Offside: Hålla hela vägen - del 2

Fortsättning på utdraget ur Offside 3/02.

[Fortsättning från del 1]

Ur nya numret av Offside, Fotbollsmagasinet

HÅLLA HELA VÄGEN

Av Henrik Ystén

forts.

Till skillnad från Hammarby har Örgryte heller aldrig kunnat dölja bristande framgångar med en stor och tacksam publik. Retoriken om klacksparkar och gladfotboll ekade tomt under första halvan av 90-talet när grannklubben bjöd in till fotbollsfester mot Manchester United och Bayern München. Publikstormarna under Simonsson-eran, då Örgryte satte det än i dag gällande svenska rekordsnittet för hemmamatcher - 25 490 personer - var bara ett nostalgiskt minne när de närmast sörjande följde matcherna mot Askim och Bjurslätt i division två Västra Götaland 1992.
I dag ser det något bättre ut. Fjolårets snitt på 4 473 personer är en fördubbling mot för ett par år sedan. I år lär snittet bli ännu högre eftersom derbymatcherna mot IFK Göteborg har flyttats till Ullevi.

Den 3 juli kommer 3 860 personer till Gamla Ullevi för att se Öis möta Örebro. Vinst för hemmalaget betyder att man tar över förstaplatsen i tabellen från Landskrona. Under sommaruppehållet har man värvat två brasilianare, Paulhinho Guará och Afonso Alves, men ingen av dem spelar från start.
Regnet öser ner över planen och det är svårt att få till något ordnat spel. Efter fem minuter har Öis bara spelat långa bollar från ytterbackarna David Marek och Robert Bengtsson-Bärkroth till anfallaren Joachim Karlsson. Klacken ropar redan:
- In med brassarna, in med brassarna, in med brassarna.
Hamrén verkar oberörd. Klacken envisas under hela första halvlek och en bit in i andra. Särskilt högljudd blir den när Örebro pressar och först Markus Johannesson och sedan Morgan Nilsson pangar bollen långt utanför sidlinjen i rena panikrensningar.
I 67:e minuten får klacken sin vilja igenom. Paulhinho, Afonso in - Hemberg, Karlsson ut. Publiken jublar och spelet blir aningen bättre. Öisspelarna vill framåt. De anfaller och publiken på ståplats vaknar till liv. I 78:e minuten tar Öis ledningen med 1-0 via ett självmål och offensiven fortsätter. Afonso missar två lägen och Jeffrey Aubynn slarvar med en avgörande passning i ett perfekt kontringsläge. På ståplats sjunger man:
- Så skönt att va öisare, så skönt att va öisare.
I sista minuten får Örebro en frispark på mittplan. Inlägget når en helt omarkerad Samuel Mokede som nickar fram till Paul Oyuga. Kvitteringen är det sista som händer i matchen.

De senaste säsongerna har Öis legat i topp efter vårsäsongen för att rasa under sommarmånaderna och till slut få ordning på spelet i säsongens avslutande matcher. Under juli månads träningar på Öisgården talas det en hel del om att hålla hela vägen. Alla vill vinna matcher även när almanackan visar augusti och september månad, framförallt vill man vinna på hemmaplan, det är på Ullevi som Öis har spelat bort chanserna till SM-guld de senaste åren. För två år sedan tog laget 23 poäng på bortaplan och 14 hemma. I fjol var resultatet något bättre, 21 poäng i Göteborg och 18 poäng borta.
- Det är ändå för dåligt. Jag tror att det beror på att killarna vill bjuda hemmapubliken på lite för mycket. Ibland måste vi spela enklare och det talar jag ständigt om för dem. På bortaplan har vi inget att bevisa, där räcker det att vinna, säger Erik Hamrén.
I samlingsrummet på Öisgården spelar en del av truppen TV-spel medan andra sitter vid ett bord och snackar i väntan på träningen. I en av fåtöljerna har anfallsspelaren Christian Hemberg krupit upp med en Aftonbladet. Det är ett par dagar efter matchen mot Örebro och Hemberg säger att han grämer sig över de förlorade poängen. Han hoppas att det inte är början på ett nytt höstras.
- Vi har många humörspelare i det här laget. Under de senaste säsongerna har det varit kul att spela fotboll hela våren, sedan har sommarledigheten kommit och när man då ska starta upp igen har det varit svårt för flera av oss att hitta motivationen, säger Hemberg.
Bristande inre motivation har inte kunnat kompenseras av yttre tryck. Där tränare och spelare i andra klubblag ber om arbetsro, är kraven på att Öis ska nå framgång snarast för små.
Erik Hamrén minns när han var ny i klubben 1999 och hans lag just hade förlorat en match hemma på Ullevi. Hamrén dröjde kvar länge på arenan och funderade på taktiska misstag innan han till sist vandrade över parkeringsplatsen mot sin bil. Plötsligt såg han ett par supportrar i rödblå färger komma mot honom. Hamrén, som hade tränarerfarenhet från AIK och lärt sig av Black Army att seger betyder allt, hann svälja ett par gånger innan supportrarna nådde fram och stod öga mot öga.
- Tack för en härlig match Erik, sa de.
Hamrén tittade upp:
- Men vi fick ju stryk.
- Ja visst. Men ni spelade kanonfotboll.


(Mera Öis, och totalt över 200 sidor fotbollsläsning, i nya numret av Offside. Mer info på www.offside.org.)

Magnus Börjesson2002-09-19 06:49:00

Fler artiklar om Örgryte

Det krävs trygghet för spelarna i ÖIS
Är ÖIS inte bättre än såhär?
Kvantresultat för ÖIS mot ÖFK