HIF E-zine sammanfattar vårsäsongen, del 3.
I denna del tas mittfältsspelet upp och Mattias Lindström ger sin syn på hur det gått.
Att mittfältet haft det tufft i år råder det inga tvivel om. Skador har förstört en hel del, men det finns också flertalet spelare som inte riktigt har kommit upp i sin vanligtvis höga nivå. Ett lysande exempel är Mattias Lindström, som gjorde en lysande försäsong för att sedan komma in i en ordentlig formsvacka.
Slarvigt
När vi före säsongen diskuterade med Lindström hoppades han att han skulle kunna bibehålla formen, det har annars varit så de senaste åren att han varit riktigt bra på försäsongen men sedan fallit ur bilden. I år blev tyvärr inget undantag.
- Nej, jag är inte alls nöjd med hur jag spelat. Jag har slarvat och stressat alldeles för mycket och inte riktigt kommit till.
Just slarv och stress kan givetvis ha att göra med att laget agerat osäkert. Dessutom har Mattias fått nöta bänk en hel del och även fått spela som högerytter, en position han visserligen tycker om, även om han i grund och botten är centralmittfältare. Vi som ser laget utifrån slås ofta av att Lindström inte får de ytor han behöver på kanten, utan ofta tvingas försöka sig på svåra dribblingar eller driva ut mot hörnorna. En spelartyp som Mattias passar bättre centralt, där hans löpstyrka och aggressivitet river upp stora sår i motståndarnas lag.
Lagets prestation
- Vi är inte alls nöjda. Det förstår nog de flesta. Vårt spel är alldeles för mycket upp och ner, för ojämnt. Men Allsvenskan är jämn i år och det är bra - vi ligger ju inte långt efter täten alls så det känns ändå bra på det viset, att vi inte ligger riktigt dåligt till.
Sin egen prestation är Mattias, som vi tidigare nämnt, inte så nöjd med. Mittfältet i övrigt tycker han har kämpat bra och inte vikt ner sig, det är inte i den delen av spelet som det brustit.
- Spelet har bara inte stämt riktigt. Vi har varit tvunga att gå runt på mycket olika kombinationer på mitten så det bidrar säkerligen till det. Det har varit skador och sedan är det ju upp till tränaren att formera laget. Men vi har nog gått runt lite för mycket i positionerna på mitten.
- Sedan hamnar vi också för långt ner ibland. Vi måste skärpa oss med den biten, bryta bollen högre upp i banan för att komma till anfall snabbare. Det är nyckeln till väldigt mycket anfallsmässigt.
Extra hårt tog det på Mattias att HIF förlorade två matcher i rad mot ärkerivalerna Malmö FF, något som han menar inte FÅR hända. Men tyvärr hände det alltså i år och det gör inte Mattias precis lycklig. Men över sommaren lovar han nya tag och det har som sagt bara spelats sju matcher. HIF är med ganska bra i tabellen och vi har ändå en trevlig höst att se fram emot.
