Elfsborg - IFK Norrköping
3 - 3

Örgryte - Syrianska 1-1: thank you sir, may I have another?

På ett strilregnigt och ödsligt Gamla Ullevi spelade ÖIS och Syrianska 1-1 på söndagskvällen. Ett föga förvånande resultat då detta var sällskapets tolfte oavgjorda resultat för säsongen. Frågan är hur länge den här kryssningen genom Superettan kan fortgå. De bakre leden läcker redan, och fortsätter det så här kommer snart hela fartyget kapsejsa.

Örgryte Idrottssällskap kom till spel med flertalet förändringar i startelvan. I backlinjen hittade vi nykomlingarna Danny Ervik och Dennis Jonsson, och hacket framför fick Alexander Mellqvist chansen på en för honom obekväm yttermittfältsposition. Mellqvist skulle även bli utbytt redan i halvtid, men vi återkommer till det.

Ifall det var ändringarna i startelvan som gjorde att Syrianska tilläts dominera inledningen utav matchen låter vi vara osagt. Klart är i alla fall att Södertäljelaget tog tag i taktpinnen tämligen omgående. Att bortalaget tilläts föra matchen i inledningen är för övrigt ett ganska så förekommande fenomen för ÖIS år 2010 och något som gärna får rättas till i framtiden. Tack vare spelövertaget kom även det första avslutet från Syrianska. Tekniske och irrationelle Robert Massi ryckte sig loss på kanten och spelade in bollen till Kutshi Kanga, som dock inte fick till något avslut som vållade Abrahamsson alltför mycket besvär.

Örgrytes första farlighet kom genom i övrigt iskalle Alexander Mellqvist som snappade upp en lyftning bakom backlinjen. Alex fick någorlunda kontroll på bollen och fick även på ett skott som resulterade i en hörna, en resultatlös sådan, precis som merparten av lagets diton. I detta spelmoment finns helt klart mer att hämta. Leveransen från Pavel Zavadil är allt som oftast väl utförd, och med en viss finslipning på agerandet inne i straffområdet kan vi bli ännu vassare. Leinar, Jonsson, Santos, Anklev och Mellqvist samt Valter Tomaz Jr (vilken spänst!) är alla giftiga inne i boxen.

Istället tog Syrianska ledningen på just en hörna i den 32:a minuten. Denis Velic tog hand om den och hittade Peter Ijeh, deras motsvarighet på Álvaro Santos (på gott och ont), som på sant skyttekungsmaner nickade in bollen i mål. En fin prestation från start till mål, men ett frågetecken sätts för försvarsagerandet vid det tillfället. En sådan vass och effektiv anfallare som Peter Ijeh får inte släppas så lättvändigt.

Skam den som ger sig är ett mantra som inte bara publiken tagit till sig utan även aktörerna på plan. ÖIS replikerade omgående, och det på ett riktigt stilfullt sätt värdigt lirarnas lag. Markus Gustafsson bröt en boll på mittplan och satte fart offensivt tillsammans med Santos, Anklev och Zavadil som tog en löpning på högerkanten. Gustafsson agerade i det här läget oerhört smart och vek utåt vänster och flyttade därmed med sig backlinjen. En elegant passning ut mot andra kanten friställde Pavel Zavadil som tog med sig bollen och behärskat rullade in 1-1. Den omåttligt populäre tjecken bokfördes därmed för sitt fjärde mål för säsongen.

Resterande tio minuter av rond ett gick till ÖIS på poäng. Tre hörnor på raken satte ordentlig press på Syrianska, och man kom även nära ett mål genom Björn Anklev som klippte till på volley efter en undannickning från mållinjen. Skottet var hårt och välplacerat, tyvärr stod Christian Frealdsson i vägen den gången. Det gjorde han även i halvlekens absolut sista skeende då Álvaro Santos fick ett fritt läge i straffområdet. Brassen valde att gå på direkt avslut med huvudet, kanske borde han använt huvudet på ett annat sätt och valt att ta emot bollen för att sedan gå på avslut. Frealdsson hade inga problem med att mota Santos nick som var relativt lös.

I paus skulle bytet komma som fick alla tappra själar på Gamla Ullevi att jubla lite extra. Ut gick Alexander Mellqvist och in kom Valter Tomaz Jr, Sveriges näst första brasse och en levande ÖIS-legend. Valter tog plats på det centrala mittfältet och knuffade fram Zavadil ett hack samt flyttade ut MarGus på kanten. Bytet fick effekt, Valter tryckte på i närkamperna precis som att tiden stått stilla sedan han lämnade oss och stoppade därmed flertalet anfall. Även i offensiven skulle Valter visa sig vara ett lyft jämfört med konstellationen innan paus. Spelet breddades fint av brassen vid ett flertal tillfällen och även på fasta situationer skulle Valter visa sig vara värdefull – han besitter som bekant en smått fantastisk spänst.

Trots denna injektion skapades inte de där vassa målchanserna. Janne Carlsson som hade huvudansvaret denna afton agerade ovanligt tidigt på bänken men ändringarna lyckades inte inbringa ytterligare mål. Jakob Olsson provade från distans, med den äran skall sägas, för att sedan bytas ut mot Alex Perreira som tillsammans med landsmannen Santos vaskade fram några halvchanser utan att för den sakens skull oroa bortaförsvaret nämnvärt. Även Pavel Zavadil fick ett fint läge att avgöra matchen på övertid men hans avslut med pannan var inte lika bra som med foten utan han fick se sin nick från nära håll efter hörna dimpa ner i backen och sedan utanför ramarna.

Faktum är att bortalaget var klart närmast de tre poängen. En misslyckad offsidefälla gav inbytte Martin Vunk ett ypperligt läge. Vunk kom i det närmaste fri mot Abrahamsson, fintade bort en ifattjagande Dennis Jonsson, vände in i banan och avslutade. Som tur var Abrahamsson med på noterna och svarade för en högklassig räddning.

Oavgjord match nummer tolv alltså. Ifall man ska skratta eller gråta lämnar jag till er att avgöra. Jag nöjer mig med att konstatera att chansen till allsvenskt spel 2011 fortfarande finns och inriktar mig därför, efter en god natts sömn, på mötet mot Landskrona nästa måndag. En full träningsvecka gör säkert laget gott och förhoppningsvis kan några spelare kurera sig fullt ut under dessa dagar. Dessutom är Robin Jonsson och Janne Andersson tillbaka efter avstängningar.

Just have a little faith.

Örgryte - Syrianska 1-1
0-1 32' Peter Ijeh (Denis Velic)
1-1 36' Pavel Zavadil (Markus Gustafsson)