BK Häcken - Örebro SK 2-3: Bragden på Bravida

BK Häcken - Örebro SK 2-3: Bragden på Bravida

Efter att ha spelat totalt uselt i fyrtiofem minuter och hamnat i tvåmålsunderläge så hittade ÖSK på nåt omöjligt sätt en vändning i andra halvlek som ingen såg komma, ingen förutom dem själva.

Får be om ursäkta för den sena matchrapporten, den har tagit en dag längre än vanligt.
Varför? Jo, för jag var hos ögondoktorn för jag trodde inte mina ögon.
Jag var även hos öronspecialisten för jag trodde inte mina öron.

Men det jag såg och hörde var på riktigt.
Vi såg ett lag som vände ett tvåmålsunderläge borta mot Häcken till seger efter en fullständigt usel första halvlek.

Okej, det går att peka på x olika förhållanden runt matchen som pekar på att detta inte var en tillfällighet.
Häcken ligger ju trots allt sist men vi ska ha i åtanke att det var vi, laget som låg näst sist som lyckades vända detta underläge. 

Nu är jag dock lite framfusig och i och med att detta är en matchrapport så måste jag gå igenom hur vi hamnade i detta tvåmålsunderläge.
Och hur vi vände det.

Vägen ned 
ÖSK hamnade som sagt i underläge 2-0 men det hade kunnat vara fler mål än så med tanke på hur mycket Häcken dominerade spelet.
Det höll på att bli 1-0 redan i den första minuten när Godswill Ekpolo hittade in i straffområdet med en boll till Leo Bengtsson som tog löpningen igenom försvaret men hans avslut gick över den gången. 

Två minuter senare höll på att smälla igen, återigen var det Leo Bengtsson som var framme och avslutade. Denna gång från ett bättre läge när Patrik Wålemark hittade honom till vänster i straffområdet på en kontring men hans låga avslut gick precis utanför stolpen. 

Hade ÖSK kunnat ta time-out, så hade de förmodligen inte gjort det.
Bänken, liksom laget och oss åskådare var paralyserade av det vi såg. 

Som tur var för de svartvita besökarna, åskådarna, så lugnade spelet ner sig lite grann efteråt.
Alltså, på sådant sätt att offensiven från hemmalaget lugnade ner sig men någon vettig offensiv från de svartvita såg vi inte.

Erik Björndahl stångades där uppe men fick sällan fast bollen samtidigt som spelet var ur synk mellan resten av spelarna. 
Då händer inte mycket framåt. 

Desto mer hände för hemmalaget som fortsatte att pumpa på.
Alexander Jeremejeff sökte straff, fick ingen (den gången) och Wålemark och Bengtsson fortsatte att styra på sina kanter.

Till slut skulle också Häckens första mål i matchen komma. 
Inte på ett snyggt sätt, från någon involverad.

Johan Mårtensson hade fullt upp i de första tjugo minuterna och kanske förklarar det varför Mårtensson gick så bryskt in på Tobias Heintz när denne tog emot en passning i straffområdet från Ekpolo.

Samtidigt förstärkte också Heintz situationen men det är ingen ursäkt och är det blåst så är det blåst.
Tackar, sade Jeremejeff som tog straffen och satte den säkert i det hörn Bobby Allain inte var i.
1-0 Häcken i 24e minuten.

Roligare skulle det inte bli för ÖSK, Häcken fortsatte att anfalla och ÖSK skapade inget.
Nada, zero, nothing och så vidare.

ÖSK skapade också en del för Häcken, ska sägas.
Flera varningar, även kallade ostskivor, delades ut till ÖSKare i första halvlek.

Ett av dem till Dennis Collander som orsakade en frispark som träffade Erik Björndahl i huvudet.
Inte målet, som tur var och det kan nog Erik leva med.

Näste man att orsaka en frispark var Benjamin Hjertstrand och den frisparken han orsakade var betydligt närmre att resultera i mål, denna gång räddade Bobby Allain dock.

Denna gång.

För gången därefter, i den trettioåttonde minuten, blott tre minuter efter den tidigare frisparken, fick Häcken återigen en frispark till vänster om straffområdet.
Denna gång steg Rasmus Lindgren fram och bakom pannbandet döljer sig ett sinne för frisparkar då den tidigare Groningenspelaren satte bollen i målet på ett Gerzic-skt manér.
2-0 Häcken. 

