StartfotbollSuperettanÖrgryte ISSöderettans toppstrid under luppen

Söderettans toppstrid under luppen

Med endast nio omgångar kvar av säsongen kan vi utkristallisera de lag som kommer att ha med toppstriden att göra, och ÖIS är trots en knackig säsong i högsta grad med i denna grupp. Gruppen innehåller sju lag, och jag har tagit mig en titt på vart och ett för att bedöma vilka som verkligen håller hela vägen.

Ni som har åkt Vasaloppet vet att repet måste dras någonstans. I det här fallet drar jag det på plats sju i tabellen där vi hittar IK Sleipner. Tre poäng bakom dem hittar vi Skövde AIK men det förefaller inte rimligt att de eller något lag längre ner i tabellen har kapaciteten av blanda sig i toppstriden. Sju lag blir det således att gå igenom, och vi börjar väl bakifrån?

**7. IK Sleipner**
Spelade matcher	Vinster	Oavgjorda	Förluster	Målskillnad	Poäng
17	8	2	7	26-34 = -8	26

Sleipner inledde serien på ett strålande sätt och var fram till juni månads inledning stabiliteten personifierad. Därefter har det emellertid gått betydligt knackigare. Det hela började med att Norrköpingsrivalen Sylvia vann vårderbyt med förnedrande 5-0. Förlusterna har sedan dess kommit i en allt stridare ström, och på de nio senaste omgångarna har det inbringats just nio poäng fördelade på tre vinster och sex förluster. Knappast en formrad som tar en till Superettan. Troligtvis har skeppet seglat för den anrika klubben, men ropa hej ska man inte göra då Sleipner har en hög högstanivå vilket de visade under våren. Mycket av framgångarna då kom tack vare anfallaren Sunday Eyenga som ligger delad trea i skytteligan. Kanske har man varit för beroende av den kenyanske anfallaren, men de senaste matcherna har bringat goda nyheter på den fronten. Inför finalen i Östgötacupen flyttades högerbacken Kutshi Moilo upp i anfallet tillsammans med Peter Skoog. Moilo målade direkt och när Eyenga var avstängd i den efterföljande seriematchen mot Rosengård fortsatte Moilo på den inslagna vägen – och svarade för ett hattrick. Målskyttet, som varit Sleipners akilleshäl under säsongen, ser helt plötsligt något bättre ut. Det i kombination med ett på pappret lätt spelschema kanske kan göra att Östgötarna hänger med i toppstriden ett slag till. Hela vägen tror jag dock inte de håller.

Kvarvarande motståndare: Sylvia (b), Skövde (h), Husqvarna (b), Lund (h), Motala (b), Limhamn Bunkeflo (h), Varberg (b), Oddevold (b), Trollhättan (b)

**6. FC Trollhättan**
Spelade matcher	Vinster	Oavgjorda	Förluster	Målskillnad	Poäng
17	8	2	7	33-30 = +3	26

Vidare till vår mardrömsmotståndare – FC Trollhättan – som står för motståndet nu på måndag. FCT har verkligen blandat högt och lågt under säsongen och svarat för högst skilda prestationer kvalitetsmässigt. Först i den elfte omgången, efter sex vinster och fyra förluster, kom det första krysset. Den jojo-liknande färden genom Söderettan har fortsatt även efter det och ett hett tips är att inte betta på Trollhättans matcher. Såvida inte ÖIS står för motståndet. Då är nämligen tre poäng för FCT en lågoddsare. Trollhättan har vållat oss stora problem och tagit sju av nio möjliga poäng de senaste de matcherna. Detta mycket tack vare spelare som Victor Sköld, Boyd Mwila och Petrit Zhubi – kvicka, tekniska spelare som passar oss väldigt illa. Dessa tre är ledande i en offensiv som är bland de bästa i serien vilket talar för att Trollhättan klamrar sig kvar i toppen säsongen ut. Dessutom ser skadelistan oförskämt bra ut med endast Martin Sund borta en längre tid. Kan man bara få bukt med ojämnheten och komma in i en positiv trend i sluttampen kan Boyd Mwila, Edwin Phiri & Co mycket väl vara ett Superettalag 2012. Troligen avgör de kommande två omgångarna Trollhättans öde – seger mot toppkonkurrenterna ÖIS och Lund och situationen ser väldigt bra ut.

