ÖSK i den allsvenska vågskålen

"Det är i honom jag ser den där spelaren som kan hålla i bollen och slå de där passningarna som löpvilliga forwards tar emot i steget och förvaltar på så sätt att Örebropubliken får anledning att jubla"

Hade tänkt att vänta lite med att väga in artikelns ingridienser i den allsvenska fotbollens vågskål, men efter att ha sett ÖSK träna idag väljer jag att här lufta lite av de tankar jag bär på i och med det som hänt under årets silly season samt den förändring som just nu sker med Eyravallen. Ny läktare (äntligen) och det nya underlaget som spelarna snart kommer att ha under sina fötter.

Lars Lagerbäck som provat ”den tredje generationens konstgräs” säger att det är mycket liten skillnad mot vanligt gräs. Han menar också att det på våra breddgrader är att föredra, eftersom grundtekniken en modern fotbollsspelare behöver, kräver träning på gräsunderlag i mer än de få månader vi har naturligt gräs här i Sverige.

Återstår att se om detta underlag som nu läggs på Eyravallen blir flipp eller flopp. Jag tror på flipp faktiskt.

Det var några år sedan det under silly season var så positiva tongångar i svartvitts forum som det är i år. Det med all rätt.
Vi har 3 härliga nyförvärv, samtidigt som vi i mina ögon inte blivit av med så mycket kvalitet.
Einar Breckan, Jonas Pelgander och Paul Oyuga är inte längre med i truppen, även om vi i Oyugas fall inte hört något konkret ännu.
I ärlighetens namn bör väl tilläggas att vi i och med Anders Karlssons sorti förlorat en del rutin mellan stolparna, men med den hunger som John Alvbåge förmodas komma med så känns den lagdelen ändå minst lika stark som förut.

På backsidan börjar jag med minuskontot, där vi kan skriva Lars Zetterlund och Johan Wahlqvist. På pluskontot finns Axel kjäll tillbaka vilket känns bra. Här har vi också ett av våra nyförvärv i Fredrik Samuelsson från Assyriska. Denna lagdel är starkare i år utan tvekan.

Mittfältet är roligast att skriva om känns det som. För här har vi potential, och det i rikligt mått. Visserligen får vi i Stefan Lundin nu en ny tränare med nya idéer om hur bollen ska spelas för att nå de mål klubben satt upp. Men ändå tror jag vi får se färre uppspel av typen ”försvarare tjongar –hoppas anfallare kan nå den” . Tror inte Mr Jingblad heller ville se den typen av uppspel, men den användes hur som helst frekvent under förra säsongen.

Jag vill att ÖSK ska vara ett spelande lag, där mittfältet används. En av förutsättningarna för att ett lag ska kunna prestera det spelet är hög kvalitet på mittfältarna i allmänhet och innermittältarna i synnerhet. Med dagens trupp tror jag att vi kan få ett sådant mittfält.

Såg Ni Samuel Mokédé i den sista matchen för säsongen? Honom kan vi vänta oss mycket av kommande säsong, var så säkra. På pluskontot har vi Per Gawelin, som om han får vara frisk är en stor tillgång. Per Andersson som varit utlånad till Norge är nu tillbaka i träning med ÖSK. Han var en man för startelvan för några år sedan innan han vred sönder sitt knä. Han har stor potential och kan även han om han spelar med ÖSK nästa säsong, vara en av pusselbitarna i Mr Lundins elva.
Pluskontot innehåller även som bekant Lars Larsen från Danmark. Det är i honom jag ser (vill se) den där fältherren vi saknat sedan Arnor Gudjohnsen spelade i ÖSK. Den där spelaren som kan hålla i bollen och slå de där passningarna som löpvilliga forwards tar emot i steget och förvaltar på så sätt att Örebropubliken får anledning att jubla.
En spelare av Arnors kaliber får vi nog vänta på, men nämner jag honom så förstår Ni vilken typ av spelare jag tycker ÖSK framförallt behöver. Om Larsen besitter dessa kvalitéer återstår att se.

Vi har på minuskontot för anfallet två spelare jag nämnde tidigare i texten.
På pluskontot finns ingenting.
ÖSK behöver Boniek. En Boniek som är frisk och hungrig. Det jag såg av honom idag på träningen bådar gott mina damer och herrar. En hunger han inte visat sedan sommaren 2001.
Håller hans kropp, vilket förmodligen ger honom kontrakt, räknar jag det som en pluspost, eftersom han inte spelade så mycket förgående säsong på grund av skada.

Blir någon av truppens anfallare skadade, ja då ser det en smula mörkt ut. Finns det utrymme ekonomiskt bör denna lagdel kompletteras med ytterligare en gubbe.

Med samtliga lagdelar, det nya underlaget och den nya läktaren i vågskålen ser jag med entusiasm fram mot allsvenskan 2003.

Martin Elvén2002-12-10 22:45:00

Fler artiklar om Örebro

Fem punkter från vallen #3