Gästkrönika: Tack för allt Bosse!
Den före detta E-Zine-skribenten Ted Egger återkommer nu med en hyllningskrönika tillägnad Bosse Nilsson.
Då var du med och tog upp laget till Allsvenskan. Nu, flera år senare, slutför du en fantastisk tid i klubben som tränare och ska således hyllas som den legend du är. Du är en av de främsta som stått, skrikit och manat på spelarna vid sidan av planen på Olympia. Detta inte enbart för att du har gett allting du har att ge, utan för att dina idéer och metoder har bidragit till att HIF har utvecklats som fotbollslag.
Förra året spelade Helsingborg en bländande passningsfotboll och allting handlar om vilken filosofi som inpräntas i klubben under Nilssons tid. Det räckte inte ända till guld och det berodde snarare på ineffektivitet än det spel som uppvisades under våren och senare under hösten. Det räckte i alla fall till ett nytt Europaäventyr, på både gott och ont.
Jag vill påstå att Bosse denna säsong inte haft tillräckligt bra material för att vinna SM-guld, i alla fall inte om det ska kombineras med en match i Europa kval varje vecka också. Om nyckelspelare som Henrik Larsson och Marcus Lantz undvikit skador, hade det säkert räckt till guld i år. Jag anser att HIF, om de har bästa elva på planen och spelar enligt den taktik Bosse har lagt upp, då är de i särklass Sveriges bästa lag. Nu var truppen lite för tunn denna säsong och även om HIF försökte att följa den mall som Bosse lagt upp så klarade inte laget det stora bortfallet av spelare.
Nästa säsong hoppas jag att truppen ser lite starkare ut och att den nya tränaren bygger vidare på det passningsspel som Bosse Nilsson byggt upp. Oavsett vilket så har Bosse gjort ett fantastiskt arbete och som supporter finns det inget mer att göra än att sjunga: ”Vi e Bosses rödblåa gubbar...”
