Bilagan vann i Borås

ÖIS byten:
(65) Mwila -> Simon Chekroun
(65) Phiri -> Mikael Alfredsson
(68) Dahlin -> Jasmin Klapija


ÖIS-reserverna kom till spel med en blandning av A- och U-spelare. Spelare som man kanske kunde ha väntat sig att se var t ex Christian Hemberg, Nadir Benchenaa, Jói Gudmundsson och Erik Gustafsson. Ett obekräftat rykte säger att Hemberg har en lättare skada, men var de övriga frånvarande höll hus är oklart. ÖIS vann hur som helst komfortabelt mot ett ungt Elfsborg, men gjorde ändå ingen över sig bra match. I första halvlek var man det solklart bättre laget, men hade problem att omsätta övertaget i mål, eller ens i målchanser. Spelarna verkade inte riktigt veta hur de skulle bära sig åt för att åstadkomma något mot ett samlat försvar, utan det blev mest rundbollning utanför straffområdet. Bolltempot var dock rätt bra från början, och spelet kryddades av en del riktigt listiga kombinationer, men farten sjönk allt eftersom halvleken gick. Tjugofem minuter in kunde ÖIS i alla fall ta ledningen genom Alexander Mellqvist, fint framspelad av Joseph Muweke.

I andra halvleks inledning hade det sista av ÖIS bolltempo försvunnit, varför Elfsborg kunde utjämna spelbilden och till och med ta över en aning. Kvitteringen, ett fint avslut mellan benen på Axel Wibrån av vindsnabbe Eder Sarkis, kom inte som någon större överraskning. Då var det lite mer förvånande att ÖIS tog ledningen så snabbt igen. Elfsborg tappade slarvigt bollen i uppspelsfas och lämnade öppet för ÖIS att frispela Simon Chekroun som ganska enkelt kunde näta. Därefter, kanske för att man hade bytt in en del hungrigare spelare, tog ÖIS över igen, och Elfsborg var aldrig särskilt nära att kvittera. Istället satte Joseph Muweke spiken i kistan strax innan slutsignalen. Han fick ett friläge närmast till skänks av elfsborgarna, men avslutet var av högsta klass: Joseph drev in från vänster och skruvade bollen med höger bredsida runt målvakten och högt upp i bortre gaveln.

Totalt sett presterade Sällskapet en hyfsad första halvlek och en rätt avslagen andra. Man var det klart bättre laget och borde ha kunnat dominera betydligt mer än man gjorde. Bäst i laget var nog Angelo Vega, som var mycket dominant på mittfältet och hade en fot med i det mesta som hände hos de rödblå. För sin ungdom och litenhet har han en imponerande pondus på planen, och det är mycket positivt att han nu tycks vara ur den långa formsvacka han åkte på som ett resultat av den för honom ovana stenhårda försäsongsträningen. Marcus Dahlin var också mycket säker och styrde sina mannar med fast hand. Utan de mer etablerade backarna bredvid sig kliver han in i ledarrollen på ett helt annat sätt. Om han kunde ta med sig den självsäkerheten in i A-laget också skulle han nog kunna ta ett stort kliv framåt i utvecklingen. Även Axel Wibrån i målet och Alexander Mellqvist gjorde fullgoda insatser. Boyd Mwila glimtade till med bländande nummer emellanåt, men ville göra alldeles för mycket själv och höll hela tiden bollen för länge. Dessutom var han väldigt dålig på att hålla sin plats, han gled hela tiden in mot mitten. (Jag vet i och för sig inte vad han hade för direktiv, det kanske var meningen.)

Edwin Phiri var ganska anonym, gjorde inga misstag men sattes heller inte på några större prov. Han borde kunnat vara mer delaktig i offensiven. Dejan Jurkic var också helt OK, var med mer framåt än Edwin men gjorde i gengäld några missar bakåt. Joseph Muweke var i högsta grad delaktig i två av målen, men gjorde i övrigt en ganska blek insats, jag hade väntat mig lite mer. Han har imponerat mycket på mig i de senaste B-matcherna, så jag har kanske blivit bortskämd. Zoran Lukic satt i närheten av mig på läktaren, och jag hörde honom säga att Joseph är dålig på att "öppna ytan". Det stämmer säkert, men jag väntar nog med att kommentera tills jag har listat ut vad det betyder...

Tolle Staffansson på mittbacken var rätt anonym, medan Jonathan Levi på vänsteryttern och Christian Lindström på mittfältet gjorde ganska svaga insatser i mina ögon. Simon Chekroun och Jasmin Klapija, slutligen, svarade båda för väldigt fina inhopp som lovade mer, medan Mikael Alfredsson var mer anonym.

Härnäst för B-laget, som efter en usel vår nu börjat gå riktigt bra, väntar Häcken 30:e augusti. I april slog de oss med 2-1, dags för revansch nu?