Redaktionen raljerar: Vem blir ny tränare 2010?

Redaktionen raljerar: Vem blir ny tränare 2010?

I denna av HIF E-Zine nystartade artikelserie kommer de mest aktuella ämnen diskuteras mellan redaktionsmedlemmarna. På dagordningen den här gången står tränarfrågan. Medlemmarna ger svar på frågorna - Vem/vilka tror ni tar över efter Bosse och framför allt, vem/vilka skulle ni helst vilja se på tränarposten?



Christian Rurfors: "Lösningen på tränarvakansen är lika enkel som självklar"


Att knyta till sig en erfaren och meriterad tränare blir förmodligen lika svårt som att locka till sig en rutinerad och erfaren spelare. Och även om HIF inte lider av samma ekonomiska bekymmer som t.ex. Hammarby och Djurgården så har man inte heller några ekonomiska muskler att välja och vraka bland tränarkåren.

Samtidigt både tror och hoppas jag att lösningen på tränarvakansen är lika enkel som självklar. HIF årgång 2010 kommer att bestå av ett lag kraftigt dominerat av egna produkter. Pär Hansson, Joel Ekstrand, Marcus Nilsson, Marcus Bergholtz och Rasmus Jönsson är redo att ta ytterligare steg i sin utveckling och där under knackar en hel drös unga talanger på dörren till a-laget. Vad HIF behöver i en situation där de ekonomiska resurserna är små och talangerna många är en tränare som kan HIF, förstår dess organisation och tror på dess ungdomsverksamhet. Som är väl införstådd med vilka begränsningar som finns när det gäller att värva nya spelare och som inte är rädd för att satsa på unga spelare. Hasse Eklund är rätt man för HIF – och HIF är rätt klubb för Hasse Eklund.

Från det att Swärdh fått sparken tills Baxter anslöt hade Eklund faktiskt huvudansvaret för HIF och under denna tid visade HIF dessutom upp ett rappt och kvickt anfallsspel som inte såg alltför annorlunda ut efter det att Baxter tagit över ansvaret. Jag vill därför mena att Eklund hade minst lika stor betydelse för HIF:s framgångsrika höst och cupguld 2006 som Baxter hade.

Dessförinnan var Eklund tipselittränare i två år och har på så sätt en bred förankring i den ungdomsverksamhet som kommer att utgöra stommen i laget en lång tid framöver. Rådande förutsättningar gör det således svårt att se ett bättre alternativ för HIF. Med Eklund får man en tränare som kan HIF från grunden, vågar satsa på unga spelare och dessutom förespråkar en anfallsglad och publikvänlig fotboll. Dessutom till rena fyndpriset jämfört med en del andra tränare som diskuterats. 



Gustav Lundblad: "Den nye tränaren ska kunna bryta strukturer som präglat 2000-talets HIF"

Det är svårt för mig att peka ut ett namn som HIF:s näste tränare, men baserat på vad som rapporterats i media är det inget långskott att gissa att han hämtas ur gruppen med namnen Hans Eklund, Åge Hareide och Tony Gustavsson.

Ska jag ändå försöka mig på en gissning på ett namn? OK, då säger jag Hasse Eklund. Den småländske skyttekungen har varit i klubben förr och är arbetslös efter att ha fått sparken från Viborg. Han tycks vara en OK tränare, men är han tillräckligt auktoritär? Jag tvivlar litet grand. Efter 2000-talets första decennium, som präglats av resultat- och prestationsmässig berg- och dalbana, suktar man efter ett nytt Mjölkkossan. Ett HIF som förmår upprätthålla en jämn nivå över en hel säsong och som inte bara kan prestera på topp i de ”stora” matcherna, utan även mot lag som BP, Häcken och Enköping.

Den nye tränaren ska kunna bryta dessa strukturer som präglat 2000-talets HIF, annars är klubben dömd till en existens i ett allsvenskans Mittens Rike, tillsammans med lag som Örebro, Halmstad och Gais. Samtidigt får inte klubbens ideologi sättas åt sidan. En offensiv fotbollsfilosofi med spelskicklighet och kortpassningsspel i första rummet ska även fortsättningsvis vara det som förknippas med HIF. I korthet: Så kallad champagnefotboll – ja, tack. Men man måste säga ”nej tack” till att HIF i var fjärde match (och i hela augusti) går ut med till synes samma inställning till omvärlden som en champagneberusad Stureplansslyngel.

För mig är Åge Hareide definitivt det mest intressanta namnet. Men det känns allt mer som en utopi. Många klubbar lär dra i Hareide nu när Öis åkt ur, kanske även ett eller två nordiska landslag. HIF har knappast mest resurser av intressenterna, och frågan är om man kan erbjuda Hareide de förutsättningar denne vill ha för att vilja investera ett par år i Sundets Pärla. 



Christoffer Spegel: "Tränaren ska inte sakna kunskaper om vad HIF vill i framtiden"


Det har nämnts en rad olika alternativ; nu senast Åge Hareide. Med Henrik Larssons avhopp skapas givetvis större ekonomiska förutsättningar att värva en tränare. Men jag anser att dessa pengar måste gå till en riktigt bra anfallare istället. Därför är det viktigt att få en tränare som lägger sig på en rimlig lönenivå. Han ska samtidigt inte sakna kunskaper om vad klubben vill i framtiden. Det ska vara en tränare som fortsätter att satsa på HIF:s ungdomsverksamhet och därmed vågar ge unga spelare chansen att utvecklas genom spel i A-laget. Det har även talats om HIFs struktur och organisation samt fokus på det offensiva spelet. Hur man inte vill han en ny "Stuart Baxter-historia" där huvudtränaren tar alltför stor plats och även tar över sportchefsrollen till en sorts klubbmanager. Det vill inte HIF ha och jag håller till viss del med om att hålla sportsektionen ifrån styrelse och spelarköp även om denna givetvis måste vara involverad på ett tidigt stadium.