Resultatet höll sig halvleken ut även om Deniz Hümmet och Jake Larsson kombinerade sig fram till en målchans för den förstnämnde, vars avslut från vänster skruvades utanför högra stolpen. 

Vägen upp
I paus agerade Axel resolut när han bytte ut Erik Björndahl och Dennis Collander mot Agon Mehmeti och Nordin Gerzic.
Ett byte som skulle visa sig vara avgörande.

Men inte på en gång, ÖSK spelade fortfarande undermåligt, inte uselt, i början på andra halvlek. 

Dock verkade Häckens offensiv avta, samtidigt som ÖSK kom in mer och mer i matchen.
Med det sagt så hade Martin Olsson en chans i den femtioåttonde minuten att stänga matchen när han fick bollen vid vänstra stolpen men hans avslut räddades av Allain.
En räddning, precis som bytena, som skulle visa sig vara avgörande.

I anfallet direkt efter skapade ÖSK sin första chans för halvleken när David Seger fick bollen centralt av Agon Mehmeti men hans avslut gick precis utanför stolpen.
Oroa dig inte, David. Vändningen kommer.

Häcken skapade dock ytterligare ett läge att stänga matchen när de på en fast situation, en hörna denna gång, hittade Johan Hammars panna men hans nick gick tätt över ribban.

Och nära är som sagt inte bra nog, det var inte riktigt domaren heller då Gerzic tacklade Heintz (och bollen) hårt men spelet fortgick och Seger väggspelade fram till Mehmeti som i steget sköt ett perfekt avslut som gick stolpe in.

1-2 i den sjuttioandra minuten och matchen levde helt plötsligt!
Och mer därtill.

För nu var det ÖSK som förde spelet och bortalaget vann de flesta närkamperna samt första- och andrabollarna.
Vem skulle kvittera då? 

Hümmet sköt långt utifrån men hans skott gick tätt över ribbkrysset.
Seger? Nyinbytte Romain Gall? Eller varför inte Mehmeti som redan har ett mål?

Nää, i den åttionandra minuten skruvade ÖSK in kvitteringen från straffområdeskanten och det var...
Mårtensson? Som gjorde det, på passning av Gall.

Aja, det gör ingen skillnad vem som gör målen, så länge målen görs. 

Chocken var nu total på Bravida Arena och den hade knappt lagt sig innan ÖSK var framme igen.
Gall skickade en boll på en vilt rusande Daniel Björnquist som sprang på djupet, in kom bollen igen till Gall men hans avslut räddades.

Fan! Men returen gick ut till Mehmeti men hans avslut räddades också!
Vafaaan, nu får du ta och ge dig, Pontus Dahlberg! 

Det gjorde han också då en till retur gick ut till David Seger vars skott styrdes in av Deniz Hümmet i mål.
3-2 till ÖSK i den åttiofjärde minuten.

Hümmet med sitt andra mål i allsvenskan.
Ett mål, precis som bytena och Allains räddning, skulle visa sig vara avgörande. 

Häcken tänkte inte ge sig, chocken la sig efter kallduschen de just gått igenom och de återtog kommandot inför slutforceringen.

"Kan blåvitt ta poäng på stopptid så kan vi!" 
Men det kunde de inte, Faltsetas fick ett läge i slutsekunderna av stopptiden men hans avslut blockades av Seger.
En blockering, precis som bytena, Allains räddning och Hümmets mål, skulle visa sig vara avgörande.

För precis efter blockeringen blåste domaren av.
Bragden på Bravida var ett faktum och historia hade skrivits. 

Matchens bästa spelare:

1. Andreas Skovgaard

Ska inte belastas för något av målen och var otroligt vass i duellerna.
2. Nordin Gerzic
Var den stabila pjäs mittfältet behövde i andra halvlek.
3. David Seger
Jämförs med Dirk Kuyt och med all rätt, bra bakåt och hade två framspelningar i vändningen. 

