helt fri med Magnus Bahne lyckas nicka ett Henrik Larsson-inlägg utanför. René Makondele hade också under denna period flera heta avslut, och i den 59:e minuten var det dags för Jönsson att komma nära igen. Han fick bollen precis framför Halmstadkassen efter ett inspel från Adama Tamboura som skarvats av Henrik Larsson. Men Bahne reflexräddade det ganska tama avslutet, och HIF:s ledning skrev allt jämnt bara till 1-0.

- Rasmus Jönsson gör en fantastiskt bra match, och det är synd om honom att han inte får punktera matchen i det läget, säger Bosse Nilsson.

Strax innan hade dessutom Larsson varit nära att göra 2-0 på en passning från Jönsson, och i den 63:e minuten skulle Jönsson spela fram Larsson till ett läge framför öppet mål, men Bahne, matchens bästa spelare, lyckades snabbt komma i mellan och plocka framspelningen.

Sedan var det slut på det roliga. På en hörna från den impopuläre Christian Järdler skarvade en relativt omarkerad Anselmo in kvitteringen i den 69:e minuten, och sedan tog Halmstad över tillställningen helt.

Marcus Lantz kommenterar det som hände:
- Vi har bra koll på matchen fram till att de gör 1-1. Vi skjuter oss själva i foten när vi inte gör 2-0 på de tre hundraprocentiga chanser vi hade.

Lantz menar att Halmstad växte psykologiskt av HIF:s missar och utjämningen.
De får energi när de gör 1-1, och vi går ner oss lite grand när vi känner att vi borde avgjort tidigare.

Ett energiskt Halmstad, alltså, och det gav snart utdelning. I den 80:e minuten var det dags igen för Pär Hansson att tvingas plocka ut en boll ur sitt nät, då den unge löpvillige forwarden Joe Sise med bristfällig bevakning fick göra 2-1 på ett inlägg från Emil Salomonsson.

HIF fick en chans till att utjämna när inhoppande Erik Sundin kom fri efter en Henrik Larsson-nickskarv, men Christian Järdler gjorde en precis tackling. ”Straff!”, skrek Olympia-publiken, men reprisbilderna visade att domare Stefan Johannesson gjorde rätt som friade Järdler.

Detta var HIF:s sista möjlighet i matchen och istället för en 2-2-kvittering lyckades Halmstad göra mål igen, denna gång genom en gammal HIF-bekanting. Det var Mikael Rosén, inhoppare i 84:e minuten, som på en kontring placerade in matchens sista mål och fastställde slutresultatet till 3-1 för gästerna.

Sista 20 minuterna är inte alls bra, vi tappar geisten. Vi är väldigt slarviga på slutet, som inte alls är godkänt. Jag är inte nöjd med avslutningen, säger Bosse Nilsson.

Istället för serieledning parkerar HIF nu på en blygsam femteplats i tabellen efter serieupptakten. Med två raka förluster i bagaget går man nu in i en period där allsvenskan kan sägas börja på riktigt. På onsdag är det dags för match mot serieledande AIK, och fem dagar senare väntar Malmö FF på Olympia i ett stekhett derby.

Förlusten var HIF:s fjärde hemma mot Halmstad på de senaste tjugo mötena i ligaspel (övriga kom i allsvenskan 2004 och 2003, samt i division 1 södra 1992).

Gustav Lundbladinfo@gustavlundblad.com2009-04-24 15:55:00
Author

Fler artiklar om Helsingborg

Thörn: Den riktiga anledningen