Helsingborgs IF - IFK Norrköping 1-4 (1-4)

Pigga Peking piskade håglöst HIF

Endast 7464 personer hade kommit till Olympia för att se matchen. Det var tänkt att HIF skulle ta revanch för förlusten i Norrköping tidigare i år och samtidigt haka på toppen med sikte mot tredjeplatsen. Det började också hyfsat även om IFK fick första chansen. Redan i den andra minuten slog Karathanasis ett inlägg som Jesper Jansson tvingades slå ut till hörna, men hörnan blev ofarlig. Direkt efter lyckades Gustaf Andersson bryta ett uppspel och kunde få till ett skott som gick utanför.

HIF hade problem med samarbetet mellan lagdelarna och de utnyttjade IFK. I den 8:e minuten blev det extra rörigt i hemmalagets försvar då Tommi Grönlund rusade fram och täckte ut en boll till hörna. Jesper Jansson såg ut att ha koll på bollen, men Tommi vågade inte chansa. Hörnan blev i alla fall inte farlig.

Det var inget vidare bra spel av de bägge lagen. Man gjorde enkla misstag och gav bort bollen till motståndarna vid flera tillfällen. I den 14:e minuten kom ett sådant tillfälle. Högerbacken, Alexander Östlund, slog bollen rakt på Christoffer Andersson som tog ett par steg och sköt med högern. 1-0 till HIF och det kan inte Östlund ha varit nöjd med. Två minuter senare lyckades HIF få till ett riktigt mönsteranfall. Målvakts-Larsson gjorde en utspark som gick till Gustaf Andersson. Han nickskarvade till Alvaro som tog ner bollen och direkt hittade en framåtrusande Mattias Lindström på högerkanten. Lindström slog till direkt, men skottet gick över.

I den 19:e minuten kom Norrköpings Karathanasis in framför mål och fick till ett snabb skott. Larsson gjorde en strålande enhandsräddning och bollen gick till hörna. Hörnan var perfekt slagen av Kristian Bergström och Fredrik Bild kom högst upp och kunde nicka in kvitteringen. Det var egentligen ingen i HIF som gjorde något fel, även om man kanske tycker att Jesper Jansson borde varit den spelare som markerade Bild (nickmålskytt även i första mötet!) och inte Mikael Gustavsson. Men hörnan var perfekt och då är det svårt att försvara sig.

Efter målet tände bortalaget till och nu var det dom som pressade. HIF hade väldigt svårt för att få till ett fungerande passningsspel. Det var hela tiden felbeslut och slarv, dålig rörlighet och en viss uppgivenhet syntes på spelarna. Därför var det inte speciellt överraskande då Norrköping tog ledningen i den 26:e minuten. Det blev väldigt rörigt i HIFs försvar som inte lyckades få bort bollen. Istället hamnade den mitt framför fötterna på Nick Bosevski som helt ensam med Larsson kunde skjuta in 1-2.

Norrköping fortsatte att spela offensivt och kunde hela tiden ta sig igenom HIF-försvaret som såg stabbigt ut. I den 32:a minuten kom man igenom på högerkanten och inlägget gick rakt till Antti Sumiala som kunde nicka in 1-3. Hemmalagets spel var under all kritik. Efter det här målet kunde IFK slappna av och behövde inte satsa lika hårt offensivt. Det var nära att straffa sig i den 34:e minuten. HIF fick en frispark strax utanför straffområdet. Alvaro skruvade den rätt i krysset, men Raboczki stod rätt placerad och kunde rädda till hörna.

HIF försökte att skärpa sig och få igång ett ordentligt spel, men IFK-spelarna spelade med stort hjärta och högg hela tiden efter bollen. I den 44:e minuten lyckades man komma upp i ett anfall igen och bollen studsde fram och tillbaks tills den hamnade hos Bosevski som avlossade kanonen och gjorde sitt andra mål för matchen. Hemmaförsvaret var alldeles för tafatta och när man inte ser till att få bort bollen så kommer chanserna för motståndarna. Pekingfansen ska vara glada över att man har så säkra målskyttar som Bosevski och Sumiala i laget. I första halvleken hade Norrköping sex skott, alla sex gick på mål och fyra gick i mål. Det är effektivitet!

