Matchrapport: HIF mot FC Mika
Foto: Bildbyrån

Matchrapport: HIF mot FC Mika

Den föga respektingivande publiksiffran till trots kunde HIF, efter många om och men, lämna Olympias gräsmatta med seger i den inledande matchen i kvalet till Europa League.

Man visste inte riktigt vad man skulle förvänta sig av det armeniska laget FC Mika som stod för motståndet denna torsdagskväll. Armenien kan knappast ses som en fotbollsnation av rang och den inhemska ligan kan inte räknas som en vidare bra språngbräda till spel i de större ligorna i Europa. Men man kan inte bortse från att det uppenbarligen finns mycket pengar i omlopp i denna förening. Ett tecken på detta är att grundaren till FC Mika är ägaren till det armeniska flygbolaget Armavia Airlines. Tilläggas kan också att spelartruppen bland annat innehåller ett par före detta Real Madrid-spelare. Dessa spelare tillhörde då B-laget, men det gör inte det hela mindre anmärkningsvärt.

Matchen inleddes med att hedra den avlidne ungdomsspelaren Bajram Rexha med en tyst minut. Några armeniska supportrar hade dock låg samarbetsförmåga och började skrika efter att domaren blåst igång den tysta minuten. Om det rörde sig om en låg halt respekt eller bara ren missuppfattning kan jag inte svara på.

Ganska tidigt efter att kampen blåsts igång märkte man vad HIF: s spelidé för dagen var, långa djupledsbollar. Första läget kommer redan i den första minuten och tillskrivs Erik Sundin efter att han fått boll i djupled att springa på. Stockholmaren är dock offside enligt linjedomaren, något som jag finner något tveksamt. Några minuter senare är det dags för nästa spelare att springa offside i ett annars ganska bra läge. Den här gången är det René Makondele som springer offside efter en frispark. Den första riktiga målchansen skulle dock Henrik Larsson få efter ett lågt inspel från Christoffer Andersson. ”Henkes” skott går dock dryga decimetern utanför. Denna chans tillkommer inte efter en djupledsboll till någon av anfallarna utan av ett kort, lågt passningsspel.

Redan efter 35 minuter utförs matchens första byte. Det är Christoffer Andersson som får gå ut efter att ha fått en hård smäll på knät i en tuff närkamp. In kommer istället Rasmus Jönsson som går in på anfallspositionen varpå Sundin flyttas ner till sin vanliga yttermittfältsposition.

Några minuter efter bytet kommer nästa chans. Det är ”Henke” som når högst i en nickduell på en hörna, nicken räddas dock någon decimeter från mållinjen. På den efterföljande returen får Sundin ett volleyläge, hans skott går dock utanför.

I första halvlek såg försvaret i HIF stundtals förvirrat ut och det var vid fasta situationer som det blev mest nervöst. Försvararna verkade ibland till och med ovetandes om hur de skulle agera vid sådana situationer. Om man ser till mittfältet drar Lantz och Bergholtz stora lass både defensivt och offensivt. Christoffer Andersson ser man inte så mycket av under hans 35 minuter på planen, men han visar ändå som en fin inställning på planen. Mittfältaren tvärs över planen, Makondele, gör en ganska bra insats i första halvlek och hotar ofta med sina fina löpningar. Henrik Larsson gör också en ganska bra insats och är ständigt delaktig i anfallen. Erik Sundin däremot, gör inte många människor glada med sin insats. Kanske beror det på att HIF: s taktik med långa, höga djupledsbollar inte gynnar honom, då han är något kort i rocken och inte någon utpräglad huvudspelare.

Det enda som gör andra halvlek till en roligare tillställning är det faktum att alla mål görs då.
Vid pausvilan kommer nästa HIF-byte. Den här gången är det Markus Holgersson som får gå ut i förmån för Erik Wahlstedt. Min första tanke var att Bosse äntligen insett vikten av att göra tidiga byten om något inte fungerar. Detta var dock inte fallet. Holgersson byts istället ut efter att ha fått känningar i baksidan av låret. Det rör sig dock inte om en muskelbristning.

Det första målet kommer i femtionde matchminuten efter att Lantz slagit, just det, en djupledsboll till ”Henke” som lyckades slita sig fri från sin försvarare och via ribban chippa in ledningsmålet. Ett mycket snyggt avslut. Inte alltför många minuter senare får Jönsson läge att utöka ledningen men halkar till i skottögonblicket. Istället för att HIF kan gå ifrån till en tvåmålsledning kvitterar FC Mika i den sextiofemte minuten genom Montenegro Cano som får på ett bra skott efter en tilltrasslad situation på en hörna.

Efter kvitteringsmålet gör HIF sitt tredje och sista byte. Ut går Bergholtz och in kommer Landgren. Det bytet förvånade mig något eftersom Bergholtz, enligt mig, gör en bra insats. Vad HIF egentligen fick ut av det bytet vet jag inte. Landgren var tämligen anonym under de dryga tjugo minuterna han fick vara på planen.
HIF försöker efter den snöpliga kvitteringen skapa chanser och manas ständigt på av de fåtal supportar på sektion 37. Men de klara målchanserna lyser med sin frånvaro, i alla fall till minut 86 då ”Henke” återigen kliver in i handlingen. På en fin instickare från Makondele kan han, inte helt olikt sitt första mål, chippa in bollen i mål. FC Mika-spelarna viftar febrilt för offside, men linjedomaren är omutlig.
Sundins stod för en tvivelaktig insats matchen igenom, han såg ofta nonchalant och ointresserad ut. Vid ett tillfälle, då han går förbi sin ”gubbe”, stannar han till och väljer att fixa till frisyren.
Men, säga vad man vill om hans insatts, hans kyliga mål i den nittioandra spelminuten var oerhört viktigt. Det går inte att komma ifrån.

Om man ska lyfta fram några spelare får det bli Lantz, ”Henke” och Makondele. Lantz står för två målassist då han passar fram till ”Henkes” första och Sundins enda, han gör även ett grovjobb på mittfältet som vanligt. ”Henke” visar äntligen prov på gammal hederlig effektivitet genom sina två mål. Makondele, å andra sidan, gör även en betydande insats utan boll då han öppnar upp försvaret med sina löpningar. Hans passning till ”Henkes” andra mål är mycket snyggt.

Bosse var långt ifrån tillfredsställd trots att de skapat sig ett bra utgångsläge inför returen,
”Jag är inte nöjd med prestationen, men jag är nöjd över resultatet. Totalt sett gör vi en okej insatts, men jag vet att vi kan mycket bättre”. 

Samuel Kvist2009-07-03 17:52:00
Author

Fler artiklar om Helsingborg

Thörn: Den riktiga anledningen