Märklig match på Behrn Arena
ÖSK skapade ett otal chanser och ägde bollen mest hela tiden men Örgryte gjorde fyra mål i matchen som slutade 2-2. Det var en konstig, men rätt underhållande, tillställning på Behrn Arena.
ÖSK var fantastiskt bra i första halvleken mot Örgryte sånär som på en liten detalj, avsluten. Roni Porokara, Nordin Gerzic, Eric Bassombeng och Alejdandro Bedoya hade alla jättelägen att göra mål i första halvlek men det ville sig inte och avsluten var för dåliga och satte inte Bengt Andersson på prov. I stället var det gästernas mittback David Leinar som överlistade sin målvakt med en snygg nicktouch på Patrik Anttonens inlägg.
Spelet i första halvlek var något av det bästa ÖSK presterat i år. Det bjöds på läckra kombinationer, snabba omställningar, stabilt försvarsspel och en finsk vänsterytter i högform. Gästernas vassa, eller åtminstone namnkunniga, anfallsduo hölls väldigt kort vilket inte minst bevisas av att Örgryte inte hade ett enda avslut innan pausvilan.
Marcus Allbäck utmärkte sig dock med en mycket ful, vad det verkade medveten, armbåge i ansiktet på Magnus Kihlberg. Svagt av domare Ahlsén att missa den men samtidigt har vissa spelare i allsvenskan större spelrum än andra. Tyvärr tvingades en mycket duktig Samuel Wowoah utgå i den trettioåttonde matchminuten efter att en krock med en ÖIS:are resulterat i en lårkaka. Snacket i halvtidsvilan sa att ÖSK borde lett med 4-0 och att alla missade chanser skulle straffa sig.
Det dröjde bara fyra minuter in på den andra halvleken innan farhågorna besannades och Örgryte hade vänt på steken. Alvaro Santos kvitterade omgående efter en solklar offside och Marcus Allbäck hann före John Alvbåge på ett inlägg och styrde in en ledningsboll för ÖIS. Inte alls rättvist men fotboll går ju fortfarande ut på att göra mål. ÖSK var hastigt, onödigt och mycket olustigt i underläge och det som borde varit en defilering blev till en frustrerande kvitteringsjakt. I den femtionionde minuten får Adriano hoppa in och succédebuten var bara några centimeter borta. Med sin andra bolltouch bjuder brassen på en bicicleta som så när letar sig in vid den bortre stolpen. ÖSK fortsätter att äga mycket boll men chanserna uteblir. Hörnor och frisparkar skaffar man visserligen men de vet vi ju på förhand är ofarliga och det vore kul att se procentsatsen, eller är det promillesatsen, på hur effektiva vi är på hörnor i år.
I ett sista desperat försök att åstadkomma en kvittering slänger Sixten Boström in Marcus Astvald i stället för Alejandro Bedoya och ÖSK går över till en 3-3-4-formation. Det lönar sig. Med fem minuter kvar att spela får "Mackan" fri lejd på högerkanten och slår ett hårt, skruvat, inlägg som Dennis Jonsson smalbenar in i egen kasse. Bara att tacka och ta emot. När de egna avsluten är för dåliga är det skönt att motståndarförsvararna är generösa och på eget bevåg skapar något slags kosmisk rättvisa.
ÖSK tvingas avsluta matchen med tio man efter att en, tillsynes, allvarlig skada på Patrik Anttonen tvingar honom av planen. Man skapar trots det en dubbelchans att avgöra men Roni Porokaras styrka sitter inte i huvudspelet och Kim Olsens returhunger är inte heller den vad den borde vara. Matchen slutar 2-2 vilket naturligtvis är en stor skuffelse. ÖSK gör en i mångt och mycket riktigt bra match. Man skapar tillräckligt med chanser för att vinna denna match stort men marginalerna är inte med oss. Avslutningsträning i veckan, Sixten?
Matchens stora behållning var Roni Porokara som skojade friskt med sin ytterback, främst i den första halvleken. Roninho borde dock gjort något mål för att kvittera ut ett riktigt högt betyg. Plus också till Samuel Wowoah för de fyrtio minuterna han spelade och Michael Almebäck som visade vårform och avväpnade många motståndaranfall med sin snabbhet. Kim Olsen visade lite av höst-Kim och vann många dueller och satte motståndarna under press vilket inte minst bevisas av att han stressar mittbackarna så till den milda grad att de gör varsin balja i egen kasse. Vill också plussa för Sixten. Jag har tidigare ifrågasatt hans coachning men i dag gör han det väldigt bra. Tidigt in med Adriano och med kvarten kvar beordras trebackslinje och valet att fortsätta ligga kvar med tre försvarare, trots en man mindre vid ställningen 2-2, är lovvärt.
Nu väntar Helsingborg på bortaplan härnäst. HIF är sargade av skador och avstängningar och har en kraftödande Europamatch på torsdagkväll. Kan ÖSK fortsätta på samma sätt som i dag är det inte alls någon omöjlighet med tre poäng hem från Olympia. Det gäller bara att siktena kalibreras bättre till dess.
Spelarpoäng:
5p Roni Porokara
4p Samuel Wowoah
3p Michael Almebäck
2p Nordin Gerzic
1p Kim Olsen
Matchfakta: ÖSK-Örgryte 2-2 (1-0)
1-0 (15) Självmål (ass. Patrik Anttonen)
1-1 (46) Alvaro Santos
1-2 (49) Marcus Allbäck
2-2 (85) Självmål (ass. Marcus Astvald)
Varningar Örgryte: Björn Anklev, Marcus Allbäck och Sebastian Johansson
Domare: Magnus Ahlsén
Publik: 7735
ÖSK: John Alvbåge - Patrik Anttonen, Michael Almebäck, Magnus Wikström, Samuel Wowoah (Per Johansson, 38) - Alejandro Bedoya (Marcus Astvald, 79), Magnus Kihlberg, Nordin Gerzic - Eric Bassombeng (Adriano, 59), Kim Olsen, Roni Porokara