Bäst i Häcken: Alexander Jeremejeff

Matchfakta
BK Häcken - Örebro SK 2-3 (2-0)
1-0 Alexander Jeremejeff (Straff)
2-0 Rasmus Lindgren (Frispark)
2-1 Agon Mehmeti (ass. David Seger)
2-2 Johan Mårtensson (ass. Romain Gall)
2-3 Deniz Hümmet (ass. David Seger)
Skott på mål: 6-6
Varningar Häcken: Martin Olsson, Johan Hammar
Varningar ÖSK: Dennis Collander, Benjamin Hjertstrand, Andreas Skovgaard, Agon Mehmeti

Vissa segrar betyder mer än andra.
För ett lag, för individer, för en tränare och för en säsong.

När vi låg under med 2-0, och det såg ut som det gjorde, då hade jag en tanke om huruvida jag skulle skriva att derbyt på söndag mot Degerfors skulle bli avgörande för Axels vara eller ickevara.
Men med två avgörande byten vände han på matchen och han kan gott och väl sitta kvar på sin plats.

Just nu. 
För det kan vända snabbt i fotbollen, rätt vad det är så ligger vi där nere igen och ropar på Axels avgång.
Men lyckas rädda sig själv och laget gång på gång, denna gång är det dessutom mer imponerande då han inte gjort det med hjälp av nyförvärv.
Snarare var det två bra byten som vände matchens momentum till vår fördel.

Med det sagt så ska vi inte behöva vända tvåmålsunderlägen för att vinna våra matcher men vi ska ha i åtanke att det här BK Häcken vi pratar om, så det vittnar om någon styrka hos oss ändå.
Och en svaghet hos Häcken, de hade ju matchen i sina händer, att satsa pengar på Häcken hade kostat mer än vad en eventuell vinst hade gett.

De kommer dock inte ligga där nere länge till, de är alldeles för bra och om de bara gör mer än två mål i nästa match så ska de nog kunna hålla undan för årets första vinst. 

Tills dess så fortsätter vi fira vår andra vinst för året och den andra vinsten i rad.
Någon som firar den mer än andra är nog Deniz Hümmet som avgjorde återigen med ett skitmål, en styrning från nära håll men alla mål räknas.
Snart sitter hans försök till långskott också och det kommer locka många potentiella köpare av honom.

Och oroa er inte, om ryktena stämmer så får vi en fin peng om Elfsborg säljer honom i sommar. 
Vi har dessutom fler målskyttar än Hümmet också, Mehmeti stärkte sina aktier som andreanfallare men jag vill inte att platsen ska vara given en enskild spelare.
Om det är tyngre, mer lågt stående försvar, då ska vi ha Björndahl på planen men om det handlar om att kontra och kombinera, då är Mehmeti mer användbar. 

Att Mårtensson dessutom kan göra mål är en fin bonus, det var länge sedan han gjorde ett och alla får gärna göra mål i detta lag.
Till och med Skovgaard men han utmärker sig defensivt och det duger också. 

En som tyvärr lämnar matchen med en sur eftersmak i munnen är Dennis Collander, det unga råämnet vill för mycket vilket gör att han är överallt och ingenstans vilket leder till omställningar och luckor. Med tiden kommer han lära sig att tygla sig själv och inte bara springa mycket men även smart.

Tills dess så bör han nog sitta på bänken ett tag, Nordin Gerzic kommer behövas framöver om vi ska fortsätta vinna. 
Likaså David Seger som förmodligen är den vi har störst chans att sälja då han varit involverad i 75% av våra mål än så länge. 
Inga dåliga siffror, fyra gjorda mål på fem matcher däremot är dåliga siffror men det kommer det förhoppningsvis bli bättring på framöver.

Gärna på söndag.
För då smäller det, derbyt med stort D ska spelas mot de eländiga värmlandsfundamentalisterna Degerfors IF på Stora Valla. 
Då gäller det att alla är på, redan från början. 
Här ska det inte behöva vändas på någon match, även om det hade varit kul att se Degerfors tappa 2-0 till 2-3. 

Nej, där ska vi ta med oss det vi hade i andra halvlek i denna match.
Momentum.

Momentum från två raka segrar och tre gjorda mål på lite mer än tio minuter mot det som skulle vara en guldkandidat i årets allsvenska. 
Bär med er detta, Örebro SK.
För på söndag är det bara en sak som gäller.
Seger.

Per Ohlsjö2021-05-14 18:17:00
Author

Fler artiklar om Örebro

Fem punkter från vallen #3