Malmö FF - ÖSK 4-1 (1-1)

ÖSK bjöd återigen på en oroväckande svag insats offensivt. När då även försvarsspelet sviktar är chanserna till poäng mot ett så bra lag som Malmö FF minimal. Skåningarna vann helt rättvist och kan sikta vidare mot den allsvenska seriesegern.

ÖSK hade gjort en förändring till matchen mot allsvenskans sydligaste lag jämfört med gänget som kryssade mot Örgryte i onsdags. Samuel Mokédé klev in på det centrala mittfältet istället för Jonas Pelgander. Ett mindre lyckat byte skulle det visa sig på "Soffe" inte gjorde någon bra match. Visserligen kämpade han på oförtrutet men han trampade mycket vatten och frågan är om inte "Peggens" större defensiva kunnande hade varit bättre mot offensiva MFF.

Matchen inleddes - som vanligt när ÖSK spelar numera - lite trevande och lagen kände efter var man hade varandra. MFF såg dock vassa ut tidigt och efter bara tiotalet spelade minuter förstod man med all önskvärd tydlighet att det skulle krävas en prestation utöver det vanliga för att någon poäng alls skulle komma med hem till Närke. Malmö (läs: Peter Ijeh) skapade ett par halvchanser inledningsvis och ÖSK som spelade med ett högre försvarsspel än normalt hade uppenbara problem med Ijehs rörlighet och snabbhet. Det var också nigerianen förunnat att få matchens första målchans värd namnet. Han sprintade ifrån backlinjen tämligen enkelt och kom i bra läge till vänster i straffområdet, dessbättre fick han bara till ett riktigt fjuttigt avslut som inte vållande Anders Karlsson några problem alls.

Patrik Anttonen fick sedan ett gyllene läge att ge oss ledningen då han störtade fram på Mikael Steens låga inlägg från högerkanten. Tyvärr kom "Anton" lite fel till bollen och skarven mot mål från nära håll smet över ribban. Strax därefter fick Peter Ijeh ett bra läge inne i boxen. Han vände bort Tomas Andersson och Anders Karlsson och kunde i stort sett lägga in bollen i tom kasse. Av någon outgrundlig anledning höll han dock inne med avslutet vilket ledde till att "Ankan" kunde störtdyka ned och avvärja farligheten medelst en perfekt brytning. Malmös ledningsmål lät dock inte vänta på sig. Efter ett underbart väggspel mellan Erik Johansson och nigerianen kom den förstnämnde fri i straffområdet. Hans avslut räddades dock eminent av Karlsson men på returen höll sig Ijeh framme och slog in bollen i mål.

ÖSKs replik kom dock snabbt och något oväntat. Paul Oyuga kom loss centralt i banan och lade fram en perfekt boll i djupled mot sin landsman Boniek Maruti. Kenyanen vände bort "sin" försvarare Gudmundur Mete som drattade på ändan och fri med Lee Baxter avslutade Boniek iskallt och otagbart i bortre gavlen. Niklas Skoog fick sedemera halvlekens sista målchans då han kom helt fri. Han valde dock att kruta på för allt var han var värd och följdaktligen gick bollen högt över.

Till andra halvlek eftelyste Jingblad ett bättre kantspel, ett önskemål som inte skulle hörsammas och vi ägnade oss även i fortsättningen åt att slå chansbollar mot våra kenyanska anfallsess. Malmö imponerande inte heller spelmässigt och det kändes som om det skulle till en fast situation för att bryta dödläget. Följdriktigt kunde Jörgen Ohlsson nicka in ledningsmålet för MFF på Mattias Conchas perfekta hörna. Ett vackert mål förvisso men samtidigt en rejäl markeringsmiss av sportklubben. Ett mål som tycktes ta knäcken på de svartvita eleganterna totalt.

