Gästkrönika på HIF E-zine
Det är dags att välja väg, skriver Stefan Christensen.
Då kan vi lägga ännu en ”jaha” säsong till handlingarna, försäsongens bländande uppvisningar i träningsmatcher och cuper visade sig vara det bästa vi skulle uppleva den här säsongen.
Man kan säga att säsongen började spolieras den sjätte april klockan 14.38 när Alexander Farnerud prickade in 3-2 till Landskrona och Danijel Milovanovic spädde på eländet en minut senare, efter den 6-2 smällen så hämtade sig aldrig HIF. Sören Cratz var ju redan gudaförklarad hos bajen och vi var väl många som trodde att han skulle bli gud på Olympia efter den imponerande försäsongen som HIF hade, tji fick vi!
Cratz hämtade sig heller inte efter den smällen och i takt med att skadorna började härja i truppen så började han laborera och flytta runt spelare på de mest omöjliga platser i laget, vilket visar att HIF:s trupp 2002 var mer än lovligt tunn. Hade inte Sören fått sparken så skulle det bara varit en tidsfråga innan Jesper Jansson spelat målvakt för HIF, han hade förmodligen fixat det lika bra som han spelade back, mittfältare och anfallare i år.
När det gäller spelare så får man säga att en del verkligen har ryckt upp sig efter att Peter Swärdh tog över, jag tänker då närmast på Hasse Eklund som på slutet visade att han kan bli en hyfsad mittfältare nästa säsong om han själv vill.
Våra målvakter har debatterats flitigt, varken Fredrik eller Conny övertygade ju precis, utan turades om att missa de enklaste bollarna för att nästa gång göra en riktig idioträddning. Men Fredrik ryckte upp sig på slutet och jag tycker att han borde få chansen att bevisa nästa säsong vad han går för. Man kanske skulle försöka vässa konkurrensen på målvaktsfronten lite grann? Lee Baxter gjorde en bra säsong i MFF och blev petad efter 1 miss till förmån för Mattias Asper som kastade in bollar i parti och minut i eget mål hos MFF utan att bli petad? Märkligt agerande av Prahl men det ligger nog mer bakom än vi vet om. Men en förstärkning hade det varit!
Backlinjen får man vara nöjd med. Jay-jay är härförare och bildar tillsammans med Dansken ett stabilt mittlås, på kanterna har Järdler etablerat sig rejält och hade han bara spelat i AIK så hade Lars-Tommy varit intresserade. Gus har haft sina problem under säsongen men har liksom Eklund ryckt upp sig på slutet. Vi har tyvärr fått säga adjö till Matovac denna säsongen, men han skall ha en applåd för att han alltid spelade med högst lägstanivå i HIF. Tack för lång och trogen tjänst säger vi också till Ola Nilsson, Mr HIF, mannen som kompenserar vissa spelmässiga brister med ett fighterhjärta som ingen annan i HIF kommer i närheten av. Han är den typ av spelare som älskas av hemmafansen och hatas av bortafansen samt fruktas av moståndarna, som alltid tog på de kraftiga benskydden när Nilsson stod i backlinjen!
Mittfältet är ju HIF:s sorgebarn, maken till ojämna spelare får man leta efter. Bakkerud är lysande som dirigent och spelfördelare när han får vara frisk men karln verkar vara konstruerad av glas…
Nä, till nästa säsong måste vi få in en konstruktiv mittfältsstrateg, Storvik nämnde någon men att satsa på en spelare som i princip har gått skadad sedan han lämnade HIF verkar vara en lite för stor risk att ta. Men vill han själv till HIF igen så skall vi ta emot honom med öppna armar, man glömmer aldrig en hjälte! Pär Zetterberg hade varit idealisk att försöka locka hem från Grekland och han hade samtidigt blivit en idealisk mentor till Dahl och de andra ungtupparna. Stoffe är en gåta, landslagsaktuell innan säsongen, knappt platsande i HIF under den. Men nu verkar det som om han kommit över VM-petningen och han har också ryckt upp sig på slutet och afrofrillan är ju bara cool!
Vi har ju landets bästa brasse i Santos och ve och fasa om han lämnar oss för skitlag som Schalke 04 eller Chievo, brrr! Tänk bara hur många smörpass han skulle få av Daniel ”spela i sidled” Andersson i Chievo, eller? Gurra Andersson anslöt ju under säsongen och vi vet inte riktigt än vad han skulle kunna prestera utan Santos vid sin sida, hoppas att det var sista gången jag behöver fundera över det scenariot!
Fansen då? Ja det verkar som om Kärnan kommer att hålla, vissa problem med en bussresa till Kalmar resulterade i uppsagt kontrakt med bussbolaget och inställda bortaresor. Men det utlovas nya tag till nästa säsong. Problemet är HIF:s sittplatspublik, jag trodde inte mina öron när man började bua åt hemmalaget för att de trillade boll inom laget i 5-2 segern mot Sundsvall. Jag satt bakom ett typiskt gäng besserwissrar som rackade ner på allt från Fredriks målvaktsspel till Stoffes afro! Trodde först att det var Pekings gnällbänk som kommit till fel arena men det visade sig att det var Helsingborgs alldeles egen variant. Skärpning! Allt var inte bättre på Rio-Kalles tid, kom ihåg det! Man stöttar väl sitt lag i med- och motgång?
Nog med gnäll nu, nu är det dags för alla att välja väg, spelarna måste ta nya tag, ledningen måste fundera på hur man skall höja intresset för HIF. Kärnan måste bevisa att man kan växa som klack utan att attrahera fel personer och styrelsen måste inse att de har ett värdefullt varumärke i HIF att vårda och utveckla, som det är nu är det ju ynkligt. Publiken måste ta sig en funderare om varför de går på Olympia, för att gnälla eller stötta?
Det är inte lätt att hålla på HIF men vem fan har sagt att livet skall vara lätt? Men bara för att det går knackigt i ett par säsonger så kan man väl inte byta ut laget i sitt hjärta, eller?
