Lagbanner
2018-03-23 18:00

Bulgarien - Bosnien & Hercegovina
0 - 1

ÄFF - Bajen 1-1: Adrenalinet var som bortblåst
Robin Simovic stora spel lär locka flera scouter till Ängelholms IP inom en snar framtid.

ÄFF - Bajen 1-1: Adrenalinet var som bortblåst

De senaste åren har vi blivit bortskämda med olidliga drabbningar mellan ÄFF och Hammarby. Matchen den 2 juni går kanske till historien som den tråkigaste. Adrenalinet från tidigare matcher blåste bort på ett Ängelholms IP med orkanvindar. ÄFF har dock ett stjärnskott som nu gjorde sitt tredje Superettanmål i karriären.

När jag vaknade i morse bar jag på en speciell känsla. Det var en sådan känsla som är svår att beskriva – en känsla som innebär att kroppen är inställd på att precis allt kan hända när som helst. När jag sedan stegade ut på stan för att käka lunch så var jag rejält förväntansfull. Skulle det – likt inför premiären 2010 – krylla av Bajenfans längs halva Storgatan? Skulle vissa vara lika tillmötesgående och en del andra vara lika odrägliga som senast? Tyvärr kan jag inte svara på det. För när jag kom utanför min port såg jag… ingenting. Inte något spår av varken Bajen- eller ÄFF-fans. För det var väl sagt att ÄFF-Djärven skulle dra till sig folk på Storgatan inför matchen? Det enda jag såg var några barnfamiljer, miljontals pensionärer och min svenskalärare. Plötsligt känner jag en frän, stinkande lukt. Jag lyfter på både vänster- och högerdojjan för att se om jag mot förmodan trampat i hundbajs. Men, nej. Vet ni vad det var? Hästbajs. Vad betyder det? Att det finns Bajenfans i stan.

På Ängelholms IP bokfördes 1744 åskådare. En fullkomligt bedrövlig siffa, enligt mig. Det kan säkerligen vara som så att vi Ängelholmare blivit bortskämda med publikrekord varje (två) gång Bajen kommit på besök – men att gå från 3544 åskådare till 1744 är fiaskoartat. Jag säger inte att vi skulle ha förväntat oss ett nytt publikrekord – de tidigare matcherna har ju trots allt varit ytterst speciella då det först var premiär och sedan en helt avgörande, sista fight förra året. Men, herregud… 1744!? Trots att det är i mitten av säsongen och att Bajenfansen ”bara” var runt 500 personer så ska man ha högre krav. Och kom inte med någon ursäkt över att det var kass väder. Fy skäms, Ängelholmare…

***

För att förtydliga det där med hästbajset – Bajenfans medför polishästar. Polishästar medför bajs.

***

Ni som minns de två tidigare mötena med Hammarby på hemmaplan har säkerligen tudelade känslor – men någonstans lär ni ha en gnutta adrenalin inblandad. I dagens match var adrenalinet så gott som bortblåst. De första trettio minuterna var bland de mest mediokra jag sett på en fotbollsplan. Det var två – normalt sett – bollskickliga lag som tog ut varandra och därmed skapade en match med väldigt lite underhållningsvärde. Det var inget lag eller någon spelare som bröt det inrutade mönstret. Det dröjde till den 38:e minuten när Robin Simovic visade takter som gör att kroppen bildar gåshud. Hela sekvensen började med att Jonas Lindh drog igång ett anfall och efter några sekunder passade Martin Andersen på vänsterkanten. I brist på offensiva alternativ stannade dansken av anfallets puls och passade till Gabriel Ucar, som fanns strax bakom. Ucar slog en cross in mot Robin Simovic i bortre delen av straffområdet. Resten är fotbollsgodis… ”Simo” höll undan sin försvarare och tog elegant ned bollen mot sin högerfot med hjälp av bröstet. Han klapp till med ett stenhårt skott i målburens främre del - ett skott som tog i ribbans överkant. Där och då tändes en strimma av hopp på Ängelholms IP. Om det fanns några scouter på plats började de troligtvis anteckna flitigt – ÄFF:s nummer 21 bjöd på ett nummer i Zlatan- eller Cruyff-klass.  

Två minuter senare fick Simovic och ÄFF utdelning. Robin Staafs (oftast) känsliga vänsterfot levererade en utsökt frispark där bollen hamnade mellan målvakt och försvar – och på Robin Simovic huvud. Den 1.98 centimeter långe MFF-produkten svarade med en halvdan nick. Men eftersom Johannes Hopf inte förmådde att ta bollen så gick den in. 1-0 till ÄFF i halvtid. Bajen hann dock med en farlig chans innan paus när Andreas Dahl tvingade Matthew Pyzdrowski till en utsökt räddning efter en läskigt hård frispark.