Kvarvarande motståndare: Örgryte (b), Lund (h), Motala (b), Rosengård (h), Sylvia (b), Skövde (h), Husqvarna (b), Limhamn Bunkeflo (h), Sleipner (b)

**5. Örgryte IS**
Spelade matcher	Vinster	Oavgjorda	Förluster	Målskillnad	Poäng
17	8	3	6	25-21 = +4	27

När tränarna i serien träffades i början av april för Söderettans upptaktsträff var det traditionsenliga tabelltipset en av punkterna på agendan. Föga överraskande fick ÖIS flest röster tillsammans med Trollhättan, fem röster vardera. Även Svenska Spel höll de bägge som favoriter. Och vi supportrar var tämligen överrens om att vi skulle vara med i toppen. Svårt skulle det bli, självfallet, men hallå? Vi är ju Örgryte IS! Sveriges anrikaste förening med tolv SM-guld! Klart som korvspad att vi kommer vara med i toppen! Sjutton matcher in kan vi konstatera att, jodå, med är vi – men det har gått betydligt knackigare än vad många av oss hade förutspått, och vi har gått på fler minor än vad som får anses vara hälsosamt. Vägen hit spelar dock mindre roll. Här är vi nu, och det finns mycket som talar för rödblått avancemang. Seriens bästa målvakt, ett stabilt försvarsspel, en hängiven och röststark publik och en numera kort skadelista som gör att Roberto Jacobsson basar över en konkurrenskraftig trupp som, åtminstone på pappret, är Söderettans starkaste. Emot ÖIS talar ojämnheten som främst ger sig till känna på bortaplan, den svaga målfabrikationen och ett stundtals tufft återstående spelschema. Trollhättan, Varberg och Sylvia är alla svåra uppgifter att tackla på hemmagräs, och på bortaplan har vi kvar att möta Skånetrion Kristianstad, Rosengård och Lund. Kapaciteten för att knipa i första hand andraplatsen finns – det är upp till oss själva att förvalta den här möjligheten.

Kvarvarande motståndare: Trollhättan (h), Varberg (h), Rosengård (b), Kristianstad (b), Norrby (h), Sylvia (h), Lund (b), Motala (h), Skövde (b)

Last och Allbäck firar avancemanget 2008. Liknande glädjescener iår?

**4. Kristianstads FF**
Spelade matcher	Vinster	Oavgjorda	Förluster	Målskillnad	Poäng
17	7	7	3	31-20 = +11	28

I inledningen av säsongen led Kristianstad av ”ÖIS-syndromet”, det vill säga bra spel, skapade målchanser men få faktiska mål även om målkolumnen inte gapade överdrivet tom. Istället levde man mångt och mycket på sitt solida försvarsspel och skördade genom det framgångar. Den första förlusten kom faktiskt på nationaldagen mot ÖIS efter ett straffmål av Christofer Bengtsson. I övrigt är det tunnsått med svaga insatser vilket tre förluster på 17 matcher vittnar om. Kristianstad har lyckats med konststycket att undvika svackor vilket kan vara förödande för en säsong. Lyckas de med det sista nio omgångarna har KFF en ljus närgående framtid till mötes. Värt att notera är att skåningarna under sommaren förstärkt truppen med Andreas Karlsson (back, Ängelholm), Emanuel Svensson (mittfältare, Mjällby) och Gunnar Guillermo Nielsen (mittfältare, FC Kolding). Ambitionen och viljan att avancera finns således men har Kristianstad verkligen kvaliteten för det? Min personliga åsikt är att KFF känns något uddlösa och saknar den riktiga spetsen för att på allvar hota om första- och andraplatsen. Stabila är de, utan tvekan, men stabilt är inte alltid bra. Kristianstad är seriens kryssgladaste gäng och man vinner inga serier genom att spela oavgjort i parti och minut. Vi om några vet…

Kvarvarande motståndare: Norrby (b), Sylvia (h), Lund (b), Örgryte (h), Rosengård (b), Motala (h), Skövde (b), Husqvarna (h), Limhamn Bunkeflo (b)

**3. Lunds BK**
Spelade matcher	Vinster	Oavgjorda	Förluster	Målskillnad	Poäng
17	9	4	4	24-14 = +10	31

Låt oss slå fast detta: Lund är inget lag du bör gå på om du önskar att bli underhållen (såvida du inte gillar målsnåla tillställningar givetvis). Trots att de endast mäktat med att göra 24 mål, sämst av de sju topplagen, sämre än en del bottenlag också för den delen, ligger Lund trea i tabellen. Förklaringen ligger i det ramstarka försvaret som statistiskt sett är bäst i serien (14 insläppta). En stor del i de siffrorna har 24-årige målvakten Otto Martler som svarat för flertalet fina insatser. Den största anledningen till att Lund ligger med så pass högt upp är dock ingen individuell prestation, utan deras grundspel. Lund är ett homogent lag som aldrig riktigt faller ihop utan håller en konstant jämn nivå. Den enda riktiga plumpen i protokollet kom i den senaste omgången när Husqvarna överraskande gick och vann mot dem med 2-0. I övrigt har Lund varit stensäkra. För att sammanfatta talar försvarsspelet och stabiliteten för Lund medan offensiven och tufft spelschema talar emot dem. Fem av sex topplag återstår att möta. Det vill nog till att Lund förbättrar målfabrikationen en aning ifall man ska vara med ändå fram till målsnöret, för så småningom kommer det troligtvis en period när en del bollar studsar motståndarnas väg, och då räcker inte ett mål per match.