Vi hade extremt svårt att komma till farligheter och det såg på något märkligt sett redan uppgivet ut trots att halva andra halvlek återstod för att få till en kvittering. Nåväl, ÖSK flyttade upp till 4-3-3 och bytte in Jon Lundblad i något som i alla fall kan liknas vid ett försök att åstadkomma något. Dessvärre ledde detta inte till någonting och istället kunde Malmö döda matchen via ett högst suspekt straffmål sedan Anders Karlsson bragt Erik Johansson på fall. Straffen i sig var förvisso solklar men situationen då Johansson löpte sig fri fullkomligt stank offside. Några helt rättvisa reprisbilder visades inte av comhem och ÖSK-spelarnas uteblivna - av mig förväntade - protester uteblev så stinsen på kanten kanske inte var helt fel ute trots allt. Hursomhelst blev Anders Karlsson korrekt utvisad och Peter Westmans första insats i årets allsvenskan blev att släppa in en perfekt straffspark signerad Niklas Skoog. Om matchen inte var körd innan blev den det definitivt därmed. Ett tappert kämpande ÖSK-tia skapade i alla fall någon farlighet, bland annat nickade Jon Lundblad mitt på Lee Baxter fint framspelad av Freddie Nordback som även hade ett skott som vållade hemmalagets målvakt vissa bekymmer.

Malmö fick nu stora ytor att anfalla på och Jörgen Ohlsson kunde gett Malmö ledningen med 4-1 sedan han kommit perfekt i djupled och avslutat snabbt. Westman visade dock på prov på fina reflexer och avvärjde. Istället blev det Niklas Skoog förunnat att göra matchens sista mål efter ett enormt fint MFF-anfall. Helt fri med "Weggen" avslutade han distinkt och otagbart läckert framspelad av Andreas Yngvesson.

Malmö imponerade såtillvida att man vann utan att egentligen imponera. I 70 minuter var detta en allsvensk match i vilken det kämpades, felpassades och bjöds på allehanda tekniska misstag. Malmö avslutade dock bäst och vann helt rättvist. Att di ljusblå mycket väl kan bli seriesegrare i år råder det för undertecknad ingen tvekan om. Man har tvivelsutan seriens vassaste anfallspar, ett vasst kantspel och ett hårt jobbandes inre mittfält.

ÖSKs spel - eller snarare brist på spel - oroar. Efter det fina spelet under uppehållet andades jag och många ÖSK-supportrar med mig morgonluft och anade kanske, kanske att Jinga & Ståhl hade något på gång. De två matcherna mot ÖIS och MFF har dock visat något helt annat. Vi har varit ruggigt tunna offensivt och inte ens Paul Oyuga har kommit igång. Patrik Anttonen visar dock prov på lovvärda initiativ men det känns som om han är allt för ensam för att lyckas åstadkomma något offensivt.

Nu närmast väntar en hiskeligt svår uppgift, AIK på Råsunda. Bara att hoppas att Per Gawelin och Gustav Andersson kan vara med på nationalstadion och att Jingblad hittar på något som kan råda bot på vår offensiva impotens.

Noterat:
* Mikael Danielson kom i en offensiv löpning mot MFF och då blev det givetvis farligt direkt. Hans skott var inte alls långt ifrån att överlista Lee Baxter. Varför inte fler dylika initiativ, "Midas"?

* Domaren var inte alls bra och blåste sönder matchen då han ägnade sig åt att vissla åt allt och alla - hela tiden. Båda lagen var lika hårt drabbade och detta kan nog till viss del ha inverkat på den mediokra spelkvaliteten.

* Att Peter Westman - efter "Ankans" frilägesutvisning och medföljande avstängning - får vakta kassen mot AIK känns inte alls dumt. Westman är obesegrad som ÖSK-målis på Råsunda och ståtar med en seger och en oavgjord.

* Comhems kommentatorer var - milt uttryckt - väldigt hemmavänliga. Att de ville att MFF skulle avgå med segern var väldigt tydligt redan från matchens första spark och det var synnerligen irriterande. Kan man månne beställa matcher utan kommentator och bara med matcheffekter såsom publik - och domarljud?

* Vägrar skriva en klyscha såsom "släkten är värst" - ouuups - men Niklas Skoog var verkligen ruggigt bra igår, tyvärr.

Betygen nedan är satta av Malmö-redaktionen

0 kommentarer