AIK - Örebro1 - 1
AIK - Örebro SK 1-1: Rogic time
Det var en match som alla andra för AIK när ÖSK kom på besök och efter att ha tagit ledningen halvvägs in i första så skulle matchen bara spelas av i andra halvlek. Men Filip Rogic hade andra planer.
En vanlig halvlek ur AIK-synvinkel
AIK kom till matchen med tre raka segrar i ryggen och en stor mängd supportrar var på plats för att stötta sitt lag i jakten på guldet.
Med detta stöd i ryggen så tog AIK tag i matchen direkt mot ett ÖSK som spelade lågt och försökte få till kontringar men spelare som Sebastian Larsson och Kofi Adu gjorde det svårt för vårt centrala mittfält att bidra i omställningsspelet.
Första chansen i matchen involverade det som skulle visa sig bli matchens två huvudfigurer, Kristoffer Olsson och Filip Rogic. I sjunde minuten så stod Daniel Sundgren för ett fint inspel till Olsson som sköt men Rogic var där och täckte undan skottet.
AIK spelade metodiskt runt bollen och ÖSK gav dem inga ytor centralt utan istället föll det till Dida Rashidi och Tarek Elyounoussi att luckra upp försvaret på kanterna.
Det var ingen sprakande underhållning när matchbilden såg ut så här och ÖSK bjöd inte upp till dans då kontringsspelet inte fanns, den lilla underhållning som de svartgula fick var när speakern rapporterade att Hammarby låg under mot Brommapojkarna.
Men i den tjugoförsta minuten skulle det hetta till när Elyounoussi sköt bollen på Albin Granlunds utsträckta arm när kortlinjen men ingen straff fick AIK utan de fick nöja sig med hörna trots deras protester.
Själv tycker jag att den situationen är 50/50 då det definitivt är kontakt men med tanke på hur snabbt bollen kom så tror jag inte att det var med flit som Granlund hade armen där han hade den.
En varning på Nordin Gerzic, som är avstängd i nästa match, och på Rashidi senare så skulle till slut matchens första mål komma och det var Elyounoussi som skulle ligga bakom det.
Denna gång var det inte det handbollsliknande spelet runt boxen som gav resultat utan istället fick AIK ställa om på ÖSK som hade letat sig uppåt på planen för första gången på länge. Elyounoussi fick bollen på vänsterkanten utav Olsson och försvararna blev bollstirrande när han avancerade med bollen och samtidigt har Olsson fortsatt sin löpning bakom försvararna och får bollen serverad av Elyounoussi. Ensam med Oscar Jansson så gör den nyblivne landslagsmannen inget misstag och sätter bollen lågt.
1-0 till AIK i den trettioförsta minuten och nu var ÖSK tvunget att börja anfalla.
Inför matchen pratade man om hur defensivt ÖSK skulle ställa upp med tanke på att Michael Omoh och Johan Bertilsson stod för bra insatser senast och visst blev det en mer defensiv elva. Men ett problem jag tror ÖSK hade i första var att de hade för mycket respekt för AIKs spel och det gjorde att man försökte ta det säkra före det osäkra och allt som oftast mynnade tjongades bollen långt på Rogic eller Kennedy Igboananike utan resultat.
Därför kom nog Michael Almebäcks läge som en rent glas vatten ur svartån när han av alla människor följde med upp i ett anfall och fick efter lite väggpassningar ett friläge men hans avslut var som ett avslut från en mittback brukar vara, svagt och det räddades av Oscar Linnér.
Första halvlek slutade 1-0 till AIK efter Olssons mål och en hoppades inför att Almebäcks initiativ skulle ge offensiven en välbehövlig boost.
Rogic time
Halvleken startades piggt av ÖSK och några halvlägen dök upp vilket vad hela första halvleken hade bjudits på men AIK gjorde som AIK brukar göra i andra halvleken när de har ledningen, försvara och dem gjorde det bra.
Så pass bra att Henok Goitom fick ett friläge på en av de många omställningarna de fick i inledningen på andra men hans avslut räddades utav Oscar Jansson efter att han fintat bort Almebäck.
ÖSK fortsatte skapa halvchanser i början på andra och efter tio minuter av halvleken så fick Elyounoussi lov att lämna och tur var det för oss svartvita då han var en av de bättre på planen för AIK så länge han höll.
Efter kvarten spelad utav den andra halvleken så hade rollerna från första halvleken bytts och nu var det ÖSK som förde spelet samtidigt som AIK fick ligga lågt och försvara, visserligen är det så det brukar se ut för AIK men omställningslägen dök inte upp samtidigt som ÖSK fortsatte skapa halvlägen genom hörnor och inspel från kanterna.
I sjuttionde minuten fick Linnér taktisk kramp och visst var det lite töntigt av honom men vi har ju sett det själva under Alexander Axéns tid vid rodret och det var inte bara AIK som chansen att snacka ihop sig.
In kom Michael Omoh i jakten på en kvittering men det bästa läget emellan Linnérs "kramp och den eventuella straffen fick Nicolas Stefanelli när han på en omställning fick läge att göra 2-0 men hans avslut höll skolgårdsklass och räddades enkelt av Jansson.
