BLOGG: Allt vi vet är att vi inte vet
AIK spelade mållöst hemma mot Kalmar. Guldchans borta, trodde vi.
Och efter ännu en krasch på Hisingen var det nog många som trodde att Malmö FF skulle springa iväg med det här SM-guldet när höstregnet föll över västra Skåne i förmiddags.
Men återigen bekräftades det att det enda vi vet om den här serien - är att vi inget vet...
Amadou Jawo gjorde guldstriden än mer tät och oklar än vad den var för 48 timmar sedan. Djurgården vann i Malmö för första gången på fem år och då kan vi för en liten stund glömma det vi såg på Hisingen igår...
...eller så kan vi tvätta av det nu. För även om avståndet i tabelltoppen fortsatt är en poäng så var det mycket av det HIF visade upp igår ingenting som är hållbart i en guldstrid.
Försvarsspelet var rörigt. Backlinjens agerande i eget straffområde ofta tafatt. Alla tre insläppta mål kom efter individuella tveksamma ageranden framför mål. Peter Larsson ser fortfarande ut att ha en bra bit kvar till storspelet från 2011 och 2012. Christoffer Andersson var nära att bli utvisad och orsaka straff i första halvlek. Och även i ytan framför backlinjen framstår de problem som synts under flera veckor. Loret Sadiku hade ingen bra dag defensivt.
Offensiven var inte heller någon hit under stora delar av matchen. Uppspelen var ofta slarviga. Imad Khalili, som var bra mot Gefle och BP, var osynlig. Det kändes som att Malmö idag under fem minuters spel innan 0-1 idag hade en längre sekvens av ordnat anfallsspel på offensiv planhalva än vad HIF hade under nästan hela matchen igår.
Men samtidigt var man bara centimeter ifrån poäng i en svår bortamatch. Lagets bäste - Mattias Lindström - träffade underkanten av ribban på tilläggstid och såväl han som Imad Khalili och Arnór Smárason kom till högkaratiga målchanser tidigare i matchen. Avsluten var inte något vidare, men man förstår i alla fall varför HIF gjort överlägset flest mål i årets allsvenska.
******
Har på sistone ofta fått lite jobbiga flashbacks från säsongen 2010. Med ett vårdominant HIF som under sensommaren tappat den fem poäng stora serieledningen till ett spurtande Malmö och som haft svårt att nå tillbaka till samma spelmässiga höjder. Men det finns i alla fall två viktiga skillnader jämfört med den säsongen, utöver att inget av lagen varit lika dominanta och att därför IFK Göteborg och AIK också är med i racet:
För det första har HIF i år målskillnadsfördelen. Trots att HIF, efter 0-1 mot Gais i omgång 26, kämpade sig tillbaka in till guldstrid och jämnt läge inför sista omgången 2010 blev det aldrig någon riktig match i denna. HIF behövde vinna med sju-åtta mål mot Kalmar och tvingades därför förlita sig på Mjällby, som till slut förlorade med 2-0 på Swedbank Stadion.
För det andra spelas "det avgörande derbyt" i Helsingborg den här gången. 2010 blev HIF överkört spelmässigt i en 0-2-förlust på ett momentumrusigt Swedbank Stadion den 15 september. I år kommer Malmö till Olympia den 25 september. En arena MFF inte vunnit på sedan 2007, då Stuart Baxter tränade HIF med Fredrik Björck och Babis Stefanidis i laget.
******
Om man ska försöka sig på att summera den här omgången då, utöver att konstatera att vi vet att vi inte vet?
Ja, den stora vinnaren är i alla fall IFK Göteborg. Man tog in tre poäng på Skånelagen via seger i en lurig bortamatch (1-0 mot Halmstad). Och nu är all press på bortalaget i nästa omgångs Sverigederby. Har kvar fyra hemmamatcher, tre borta.
AIK tog in en poäng på Skånelagen, men misslyckades med att vinna hemma (0-0 mot Kalmar). Förbättrade ändå guldchanserna något, framför allt gentemot Malmö och vädrar säkert morgonluft efter resultaten på Hisingen och "Banken". Har kvar fyra bortamatcher, tre hemma.
HIF förlorade (2-3 mot Häcken), men gjorde det i ett svårt bortamöte som man "aldrig" vinner (senaste vinsten på Rambergsvallen kom 1994). Förbättrade målskillnadsfördelen gentemot Malmö, men tappade också avstånd till AIK och Göteborg. Har fyra hemmamatcher kvar, tre borta (AIK i sista).
Den stora "gamechangern" i omgången var så klart Malmös överraskande hemmaförlust (0-2 mot Djurgården). Man hade chansen att göra ett ryck i tabellen och spelarna verkade faktiskt tagna av stundens allvar. Nu bjöds övriga tre lag tillbaka in i striden och man har fyra bortamatcher (mot bland annat HIF och Elfsborg) kvar, tre hemma.
******
Till sist: NEJ TACK till konstgräs på Landskrona IP. BoIS-fansen har stöd från hela Skåne, vågar jag påstå.