Andra halvlek

Antagligen fick HIF-spelarna en rejäl avhyvling av Peter Swärdh i halvtid för det var en helt annan vilja och kämpaglöd som publiken fick se i andra halvleken. HIF fick till en rejäl press redan från start. Norrköping var så klart nöjda med sina fyra mål och kände att man borde satsa på att täppa till bakåt först och främst. Det gav möjlighet för HIF att flytta upp laget, och som man gjorde det. Ett tag var det bara Kenneth Rasmussen kvar på egen planhalva. Då såg det ut som att HIFspelade med en 1-5-4 taktik om det nu finns någon sådan. Det fanns större rörlighet och lite jävlaranamma hos spelarna. Mattias Lindström slarvade ute på högerkanten. Direkt fick han sig en rejäl avlusning av lagkapten Jansson. Lindström tog det på rätt sätt och kämpade sig igenom Peking-försvaret och lyckades få till ett avslut som målvakten räddade. Minuten efter högg han bollen från en motståndare och sköt i stolpen. Han kämpade åt sig returen och sköt igen, denna gången i ribban. Här var det stor skillnad på viljan mellan halvlekarna.

HIF hade gjort ett byte i halvtid. Unge Andreas Dahl, som inte hade en lyckad dag, ersattes av rutinerade Hans Eklund. Eklund fanns överallt på mittfältet och fördelade bollar. Frågan är om han inte borde ha fått spela där redan från start. I den 63:e minuten kom nästa byte. Christoffer Andersson fick lämna plats för Martin Fribrock. F.d. landslagsmannen var inte nöjd och när han lämnade planen gick han rakt ut till omklädningsrummet utan en blick åt tränaren.

Pressen från HIF fortsatte, inte lika överlägset men man skapade många hörnor. Till slut blev det 12 hörnor och inte en enda resulterade. Inte förrän i slutet av matchen lyckades man få lite rätsida på hörnorna. Då fick Fribrock ta hörnorna från höger och Lindström hörnorna från vänster. Tidigare hade Dahl och Christoffer haft förtroendet, utan att lyckas. I den 70:e minuten åkte Tommi Grönlund på en rejäl smäll på foten av Östlund. Han fick hjälpas av planen och in byttes istället Marcus Lindberg. Det gjorde att Jesper Jansson flyttades upp på mittfältet och med alla dessa omändringar tappade HIF det spelövertag man haft.

När det återstod tio minuter av matchen började IFK våga sig lite mer framåt, samtidigt som HIFarna mer och mer gav upp. I den 82:a minuten skulle man antagligen ha haft en straff, då Jesper Jansson tvingades sparka undan benen på en motståndaren, men domaren friade. Domaren var ett kapitel för sig. Han gjorde många tveksamma ingripanden i matchen, men fram till straffsituationen var det inga matchavgörande beslut. Fast man kan kanske inte påstå att en straff i 82:a minuten vid ställning 1-4 skulle vara matchavgörande heller.

Sista chansen i matchen blev Norrköpings. Inbytte Jonas Wallerstedt slet sig loss från försvararna, men Larsson var snabbt ute och han täcka upp skottet. Matchen slutade 1-4 och segern var välförtjänt. Norrköping spelade med större vilja och det var avgörande för matchen. Tack vare effektiviteten framåt såg man till att döda matchen redan i första halvleken. HIFs press i andra halvlek kändes trots allt aldrig riktigt farlig. Visst var HIF värda ett eller två mål till, efter bl a Lindströms träffar i virket, men man var knappast värda en poäng.

0 kommentarer