Lundblad: Title Fight
Det kändes som att man sett det förr. HIF åt upp ett av Sveriges bästa lag på Olympia. Marcus Lantz tuggade och svalde. Sedan spottade han ut resterna. Och det enda resterna kunde säga efter en sådan behandling var att Olympias gräsmatta var för dålig för IF Elfsborg.*
Det nya HIF går från klarhet till klarhet. Vi har pratat om det förr, men matchen mot Elfsborg visade på nytt att man breddat sitt register. De senaste åren har HIF har en oerhört hög högstanivå och många bra lag har spelats ut och besegrats. Men lägstanivån har som bekant också varit nere i Marianergraven.
Efter de två första allsvenska omgångarna stod det klart att HIF kunde reda ut uppgifter mot allsvenska bottenlag, att man kunde ta tre poäng mot disciplinerade lag med låga försvar., att man hade tålamodet som krävs för att få till 1-0-segrar i denna typ av matcher. Det var till stora delar något nytt i HIF:s verktygslåda.
Men inför matchen mot IFK Göteborg var jag lite orolig över att detta nya HIF, utan Henrik Larsson och Bosse Nilsson, hade kvar förmågan att nå allsvenskans högsta toppar i sitt spel.
Efter att Göteborg och Elfsborg - de båda allsvenska guldfavoriterna inför säsongen - spelats ut på Olympia, vågar jag påstå att den förmågan finns kvar. HIF tog emot Elfsborg med lika varma servetter som 2008 (bara i första halvlek den gången) och 2009. Och HIF spelar fin anfallsfotboll även 2010, om än inte lika ”enkelriktad” som på senare år. Basen för det nya HIF finns i det stabila försvarsspelet, inte bara i Erik Edmans backlinje utan över hela banan.
Nu fick Pär Hansson kapitulera för första gången i serien, och det var nära att Elfsborg precis som i 2008 och 2009 års möten lyckades trycka in en 2-2-boll. Men det var inte många chanser som Elfsborg skapade, och det finns inte särskilt många lag med offensiv i boråsarnas klass i allsvenskan.
Ett av dem är kanske Malmö FF, som kommer till Olympia om exakt en vecka…
******
Fyra matcher i rad höll HIF nollan. Det har bara hänt tre gånger tidigare sedan den allsvenska comebacken 1993: Runt VM-uppehållet 1994 (0-0 mot MFF, 0-0 mot BoIS, 1-0 mot Västra Frölunda och 1-0 mot IFK Norrköping), under Reine Almqvists ledning hösten 1997 (0-0 mot Öster, Örebro och AIK och sedan 7-0 mot Ljunskile), samt under guldspurten 1999 (3-0 mot Nannes Kalmar, 1-0 mot Örebro, 2-0 mot Hammarby och 1-0 i guldmatchen mot Göteborg).
Serieinledningen 2010 var den näst bästa sedan den allsvenska comebacken med 13 poäng på fem matcher. 1996 inledde dock HIF ännu bättre – med fem raka (2-0 mot Öster, 2-0 mot Umeå, 4-1 mot Degerfors, 2-1 mot Djurgården och 2-0 mot Örgryte).
******
Serieinledningen, ja. Det återstår 25 matcher, men hur långt försprång orkar egentligen guldfavoriterna hämta in? Ska man vinna allsvenskan har man, historiskt sett, råd att förlora kanske 5-6 matcher. HIF är redan nu nio poäng före Blåvitt, sju före Elfsborg och tio före Kalmar.
Men vi får nog vänta några omgångar till innan vi ser om HIF:s goda form är en kortsiktig trend eller om man faktiskt kommer att vara med och utmana om en sensationell allsvensk titel 2010. Härnäst väntar hittills mållösa Åtvid borta i en lervälling, och det är ju typiskt en sådan match som HIF på senare år gått på pumpen i. 2005 inledde Peter Swärdhs HIF exempelvis med tre raka vinster och storspel, innan det blev 0-3 på Hisingen mot Häcken. Och förra året minns vi hur HIF efter tre inledande segrar blev överkört på Behrn Arena i Örebro (0-2).
******
Erik Sundin – skönt att ha honom tillbaka i startelvan. Med sitt ständiga löpande är en viktig spelare i årets HIF, som möjliggör ett effektivt presspel när motståndaren har bollen, och han skapar osäkerhet i motståndarnas backlinjer med sin rörelse när HIF har bollen. Tyvärr har han ännu i år inte fått till det i avslutslägena, och med boll gjorde han ingen stormatch mot Elfsborg. Men Sundin visade förra sommaren att han kan vara en effektiv målskytt, och får han bara trycka in en boll kan det nog börja rulla på för 30-åringen.
******
Men det fanns bara en spelare på Olympia på söndagen som höll Lantzlagsklass…
******
Klarar HIF ut uppgiften på Kopparvallen (och om MFF vinner toppmötet mot Häcken) så väntar ett Skånederby nästa vecka där de båda lagen ligger etta och tvåa i tabellen. Det kommer att bli en massiv match… Någon som vet när lagen senast möttes som etta och tvåa i tabellen? Det lär i alla fall inte hänt sedan den allsvenska comebacken.
******
Gött att se May på banan igen! Men han skulle släppt bollen till Lindström tidigare i den 92:a minuten.
I morgon gäller det alltså igen! Inga spruckna nollor, tack.
******
Kolumnens fem bästa ikväll:
5p. Marcus Lantz – Precis som mot Göteborg totaldominerade han mittfältet. Storartad insats.
4p. Mattias Lindström – Går från klarhet till klarhet. Jobbar stenhårt och frisparken som ledde fram till 2-1 var mycket fin.
3p. Ardian Gashi – Bildar en högklassig duo på det centrala mittfältet med Lantz. Och vilket mål!
2p. Pär Hansson – Återigen en avgörande räddning. Visar formen från våren 2009.
1p. Joel Ekstrand – Bäst i en backlinje som fortsätter att visa oväntat hög nivå.
(Totalställning 2010: Lindström 19, Lantz 14, Edman 13, Jönsson 8, Hansson 6, Sundin 5, Nilsson 4, Ekstrand 3, Gashi 3)
******
FOTNOT:
*Ja, det var alltså Anders Svensson som klagade på Olympias gräsmatta efter matchen. Här kan man ju infoga valfri raljant kommentar om att Elfsborg faktiskt spelar på konstgräs.
