Kommentar: En farlig vecka väntar
Skadskjutet HIF fick spö av taggat HIF (Foto: Bildbyrån)

Kommentar: En farlig vecka väntar

HIF förlorade igår mot Djurgården. Gustav Lundblad kommenterar matchen och tittar framåt och ser en mycket svår vecka för ett skadskjutet HIF. Först: Match i Jerevan mot FC MIKA, utan Marcus Lantz och Henrik Larsson. Sedan: Måstematch i allsvenskan mot ruskiga Elfsborg.

Näst intill maximal otur med skador och avstängningar gav HIF vedervärdiga förutsättningar inför gårdagens bortamatch mot femtondeplacerade Djurgården. Markus Holgersson, Isaac Chansa, Marcus Nilsson och Joel Ekstrand saknades på förhand, och på uppvärmningen fick Henrik Larsson kliva av. Som om det inte var nog, så kördes Marcus Lantz över efter ett par minuter och fick lämna planen med en hjärnskakning.

Utan tre fjärdedelar av backlinjen och de två enskilt klart viktigaste spelarna i laget, så fick HIF så klart det mycket svårt mot ett taggat Dif. Hemmalaget, som kastat om i organisationen och bytt spelsystem under sommaruppehållet, fick en ypperlig chans att ta sin fjärde seger i årets allsvenska.

Men det var inte utan lite, eller en hel del, flyt som man tog den.

Eller flyt... jag vet inte. Ineffektiviteten är en gammal vän, som HIF länge velat säga upp bekantskapen med. När Olafur Skulason (välkommen tillbaka!) fick chansen framför två meter framför i stort sett öppet mål i första halvlek vid ställningen 1-0, hälsade den på igen. Skulason sköt över, och istället var det Dif som ökade på till 2-0 innan pausvilan. Även Erik Sundin hade två riktigt bra lägen i första halvlek.

*******

Men trots det dåliga utgångsläget och det tända hemmalaget, kunde HIF mycket väl tagit med sig både en och tre poäng igår. Först det första: Hade rättvisa skipats hade Patrik Haginge blivit utvisad och HIF fått straff när han sparkade ner Rasmus Jönsson efter dennes fina rusch från vänster innerposition i första halvlek. Då hade matchen definitivt sett annorlunda ut. För det andra så gjorde HIF en riktigt positiv inledning av andra halvlek, och när Rasmus Jönsson tryckte in 2-1-målet, var jag övertygad om att HIF hade stor chans att vinna matchen. Djurgården hade i det här läget blivit väldigt låga i sitt spel, och HIF fick stort utrymme att diktera villkoren i matchen.

Lag i Djurgårdens pressade utgångsläge har en tendens att reagera väldigt negativt på små motgångar – minns hur HIF förra året lyckades vända motsvarande match i ett liknande scenario efter Markus Johannessons utvisning med halvtimmen kvar. Den gången hade Djurgården kontrollerat matchen första timmen och ledde välförtjänt med 1-0. Men när HIF började äta sig närmre hamnade nerverna utanpå och di Röe vann med 2-1.

*******

Men den här gången tog sig Dif samman, och HIF kom aldrig närmare en kvittering än vid hete Erik Sundins visslande skott med cirka fyra minuter kvar. Nu blev det förlust och på måndagkvällen tog Elfsborg och Göteborg tre respektive en poäng, och drygade därmed ut sitt försprång till HIF i toppstriden.

Och då kommer vi in på den här krönikans poäng: Den här veckan kan döda en stor del säsongen för HIF. Som läget är nu är man med bra i alla tre turneringar. Fyra (ja, AIK passerade) i Allsvenskan, ledning i Europa League-kvalet och semifinal i Svenska Cupen. Men nu åker man till Kaukasus för spel mot FC MIKA utan de två tyngsta pjäserna. Marcus Lantz och Henrik Larsson hade med sina ledaregenskaper och sin rutin varit oumbärliga på plan i en lurig retur i Europas sydöstra hörn.

HIF har en 3-1-ledning med sig efter Henkes båda världsklassavslut, men det är inte en bergsäker ledning på något sätt. Även om MIKA knappast håller PSV-, eller kanske ens Drogheda-klass, så kan det bli en obehaglig match för unga HIF i Jerevan.

*******

Å andra sidan: HIF vann, trots en ytterst svag insats, med 3-1 senast. MIKA skapade inte mycket alls framåt, och nu måste man öppna sig bakåt i jakt på den 2-0-seger man behöver. Det kommer att skapa ytor för en spelare som Erik Sundin, som gillar att ligga på rulle. Han kommer att få fin plats för sina löpningar på torsdag.

*******

Efter MIKA väntar sedan tre dagar senare ödesmatch i allsvenskans guldstrid. Elfsborg kommer till Olympia med fem poängs försprång till HIF. Då är förhoppningsvis Larsson tillbaka, för han kommer att behövas mot Elfsborgs järndefensiv. För hemmalagets del gäller en sak för att inte guldchansen ska krympa till näst intill mikroskopisk storlek: Tre poäng.

Problematiskt då att Elfsborg i nuläget känns som ett betydligt bättre lag än det skadskjutna HIF. Framför allt om nu Lantz kommer att saknas. Utan Lantz kommer HIF att väga mycket lätt på innermittfältet, där Elfsborg ställer upp med Anders Svensson, Daniel Mobaeck och Martin Ericsson. På kanterna har man allsvenskans kanske två bästa yttrar: Bajrami och Ishizaki, och om den ordinarie backlinjen är tillbaka så blir det nog definitivt det svåraste motståndet den unga konstellationen ställts mot hittills.

*******

Det kan alltså bli en ödesdiger vecka för HIF. Men också, för att travestera Tommy Söderberg, en möjlighetens vecka. HIF.s unga garde har nu alla möjligheter att gå in i stentuffa bataljer och visa klassen, och visa att man kan prestera även i de svåraste av matcher. Och med tanke på vad man ofta demonstrerat under både förra året och under våren, så borde det finnas en god chans för HIF att komma både fullt levande och stärkta ur denna vecka.

*******

Slutligen...

...Vad höll Hannu Patronen på med när Patrik Haginge nickade in 1-0 igår?

...Erik Wahlstedts och Christoffer Anderssons rutin av europeiskt cupspel kommer att bli mycket viktig i matchen mot MIKA.

...René Makondéle och Rasmus Jönsson har fått mycket kritik i år. Men Jönsson tog igår ett stort kliv framåt jämfört med matcherna mot Syrianska och MIKA. Målskytt blev han dessutom. Och Makondéle är alltid farlig med sina instickspassningar, och i kombination med Sundins löpningar är de ett vasst anfallsvapen. Även Makondéle var klart bättre igår än mot MIKA. Och finns det egentligen något seriöst alternativ till att använda båda dessa spelare när skadesituationen ser ut som den gjorde igår? Mattias Unkuri? Han är kvick och gör en del bra grejor, men känns ojämn och jag ser inte att han skulle vara mogen för en plats i startelvan. Å andra sidan är det inte lätt att visa upp sig när man bara får chansen i korta inhopp.

…”Ordningen” återställdes igår på Stockholms Stadion. Decenniet summeras med följande statistik i möten mellan HIF och Djurgården i Stockholm: 9 matcher, 7 vinster för Dif, en oavgjord och en HIF-vinst. Skrämmande bokslut.

Gustav Lundbladinfo@gustavlundblad.com2009-07-07 03:43:00
Author

Fler artiklar om Helsingborg

Thörn: Den riktiga anledningen