Sedan, i den åttiofemte minuten skulle straffen komma, det som hade kunnat bli en klassiker i de svartgulas ögon om den hade visat sig avgörande. Igboananike, som inte hade fått mycket att jobba sett till skottlägen fick just ett sådan och Rashidi var snabbt nere och täckte.
Med armen.
Domaren blåste för straff och Rashidi fick sitt andra gula kort och visades ut framför ett kokande norra stå, en minut senare fick Nahir Besara läget att sätta straffen och verkligen visa att han är i bosman-form.
Men hans straff räddades utav Linnérs fot och jublet visste inga gränser för de svartgula på planen samtidigt som Nahir knappt kunde tro sina ögon.
ÖSK fortsatte dock trycka på för en kvittering och de svartgula skulle få sätta guldsången i halsen när Filip Rogic visade att han är kungen av stopptid.
I nittioandra minuten slog Viktor Tranberg ett inlägg som bröstades ner av inbytte Rodin Deprem till Igboananike som spelade bollen till Rogic som från sitt läge till vänster i straffområdet drog till direkt med högerfoten och avslutet borrade in sig i bortre hörnet.
1-1 och ÖSK fick jubla över ett mål friends arena för första gången på fyra år.
Dessutom var det inte slut där utan inbytte Johan Bertilsson fick bollen serverad i djupled av Nahir Besara men bolljäkeln studsade fel för honom och han fick aldrig iväg ett avslut i ett gyllene läge.
Matchen slutade därför 1-1 och ÖSK satte käppar i hjulet för den svartgula maskinen som får vänta på sitt guldfirande ett tag till men de borde inte vara oroliga med tanke på de övriga konkurrenternas inkompetens.
Matchens tre bästa spelare:
1. Filip Rogic
När en stiger fram på stopptid så måste en nämnas som en av de tre bästa, så är det bara.
2. Oscar Jansson
Stod för två viktiga ingripanden när AIK gick för 2-0 men avvärjde båda två.
3. Viktor Tranberg
Utnyttja köpoptionen nu för hans spel med boll behövs verkligen i denna backlinje.
Säsongen bästa insats? Jag skulle nästan vilja säga det även om första halvlek var dålig men jag tror inte många lag har gjort bra första halvlekar borta mot AIK i år. Men med tanke på motståndet så var vår andra halvlek riktigt bra, den kan vi säga vara den bästa för säsongen för vi hade full kontroll i andra.
Efter att ha stigit fram som han gjorde i denna match och som han gjort i flera matcher denna säsong så framstår Rogic som antingen vår nästa stora försäljning eller vår framtida kapten. Det finns inget annat, jag vill inte se en till situation där en spelare med så högt värde inte lämnar i vinter bara för att spela av nästa säsong i jakt på ett fint kontrakt som bosman.
Rogic är kaptensmaterial då han är populär bland oss fans, sliter som ett djur i varje match och stiger fram i avgörande lägen. Om vi inte kan förlänga med honom i vinter så sälj honom dyrt, som sagt.
Vid målet igår så blev jag så lycklig att jag funderade starkt på att skicka ett paket mazariner till honom, kanske gör jag det efter säsongen.
En mazarin för varje gång han stigit fram på stopptid eller Rogic time som det kallas nu för tiden.
Nu väntar ett hemskt landslagsuppehåll och nästa match är den tjugonde oktober borta mot Dalkurd, en match vi bör vinna.
Tills dess så behöver ÖSK fortsätta öva på sitt anfallsspel som visade sig vara riktigt bra när vi faktiskt vågade satsa framåt. Fler löpningar a la Almebäcks i första halvlek och våga fylla boxen med spelare, hade inte Deprem bytts in och varit på topp med Igboananike så hade det där målet aldrig hänt.
Visst kan vi prata om att det var stopptid och att det är naturligt för ett jagande lag att skicka fram spelare men som ÖSK spelat under denna säsong så har det alltid känts som att det saknats en spelare i boxen när lägen väl dykt upp, inte minst har vi sett det när släppt in mål att motståndarna har haft en del spelare i vår box, orädda för en eventuell defensiv omställning.
Tills dess att vi möter Dalkurd så kan vi titta tillbaka till denna match och le.
Detta var matchen då Filip Rogic tvingade fram ett namnbyte på ordet "stopptid" till "Rogic-time" och som matchen då ÖSK visade att segermaskinen AIK går att stoppas, även på deras hemmaplan.
Om än bara för en stund.
Matchfakta
AIK - Örebro SK 1-1 (1-0)
1-0 Kristoffer Olsson (ass.Tarek Elyounoussi)
1-1 Filip Rogic (ass. Kennedy Igboananike)
Varningar AIK: Dida Rashidi x2,
Varningar ÖSK: Nordin Gerzic
Kennedy Igboananike - Nahir Besara
Albin Granlund - Filip Rogic - Nordin Gerzic - Johan Mårtensson - Daniel Björnquist
Viktor Tranberg - Michael Almebäck - Martin Lorentzson
Oscar Jansson
Avbytare: Mathias Karlsson (mv), Sebastian Ring, Simon Amin, Johan Bertilsson, Michael Omoh, Rodin Deprem, Victor Sköld
