Oavgjort efter tappad ledning mot Kalmar
I och med kvällens poängtapp ter sig ett Europa-äventyr allt mer avlägset. Men Bosse Nilsson grämer sig inte alltför mycket över detta, - Vi måste slå ut fyra motståndare för att kunna ta oss till gruppspelet. Det blir tufft, säger han och fortsätter, - Och med tanke på spelprogrammet nästa säsong blir det kanske ännu tuffare. Ur den aspekten kanske chanserna för att göra ett bra allsvenskt resultat då ökar.
Matcher mot Kalmar blir ofta jämna, täta och relativt underhållande sådana. Kvällens drabbning var inget undantag. Alltså mycket bättre än senaste hemmamatchen mot Häcken som i princip var ett enda långt sömnpiller. Ett sömnpiller som uppenbarligen tog 90 minuter att svälja. Var det någon som mot all förmodan fick för sig att svälja denna konstgjorda hjälp till sömn skulle de denna afton sätta det i halsen. Redan efter tio spelade minuter på ett höstkyligt Olympia fick nämligen Petter Wastå i Kalmar-målet plocka bollen ur nätmaskorna. Anfallet som ledde fram till målet inleds med att Marcus Lantz, som trots att han är liggande, lyckas passa till Henrik Larsson. Denne slår en utmärkt krossboll till René Makondele, som gör en lika utmärkt nertagning. Kongolesen driver bollen centralt in i banan. Ett hårt skruvat skott senare ligger bollen där. I målet.
Målet ger hela laget självförtroende. Vilket tydligt visar sig när Henrik Larsson, Marcus Lantz, René Makondele och Adama Tamboura öppnar lekplats på vänsterkanten. I denna lekplats finns det dock en policy, inga smålänningar tillåtna.
Kalmar lyckas dock jobba sig in i matchen, och när matchuret står på ganska exakt sexton minuter får anfallaren Abiola Dauda ett ypperligt läge framför mål efter en fotbollsmässig polsk riksdag i HIF: s straffområde. Lyckligtvis förmår inte nigerianen ta emot bollen ordentligt och Daniel Andersson kan rädda.
HIF verkar nu ha fått såpa på fingrarna för matchen håller på att glida de ur händerna. Därför kommer inte Kalmars kvitteringsmål som en total chock för många. Målet tillkommer efter att Fredrik Liverstam kommit på mellanhand vid en lång djupledsboll. Hans mittbackspartner Hannu Patronen tvingas därför till ingripande. Finnen blir emellertid smått förnedrad av brassen Ricardo Santos, som enkelt rundar honom och sätter dit bollen bakom Daniel Andersson.
Fredrik Liverstam, ja. Hur klarade han sig? Han visade ju uppenbarligen tecken på mod när han tidigt i matchen fullständigt manglar ner Ricardo Santos. En annan god egenskap som ofta river ner applåder från stora delar av Olympia är hans brytningssäkerhet. Ett minus är självklart hans lilla förmåga att komma på mellanhand. Trots detta är Bosse Nilsson nöjd med honom,
- Han visar att han kan bli en bra allsvensk spelare på sikt.
Det verkade konstant gå en intern match mellan precis nämnda Liverstam och Ricardo Santos. Denna är inte helt olikt den som brukar gå mellan Henrik Larsson och den ständiga gnällspiken Henrik Rydström.
Innan halvlekens slut får Ólafur Skúlason och Henrik Larsson varsitt läge att återigen ge HIF ledningen. Men utan att lyckas. Halvleken slutar 1-1.
Den andra delen av den jämna dusten inleds med en indirekt frispark tilldelad HIF efter att Petter Wastå tagit med händerna vid en bakåtpassning. Christoffer Andersson, som får den stora äran att skjuta, förvaltar dessvärre det hela på sämsta tänkbara sätt då han skjuter ett lågt skott mitt på muren.
Istället är det Kalmar och Abiola Dauda som skapar den första verkligt farliga målchansen. Dauda tar, tillsynes offsidestående, emot en långboll och avlossar ett skott som Daniel Andersson klarar. Andersson, som är förbannad på linjedomaren, skriker några väl valda ord mot denne och får följaktligen en varning för sitt beteende.
Den tidigare ofta nämnda Ricardo Santos får nästa läge, inte helt olikt det som Abiola Dauda får i den första halvleken. Brassen visar dock inga som helst sambaambitioner när han, ståendes ett par meter från mål, skjuter utanför. Och tur är väl det.
Olyckligtvis blir referatet av den andra halvleken inte så ingående som det som skrevs om den första halvleken. Det skapas nämligen inte mycket mer än det som tidigare beskrivits. René Makondele får ett skottläge och försöker än en gång skruva in den. Men man kan inte ha samma tur alltid och bollen går utanför.
Varken Nanne Bergstrand eller Bosse Nilsson är speciellt nöjda med resultatet,
- Rent organisatoriskt gör vi en bra match, men passningsspelet är för dåligt, säger Kalmar-tränaren.
- Vi är inte heller nöjda med vårt passningsspel, tillägger Bosse.
En sak som man dock får vara nöjd med är HIF-supportrarnas hängivelse då de visar upp ett fantastiskt tifo innan matchstart. ”Vi har bättre klack än Malmö” sjunger de. En kväll som denna kan man inte annat än att nicka instämmande. Tilläggas skall att Kalmars motsvarighet var obefintlig den här kvällen. Se, vi vann en match i alla fall.