Efter paus kom Hammarby in som ett nytt lag. Eller, tja… De ändrade lite i laget när Sebastian Bojassén ersatte den skadade yttermittfältaren Mikael Rynell. Bojassén – som nog kände sig ganska hemma på Ängelholms IP – gick in som central fältare samtidigt som Adis Husidic blev ytter och Christophe Lallet bytte kant.

Den andra halvleken fortsatte i den förstas tecken – det hände helt enkelt inte så mycket i chansväg samtidigt som matchen aldrig fann någon speciell ”nisch” som hade kunnat bli en stämningshöjare.

Det hände visserligen två saker i den 65:e minuten. Först bjöd Matthew Pyzdrowski Hammarby och Andreas Dahl på ett mål som visserligen resulterade efter en farlig och distinkt frispark – men den skulle inte gått in om vi ska vara helt ärliga. Vår amerikanske målvakt ställde upp en fyramannamur som skulle hindra Andreas Dahl från att välja ”första hörnet”. Då drog Bajenkaptenen på med en lågt svävande boll från 30-35 meter. Det hade han gärna fått göra – om Pyzdrowski varit med på noterna. Istället släppte burväktaren sitt eget hörn och efter matchen undrade Joakim Persson om hans målvakt någonsin skulle kunna rädda en frispark om han inte räddar frisparkar som kommer i hans eget hörn från det avståndet.

Den andra händelsen som fick utlopp i minut 65 var att Gabriel Ucar tvingades utgå på grund av sin numera efterhängsna lårskada. Den halvskadade Björn Westerblad klev in på banan och ersatte Jonas Lindh som ”nummer tio”, Lindh fick därmed avsluta matchen som vänsterback.

I den 82:e minuten kom den förre Bajaren Heidar Júlíusson in på plan. Något överraskande var det en potentiell matchvinnare i Martin Andersen som fick lämna plats för den rivige islänningen. Faktum är att Júlíusson under sin dryga tio minuter på plan visade en rejäl portion vilja och finess från sin vänsterkantsposition. Han kunde exempelvis blivit målskytt om han med lite mer tur funnits på rätt plats i det offensiva straffområdet efter ett vackert Dahlgren-inlägg och en missad Simovic-nick.

Heidar Júlíusson var bara några få sekunder senare inblandad i det andra straffområdet. Billy Berntsson var på gång, men hakades upp av islänningen. Enligt Bajenfansen var det solklar straff. Enligt domaren var det ingen solklar straff. Därför fortsatte spelet.

Med en ordinarie minut kvar dundrade Björn Westerblad på med en uppstuds-boll strax utanför Bajens straffområde. Johannes Hopf tvingades till en svettig, men planenlig, räddning. Därefter hände inte särskilt mycket.

Vi blev sannerligen inte bortskämda med att det hände mycket i dagens match på Ängelholms IP. Grej of the day: Marcus Lantz var på plats på läktaren. Bara en sådan sak. 

Eller en grej till: José Monteiro och Mikael Dahlgren blev utsedda till matchens lirare i respektive lag. Matchvärden Adecco stod för utmärkelserna – jag undrar vilken match de tittade på?  

***

Efter matchen pratade jag bland annat med Jonas Lindh. Han gav lite kritik till Joakim Perssons och Magnus Arvidssons förberedelser inför matchen. Efter vinsten mot Umeå – där Lindh spelade 90 minuter som vänsterback – har han agerat vänsterback på träningarna. Därför var han inställd på en ny start på den positionen i matchen mot Hammarby. Istället fick han starta i ”nummer-tio-rollen”, mycket på grund av att Björn Westerblad hade problem med en fot samtidigt som Gabriel Ucar kunde spela. Men Jonas kände väl som så att han gärna hade fått ”spela in sig” på positionen under de matchförberedande träningarna. När han pratade om matchen i efterhand så höll han med om att det nog var en ganska tam match att se på. Han berömde även Hammarbyarna, främst Andreas Dahl och Adis Husidic. 
 
***

Nästa fight spelas mot ännu ett stockholmsgäng - mot talangfabriken BP. Den 10 juni klockan 16.00 på Grimsta IP. Där har ni förutsättningarna. 

***

Efter matchen sade den för dagen anonyme Christophe Lallet att alla matcher han spelat på Ängelholms IP har varit avslagna tillställningar. Han ser det som ÄFF:s styrka - att ha en hemmaplan som inget Superettanlag egentligen vill spela på. Kanske ligger det något i det. 

***

ÄFF - Hammarby IF
1-1
1-0 Robin Simovic (40 min), 1-1 Andreas Dahl (65 min).
Gula kort: ÄFF: Marcus Lindberg, Mikael Dahlgren, Robin Staaf, Jonas Lindh. HIF: José Monteiro, Sebastian Castro-Tello



Eric Perssonpersson_elm@hotmail.com2012-06-03 06:00:00
Author

Fler artiklar om Ängelholm