Otto Martler styr seriens solidaste försvar.

Kvarvarande motståndare: Limhamn Bunkeflo (h), Trollhättan (b), Kristianstad (h), Sleipner (b), Oddevold (h), Norrby (b), Örgryte (h), Rosengård (b), Sylvia (h)

**2. IF Sylvia**
Spelade matcher	Vinster	Oavgjorda	Förluster	Målskillnad	Poäng
17	11	1	5	38-17 = +21	34

Media pratar en del om Gefles upp- och nedgång men det är ingenting i jämförelse med Sylvias säsong. De första sex matcherna: fem förluster och en oavgjord. De elva efterföljande: elva vinster! Helt makalöst. Sylvia hade förvisso otur med en del skador under inledningen men förvandlingen från ett risigt bottenlag till den huvudsakliga utmanaren till Varberg och de facto en rimlig kandidat till Superettan-avancemang är ändå remarkabel. Enligt uppgifter har de dessutom stått för seriens bästa fotboll och bjudit publiken på en vacker offensiv. En vägvinnande sådan. Längst fram springer dansken Allan Borgvardt (bilden till höger) som för närvarande innehar titel Söderettans skyttekung med 14 mål på lika många matcher. Dansken anslöt från Steinthor Thorsteinssons klubb Sandnes Ulf och har varit en riktig fullträff för östgötarna. Någon briljant tekniker är han inte men mål gör han, och när hans lagkamrater står för finliret räcker det ofta för honom att stå rätt placerad. Vad ska man då tro om framtiden? Fortsätter Sylvias osannolika vinstföljd? Delvis skulle jag vilja säga. Jag tror absolut att Sylvia kommer att skörda fortsatta framgångar om än inte i lika hysterisk form. Förluster kommer att komma. Det grundar jag delvis på deras oerhört tuffa spelschema. Kvar att möta har de alla sex övriga topplag inklusive ett ovisst derby mot Sleipner. En topptreplacering tror jag absolut att Sylvia kommer att klara av, men om det räcker hela vägen fram är fortsatt ovisst.

Kvarvarande motståndare: Sleipner (h), Kristianstad (b), Norrby (h), Oddevold (b), Trollhättan (h), Örgryte (b), Rosengård (h), Varberg (h), Lund (b)

**1. Varbergs BoIS**
Spelade matcher	Vinster	Oavgjorda	Förluster	Målskillnad	Poäng
17	11	5	1	39-15 = +24	38

Varbergs BoIS. Seriens gigant. Från första stund har hallänningarna bosatt sig i toppen och sedan lyckats hålla sig kvar där. Imponerande för ett lag som ingen trodde på inför säsongen (varför skulle man det, nykomlingar som de var). De fina resultaten har fått Varbergarna att gå man ur huse (nåja) och man leder publikligan med 1871 personer. Förklaringen till de sportsliga framgångarna ligger enligt tränare Halda Kabil i deras tydliga spelidé baserat på ett rakt och enkelt spel. Detta i kombination med hungriga spelare och en stark centrallinje bestående av Peter Dahlberg (mv), Fredrik Björk (b), Pierre Tillman (mf) och Patrik Larsson (f). Inför slutspurten har man dessutom slagit till med en ”storvärvning” i form av förre IFK-aren Eldin Karisik, 28-årig mittfältare. Återstår att se vad han kan bidra med. Klart är att Varberg klarar sig mycket väl även utan honom. Endast en förlust på sjutton matcher är fantastiskt bra och 39 gjorda mål är bäst i serien. Även försvaret är solitt och näst bäst efter tabelltrean Lund. Spelschemat ser även det klart överkomligt ut och det finns egentligen ingenting som talar emot Varberg. Då de redan leder med fyra poäng och inte visar upp några som helst tecken på att slå av på takten har jag svårt att se att något lag kan hindra Varberg från att bli det tredje halländska laget i Superettan nästa år. Sett över hela säsongen är de utan tvekan värdiga seriesegrare om så skulle bli fallet.

Kvarvarande motståndare: Skövde (h), Örgryte (b), Limhamn Bunkeflo (h), Norrby (b), Husqvarna (h), Rosengård (b), Sleipner (h), Sylvia (b), Oddevold (h)

ÖIS-bekantingen Jonathan Levis Varberg har verkligen haft de högre makterna med sig.

* * *

Dela gärna med er med era tankar kring vilka lag som kniper första- och andraplatsen. För egen del lovar jag att återkomma med fler texter kring Söderettans slutspurt, stay tuned!