HIF:s ekonomi i klartext – Del I: Årets resultat
För tredje året i rad gör HIF E-zine en djupdykning i ekonomin. Artikelserie i fem delar med en grundlig genomgång 2009 års resultat och budgeten för 2010. Hur hänger allt samman? Här får du svaren.
Att 2009 skulle bli ett svårt ekonomiskt år stod klart redan innan säsongen drog igång. En eskalerande finanskris gjorde att både företag och privatpersoner höll hårt i sina pengar, vilket i sin tur slog mot föreningslivet som är beroende av sponsrings- och publikintäkter.
Med facit i hand uppvisar HIF en förlust på 7 miljoner kronor för 2009. De värsta belackarna menar att detta är en katastrof och att HIF som förening sakta men säkert närmar sig ruinens brant. En något mer nyanserad bild av situationen ger ett annat svar. En katastrof kan det enbart bli om HIF inte förmår ändra resultatutvecklingen under 2010, vilket organisationen jobbar hårt på att åstadkomma.
HIF E-zine kommer att guida er genom den snåriga ekonomiska djungeln och försöka reda ut eventuella frågetecken.
Årets resultat
I samband med att Allsvenskan avslutades i november gjordes en uppsummering av den ekonomiska situationen tillsammans med klubbdirektör Paul Myllenberg. Prognosen för årets siffror var vid detta tillfälle ännu något oklar:
- På sista raden är det fortfarande ett plus, men det finns en viss osäkerhet och vi kan också göra ett minus. Det är ännu för tidigt att säga, sa Myllenberg till HIF E-zine.
Nu vet vi alltså att HIF uppvisade en förlust för 2009 på nära sju miljoner kronor. Vi vet också en del av förklaringarna. Sju miljoner mindre i sponsringsintäkter jämfört med 2008. Tre miljoner mindre i sändningsrättigheter. Men det ger inte hela förklaringen, utan även andra faktorer har spelat en avgörande roll. För att få en bra helhet kring ekonomin och ge bästa möjliga förklaring har HIF E-zine tagit hjälp av ordförande Lars Öijer.
Hur kan resultatet vara så pass mycket sämre än den prognos ni hade vid Allsvenskans slut?
- Utöver tappen av sponsorintäkter spelar också en sämre placering i Allsvenskan in med cirka 2 miljoner och sedan har vi valt att ta en del större kostnader i år. Det handlar dels om kostnader för värvningen av Ardian Gashi, men även om kostnader för att avsluta Bosse Nilssons anställning. Utöver tv-rättigheterna är även en hel del sponsringsavtal prestationsbaserade.
När det gäller värvningen av Ardian Gashi så är anledningen till att kostnader belastar 2009 års resultat rent skattemässig. Den 1 januari 2010 slutade nämligen reglerna kring den s.k. artistskatten (A-SINK) att gälla. Genom att HIF betalar ut en sign on för Gashi under december månad kan man utnyttja de gamla reglerna en sista gång och slipper på så sätt betala sociala avgifter på det utbetalade beloppet. Dessutom blir skattesatsen för Gashi endast 15 %, en faktor som är väl så viktig att ta i beaktande när man diskuterar en spelares ersättningar. HIF sparar alltså en hel del pengar genom att låta bonusen belasta 2009 års resultat.
I fallet Bosse Nilsson enades HIF och huvudpersonen om en lösning som innebar att Nilsson fick en årslön i avgångsvederlag om samarbetet avslutades 2009. Något kontrakt med en förutbestämd löptid existerade inte (till skillnad från när Nilsson var tränare), utan Nilsson hade en tillsvidareanställning.
Med rådande konjunktur och dåliga ekonomiska omvärldssituation samt det faktum att ni medvetet tagit kostnader för framtiden 2009, kan ni ändå på något sätt känna er tillfreds med det resultat ni visar upp?
- Nej, det är ett dåligt resultat. Vi har som målsättning att visa upp ett driftsresultat som är noll eller bättre. Så blev inte fallet. Det är på intäktssidan vi inte hängt med, kostnadssidan däremot har följts.
Läs mer i Del II: Nytt avtal kring kapitaltillskotten snart i hamn
