Gästkrönika på HIF E-zine
Krönikorna trillar in i samband med derbyt. Här har vi en till!
"Ett Skott Ett Mål för [...]"? Ja Vem?
Då har man samlat sig. Sugit lite på den lyxkaramell man blev serverad i onsdags. "Ett Skott ett mål för Malme", varför sjöngs den, undrade jag när jag gick mot bussen i en salig blandning av alkoholpåverkan, segerrus, spelardyrkan och ett oerhört stort leende.
Matchen var en fröjd, som dock kunde ha slutat i total katastrof, inte en lika stor katastrof som den som inträffade på samma dag ett år tidigare, men en mindre och till hög grad personlig katastrof, kanske en livskris.
"Ett Skott ett mål för Malme", sjunger de ju. Ramsan har gått mig på nerverna sedan den senaste smällen mot just MFF i Svenskacupen tidigare i våras. Men inte nu längre. Ramsan känns nu som stor humor, inget sorgligt minne som kommer att plåga mig sent om kvällarna då Allsvenskan är över, hockeysäsongen kommit igång på allvar och snön blivit till slask så fort flingorna landat. När längtan till våren, april månad och Allsvensk fotboll är enorm. Liverpool säkrar naturligtvis guldet i ligan ungefär en månad efter att vi får se fotboll i kyrkan, dvs. Olympia igen. Den elfte maj spelar för övrigt Liverpool sin sista match, borta mot Chelsea, ypperligt tillfälle.
Nej, om denna fasansfulla ramsa gör sig påmind vid den nyss beskrivna årstiden, så kommer jag att falla tillbaka mot denna trumbeklädda och tidigare irritationsskapande förteelse med ett gigantiskt leende.
Framför mig kommer jag se elva stycken Röda hjältar. Alvaro Santos, Dansk dynamit, en lekande Lindström och en hel del annat positivt för den delen. Främst kommer jag luta mig tillbaks mot äkta segerglädje, ett gigantiskt runk-tifo, dansande spelare och en Fredrik Larsson som slår sig in på Sven Anderssons bana som straffräddare. Om melodin gör sig påmind i min Röd-blå hjärna kommer jag inte känna någon sorg. Nej, ingen sorg, trots två tidigare derbyförluster mot de baby-blue tyskarna från söder. Jag kommer bara korrigiera texten, kanske omedvetet, ramsan kommer ljuda: "Ett skott en Fredrik i målet, ååh inget mål [...]"
En liten tanke som många HIF:are bär med sig idag: Vad har vi någonsin gjort Aftonbladet för ont? Var Anrell mobbad av någon från Sundets Pärla som liten? Har Lasse Sandlin något intresse i Löfbergs Lila eller något annat konkurerande företag till Zoegas? Jag vet inte, men ett svar hade inte skadat. Ett annat faktum som glädjer något oerhört idag: HIF (Storebror) har äntligen lyckats passera Landskrona i tabellen. Dags att hälla upp en kall öl!