Även om Hasse Eklund fick sparken från Viborg verkade det som att han gjorde ett gott jobb där. Han känner även organisationen och spelare sedan tidigare så varför inte? Ett annat namn som diskuterats är Hammarbys tidigare tränare Tony Gustavsson. Han gjorde ett bra jobb i Degerfors och har väl ärligt talat inte haft så mycket spelarmaterial att jobba med i år. Sen är det ju det här med Sören Cratz-vibbarna som ligger honom i fatet.. Lars Lagerbäck tror jag inte är realistiskt inte heller Jonas Thern eller Jan Jönsson (av ekonomiska skäl). Roar Hansen är såvitt jag förstår avpolleterad från HIF:s sida men det hela verkar märkligt. Det har även snackats om Djurgården från hans sida. Han är ett namn jag gärna skulle ha sett i HIF. Sedan kan man ju alltid prata Henrik Larsson. Men att han skulle gå in som huvudtränare tror jag inte på. Sedan är han nog inte intresserad av en hjälptränarroll. Tror han hamnar i Skottland på någon utbildning som han pratat om. Mina huvudkandidater är alltså Hasse Eklund och Roar Hansen. Vem jag helst ser har jag svårt att säga. En dröm hade varit någon av dessa tränare med Henke vid sin sida.



Samuel Kvist: "Det förefaller vara föga troligt att HIF lyckas finna de ekonomiska musklerna till en rekrytering av Åge Hareide"

Svaret på frågan är för mig tämligen givet. Fortfarande finns det många som hoppas och tror på den gode norrmannen Åge Hareide. Men dennes lönekrav kommer inte kunna tillgodoses av HIF. Även om ekonomin på sistone stabiliserats mäktar den inte med detta. Det krävdes externa finansiärer för att Örgryte skulle lyckas ro i land den värvningen. Med detta i åtanke förefaller det vara föga troligt att HIF lyckas finna de ekonomiska musklerna till en rekrytering av Hareide. Hareide saknar inte heller anbud från övriga klubbar. Detta gör det allt svårare för HIF att rekrytera honom. Istället tror jag att det blir Hans Eklund som drar på sig tränarkavajen. Sett till de ekonomiska aspekterna som finns i nuläget kommer det inte finnas rum för många värvningar. Istället kommer man förlita sig på ungdomssatsningen i allt större utsträckning. Eklund har varit aktiv i HIF som spelare, tipselittränare och A-lagstränare. Dessa faktorer lär spela en stor roll i valet av tränare. Den fotbollsfilosofi som denne förespråkar är dessutom något eftersträvansvärt för HIF: Anfallsglad fotboll med rappt passningsspel.

På listan har tidigare Jan Jönsson, Roar Hansen och Jonas Thern funnits. Thern skrev nyligen på för IFK Värnamo. Denne kan man således stryka från listan. Efter att mer eller mindre gjort underverk i Ängelholm var Roar Hansen för ett kort tag aktuell för HIF. Men denne förlängde sitt kontrakt med den numera stabila superettanklubben och kan följaktligen strykas från listan. Jan Jönsson gjorde ett väldigt bra jobb i norska Stabaek och var delaktig i ett avvecklande av ligaguldsmonopolet, som Rosenborg tidigare var innehavare av. Men är det någon som på fullaste allvar tror på att Jönsson kommer bli ny tränare för HIF? Han ses ju faktiskt som en tänkbar ersättare till Erik Hamrén om denne mot all förmodan blir ny svensk förbundskapten. Kvar på listan finns däremot den av Hammarby sparkade Tony Gustavsson, som ändå gjorde ett förhållandevis bra jobb med tanke på förutsättningarna. Självklart är inte enbart Gustavsson att belasta för Hammarbys dåliga resultat. Det är snarare många försäljningar som ligger till grund. För att sammanfatta min ståndpunkt säger jag att Hans Eklund lär ligger högst upp på listan, följd av Tony Gustavsson och Åge Hareide. Fortsättning följer.



Erik Kruse: "Ett samarbete mellan Åge och Hans hade varit ytterst intressant"

Åge Hareide och Tony Gustavsson ska ju enligt press vara närmast till hands. Trea lär Hans Eklund vara. Hasse kan ju HIF, precis som Åge gör, och jag tror det är viktigt att få in en man som vet hur Helsingborg fungerar, som känner till kulturen och regionen. Ett samarbete Åge/Hans (se IFK Göteborg) hade varit ytterst intressant men jag tror inte det någonsin kommer bli aktuellt. Jag tror att det blir vår norske guldtränare som tar över i slutändan.

Får svara Åge här med, även om det varit roligt att se Eklund och Roar Hansen också. Båda två är ju framtidsnamn inom tränarfronten, Eklund är en HIF-profil och Hansen gör underverk i Ängelholm. Tror inte att det är vad HIF behöver nu dock. Man behöver en personlighet som Åge, en rutinerad matchcoach som vet vad han vill och kan föra HIF vidare och förhoppningsvis ingjuta lite stabilitet i laget. Det är större chans att en så berest tränare som Hareide lyckas med detta än Eklund och Hansen, även om jag som sagt absolut skulle vilja se dessa båda herrar i HIF i framtiden. Men Roar Hansen har som bekant förlängt sitt kontrakt med Ängelholm.

Redaktionen2009-11-02 17:00:00
Author

Fler artiklar om Helsingborg

Thörn: Den riktiga anledningen