Krönika: "Pappa, det är som när Barcelona spelar"

Krönika: "Pappa, det är som när Barcelona spelar"

Defilering. Det är svårt att finna superlativ nog att beskriva den första halvleken. Ordet defilering känns nästan ödmjukt att använda som summering. Så totalt överlägsna var ÖSK de första 45'.

Det är en supporters dröm att se sitt lag prestera en sådan gedigen laginsats. Det var tydligt att tränare Sixten Boström eldat upp spelarna till tusen inför denna drabbning och man önskar att det kunde vara en sådan sprakande intensitet varje gång spelarna äntrar planen. Även när motståndet inte råkar vara just serieledarna. Lika härligt som det var att se Örebro spela, lika märkligt var det att se serieledarna Helsingborg vara så tafatta och tagna på sängen. De flesta på Behrn Arena hade nog förväntat sig att se två spelande lag kämpa jämsides i en tuff och jämn match. Så blev det inte. Helsingborg såg trötta och förvirrade ut. Kanske hade det tuffa matchande tagit ut sin rätt på spelarna. Konstigt nog även på de som var avstängda. Nog tycker man att ett lag i serieledning borde ha mer att komma med.

Som en hängiven ÖSK supporter sedan många år känner jag en enorm lycka över att Sixten Boström envist biter sig fast till sin favorit uppställning 4-3-3. Speciellt efter dagens match. Det var fotbollspropaganda från minut ett.

Efter de tunga ihopklappningarna mot Malmö och Mjällby har mörka tankar hopat sig. Tankar om att det kanske vore bättre att gå över till 4-4-2 eller ett defensivt 4-5-1. Men det är dagar som denna som gör att man glömmer de dystra nederlagen och inser styrkan med 4-3-3. Det är så här fotboll ska spelas och det var många, inklusive undertecknad, som mös på läktarna. Dagens kanske härligaste kommentar kom från en liten grabb på raden nedanför som vid ställningen 2-0 drar sin far i armen och säger "Pappa, det är som när Barcelona spelar". Kan inte annat än att hålla med. Spelet flöt från backlinjen till anfallet på ett tillslag längs marken. Det utmanades och utmaningarna gick i 99% av fallen hem. Jag noterade endast två felpass under hela matchen från ÖSKs sida och bollinnehavet var förkrossande 70-30 i halvtid och 64-36 totalt. Det sköts och det sköts bra. Tekniska nummer blandades med svepande krossbollar som satt direkt på foten. Det enda skillnaden är väl att Barcelona skulle ha fått tre av de fyra bortdömda målen godkända.

Intressant är att Bedoya "bara" ligger trea i löpdistansligan. 237 972 meter är distansen i en visserligen haltande tabell men då har Bedoya också varit avstängd i en match och blivit utbytt i någon. Den killen är överallt och är ett perfekt komplement till en teknisk och spelförande Nordin. Tillsammans med Kihlberg var diamanten på mittfältet ohejdbar. Den enda plumpen är att vi garanterat kommer att tappa denna diamant till nästa säsong. Agenterna hugger i både Nordin och Bedoya medan rykten säger att Kihlberg funderar på att lägga skorna på hyllan. Det är också några dagar kvar innan transferfönstret stänger och vi får se huruvida det händer något med Porokara. Efter hans prestation idag så lär intresset inte blivit sämre. Lite tråkigt att han inte verkar vilja förlänga.

Jag tackar ÖSK för uppvisningen och passar i och med uppehållet också på att ta en kortare semester. Det gäller att anpassa sig efter spelschemat så att man inte missar matcher som denna. Synd för övrigt att bara 7600 personer bemödade sig ner till arenan. Bekväm Tv4 sändning, finnkamp och Premier League i all ära men att ligga och jäsa i soffan när man kan se fotboll på plats är för mig obegripligt.

Martin Johanssonmartin.johansson@svartvitt.nu2010-08-29 02:12:00
Author

Fler artiklar om Örebro

Fem punkter från vallen #3